Jag och Nils pappa Calle skulle på storbröllop (30 mil bort!)och Nils skulle tas om hand av farmor. Nils och farmor gillar varandra, men har inte haft möjlighet att träffa varandra så mycket och framförallt inte själva.
Farmor är en hård typ som inte tror på kurer eller annat tjafs (hon har själv fostrat tre barn utan nåt sånt). Vi berättade såklart ändå hur vi gör varje kväll och varje lur och skrev nogrannt ned schematider för Nils. Jag tänkte att följer hon inte nåt av det vi sagt så är en gång ingen gång.
Vi la Nils på hans förmiddagslur medan farmor (och styv farfar) tittade på, sen åkte vi.
Vi ringde kl 20 och undrade hur allt gått, eftersom vi inte hört nåt. Farmor berättade förvånat att han var som en klocka. Han hade somnat precis tiderna vi skrivit fast han inte verkat det minsta trött. Där emellan hade han ätit och bara varit glad. Hon och styvfarfar sa att han var så trygg och tillitsfull
Lillkillen vet ju så klart att han kan lita på mamma och pappa, vi visar vägen
Jag blev bara så förvånad över hur lätt det gick. Nu har vi ömma föräldrar fått blodad tand och ska nog våga oss på en liten tripp till.
Tack Anna (och alla forumister för ALL hjälp)
KRAM/ Lollo