Våldsamma dunkningar med huvudet vid långlur

Skriv svar
Nancy

Våldsamma dunkningar med huvudet vid långlur

Inlägg av Nancy »

:idea: Leia har schema som följer:
natt 19-07
middagslur 12-13.30

Igår kväll hade hon svårt att somna men var inte alls ledsen. Somnade 19.30 efter en halvtimmas filosoferande.

Vi väckte henne imorse 07.

Idag var vi på ärenden under förmiddagen och hon kanske inte fick i sig så mycket mat som hon brukar. Höll på att somna i bilen på väg hem men höll sig vaken. Lade en glad men trött lillebusa att sova 12.00.

Ganska omgående började hon ropa "ma ma ma" och jag svarade med betryggande ramsa. Vid 12.15 hördes över hela huset ett högt, dunkande ljud. Vi trodde att Leia sparkade på spjälsängens ribbor men eftersom det lät så otroligt högt kikade jag in.

:!: Jag fann henne ståendes i sängen, dunkandes bakhuvudet rejält hårt in i väggen :shock:

Jag blev gråtfärdig av rädsla :cry: och tog upp henne i famnen för att hålla koll på henne en stund. Hon började då storgråta vilket inte är konstigt med tanke på de orossignaler jag sände ut. Är medveten om att detta kanske var fel väg att gå men min instinkt sa mig att inte lämna henne ensam.

Hon verkade därefter både lugn och glad trots att hon varit vaken över 5 timmar. Jag gjorde en halv flaska välling vilket hon tacksamt drack upp. Därefter lade jag henne att sova 12.30 och hon somnade omgående.

Är det någon som har erfarenhet av liknande situationer :?: Hur har ni hanterat det :?: Finns det risk att hon skadat huvudet genom den våldsamma behandlingen :?:

Tack på förhand från Nancy
Kantarella

Inlägg av Kantarella »

Hej Nancy.

Jag läste nånstans i Barnaboken om just sånt här beteende. Jag tror det var i kapitlet om 8-månadersångest. Hon säger att man inte ska hindra huvuddunkningarna (eftersom de är ångesturladdande) utan att man får sätta en hand emellan huvud och spjälsäng/vägg alt madrassera sängen för att barnet inte ska skada sig.

Nu är ju busan lite äldre än så men läs kapitlet och se om du blir något klokare. :-)

/Åsa
Nancy

Inlägg av Nancy »

Tack Kantarella :D

Medger att jag tänkte på just kapitlet om 8-månadersångesten med avseende på just huvuddunkningarna. Avfärdade det :oops: eftersom jag tyckte att Leia borde ha passerat den ångesten nu...

När jag tänker efter brukade hon då det begav sig (runt 9 mån) dunka huvudet bakåt i matstolen.

Kanske finns det nån liten "rest" kvar som skall gås igenom eller kanske bara arg, hungrig, trött... :? Fattar ju att stora som små har sina dagar men blev bara så rädd :( Det lät förskräckligt högt och jag blev så orolig för hennes huvud.

:arrow: Skall läsa kapitlet i Barnaboken igen samt vid behov madrassera väggen eller kanske flytta spjälsängen till mitten av rummet... :roll:
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Inlägg av annawahlgren »

:D Nej, det finns ingen risk :wink: Tro mig. Små barn slår inte huvudet i väggen (eller något annat) med flit, så att säga, så hårt att de faktiskt skadar sig. Gud gjorde skallen hård av en anledning :wink: :lol:

Huvuddunkningarna är spänningslösande, och lilla Leia kan ha behövt göra sig av med en del intryck som helt enkelt blev för mycket. Vi vuxna har ju våra egna tricks för den saken. Små barn har inte så mycket att ta till.

Men hon kan också helt banalt ha fått för sig att testa en ny förmåga. PANG :!: Slå huvudet i väggen! Det låter! PANG! Jag kan! Jag gör! Det går! Hör bara! (Till sig själv, inte till er.)

Jag förstår att du blev orolig och tog upp henne, och inget fel i det (även om jag inte tror hon själv var ett skvatt orolig). Du gav henne lite flaska och la henne igen, när du hade sansat dig. Bra :wink: Nästa gång kanske du bara ska lägga henne ner direkt, eftersom man inte sover särskilt bra när man står upp i sängen och bankar huvudet i väggen, lagt tillrätta distinkt och gått ut med ramsan.

Madrassera, byta sängplats eller ö h t vidta åtgärder behöver man inte göra förrän om och när detta huvuddunkande "fastnar", vilket inte är helt ovanligt just under åttamånadersångesten. Jag tror inte det gäller lilla Leia :wink: :lol:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Nancy

Inlägg av Nancy »

annawahlgren skrev:lilla Leia kan ha behövt göra sig av med en del intryck som helt enkelt blev för mycket. Vi vuxna har ju våra egna tricks för den saken. Små barn har inte så mycket att ta till.
Tack Anna för dessa ord :!: :heart: Så enkelt, självklart men ack så lurigt att få in i medvetandet ibland... Om jag själv är i verkligt behov av paus finns ju en hel massa "trix" men inga jag rekommenderar min dotter (vin och skräckfilm är ett säkert kort :wink: ).
Men hon kan också helt banalt ha fått för sig att testa en ny förmåga. PANG :!: Slå huvudet i väggen! Det låter! PANG! Jag kan! Jag gör! Det går! Hör bara! (Till sig själv, inte till er.)
:lol: :lol: :lol: Jo tack, nog kunde hon alltid... :roll: :wink: :lol:
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Inlägg av annawahlgren »

:lol: :lol: :wink:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Skriv svar

Återgå till "Säkra Sovare med fnurra på sömntråden"