Häromdagen var det baddax på kvällen och dottern var ute i trädgården. Jag gick ut och hämtade henne och berättade att det var baddax. Hon följde villigt med men var inte på bästa humör. I badrummet började det trixas - tröjan skulle inte vara på och inte tas av och likadant med baljan. Det kändes som hon inte riktigt visste vad hon ville och blev bara förtvivlad. Jag började med att slå på dövörat och inte låtsas om hennes uppvisning sen duschade och tvålade jag in hennes badfiskar och pratade väldigt mycket med fiskarna och tillslut blev hon så intrsserad att hon hoppade i baljan.
Hur skulle jag hanterat situationen om hon inte kommit av sig själv?? Bra att veta inför kommande situationer.
Sen har lillflickan ,som pratar fantastiskt mycket och bra, lagt sig till med en liten ovana som jag är osäker på hur man bäst bemöter. Tex. Jag står och pratar med grannen och då börjar hon kalla på mig:mammma,mammma och jag svarar och då blir hon nöjd men så fort jag börjar prata så börjar hon igen: mamma osv. Vad göra
Hoppas på kloka svar
Annie
)
Men märker man att det är trots på gång, är det bara att göra pinan kort, dvs ge klart besked, i handling (ta av tröjan, inte prata en massa, handla slag i slag och sedan överlåta åt lilla trotsaren att smälta situationen, som är den gamla vanliga och som gäller som huggen i sten), och odla Attityden av Självklarhet.
som kan tyckas nu.
