Han är så missnöjd

[Vårbebis]

Hej hej.

Jag har en 2 månaders kille som är så ledsen och skriker jämt. Det känns så hemskt att han känner sig så här, så otillfreds med livet.
Han vill konstant bli buren ,vilket jag vet inte är så ovanligt alls, en det är knappt att han är nöjd då. Håller man minsta annorlunda blir han jätte arg. Han ska endast ligga mage mot mage.
Han gnäller aldrig när han blir arg utan skriker rakt ut direkt och skriker då tills han blir blå. Han vägrar ligga i vagnen om han är vaken. När jag ska amma honom och lägger honom i mitt knä för bara 2 sekunder för att ta fram bröstet så börjar han skrika direkt. Han får minifom droppar men både vi och BVC känner att det nog inte har så mycket med magen att göra utan handlar mest bara om missnöje. Man ska inte jämföra barn men det känns faktiskt ledsamt när jag tex nu var på återträff med föräldragruppen där alla jämngamla satt i knä eller låg på golvet jätte nöjda och ville utforska världen..många med ett leende på läpparna, medans jag springer runt runt med Jakob liggandes på armen och gör mitt bästa för att han inte ska bli ledsen. De känns som att han missar ju så mycket i utvecklingsväg också. Är detta vanligare än jag tror? Det känns verkligen som at det aldrig kommer gå över, att han alltid ska måsta känna sig ledsen.
Kanske mycket svammel från mig men. Kram

[/LO]

Hej och välkommen hit.
Några funderingar.

Hur mycket sover han? Han berhöver ca 16 timmar per dygn och klarar ca åtta timmar per natt utan mat.

Hur mycket och hur ofta äter han? Regelbuden matning med 3,5 timmes mellanrum är lagom. MAt mat mat och ännumera mat är nyckeln till att ett barn känner sig lugn och trygg. Mat är en överlevnadsgaranti. Ett så litet barn kan aldrig få för mycket mat. Det kommer ut i endera änden

Regelbunden strukturerad sömn och dito matning är viktigt och underlättar för både lillkillen och dig.

Sedan ska han få ligga på golvet på mage utan strumpor och ha alldeles väldigt intressanta saker runt sig. Om han blir arg/ledsen, så avvakta. Gör något som är otroligt viktigt för dig. Titta inte på honom. Ge honom tid att ta sig över det där hindret som du hela tiden räddat honom ifrån genom att plocka upp honom.
Om du inte står ut, så gå ner till honom, lägg dig på mage mitt emot honom och ge honom kontakt så - ta inte upp honom, än.
Det som händer är att han till slut kommer att komma på något, komma över sin frustration, ilska och reagera med lättnad. kanske över att faktiskt få vara i fred.

OK, det var vad jag kom på nu. Kom gärna med fler frågor och rapportera om det blir någon förändring.

/LO

[Vårbebis]

Hej hej och tack för ditt svar.

Det är så olika hur han sover men han sover i allafall inte 16 timmar per dygn. Eftersom han inte vill ligga i vagn, vagga, så blir det inte så

Äter gör han med 3 timmars mellanrum mest hela tiden dock

Menn jag ska alltså låta honom ligga kvar fastän han skriker så han nästan tappar östen för det är vad han gör när han blir sådär. Känns så hemskt, tappar han inte sin trygghet från mig då?

Kan ju tala om att jag precis beställt barnaboken och inte hunnit läsa den ännu

Mvh/marie

[annawahlgren]

Och du har fått svar från mig via PM. Det här blir fint Inte av sig sjävlt, dock. Du måste ta ledningen

Tro mig, det kommer att löna sig för er alla.

[annawahlgren]

Tack, LO

Ska tillägga, för den som undrar, att mitt svar via PM på Vårbebis' fråga via PM egentligen bara bestod av en hänvisning hit, till "Späda barn och små"-forumet.

För jag har ju ingen chans att svara på barnafrågor privat - OCKSÅ

[/LO]

Hej hej och tack för ditt svar.

Det är så olika hur han sover men han sover i allafall inte 16 timmar per dygn. Eftersom han inte vill ligga i vagn, vagga, så blir det inte så

Äter gör han med 3 timmars mellanrum mest hela tiden dock

Menn jag ska alltså låta honom ligga kvar fastän han skriker så han nästan tappar östen för det är vad han gör när han blir sådär. Känns så hemskt, tappar han inte sin trygghet från mig då?

Kan ju tala om att jag precis beställt barnaboken och inte hunnit läsa den ännu

Mvh/marie

Hej igen
Som jag skrev förut - strukturera upp mat och sömn. (läs i din nya bok, där finns massor av bra tips) Se till att det finns plats för 16 timmars sömn! Han behöver det. Det är DU som måste ta kommandot över er tillvaro. Uppgjorda rutiner är en bra grund för att göra det.

Du ska låta honom ligga för sig själv på golvet (på MAGE) en liten stund längre än du egentligen står ut med. Sedan ska du försöka avleda hans uppmärksamhet på något och ta upp honom när han är nöjd eller i alla fall inte skriker. Du ska alltså låta bli att rädda honom från golvet.
Och är han inte nöjd, så är alltså tipset från mig att lägga dig på golvet mitt emot honom och titta på varandra, skratta och busa lite.

/LO

[Vårbebis]

Nu har jag fått barnaboken och läst en del hit och dit. Har nog läst lite för häftigt just nu så jagg känner mig mst bara förvirrad

hur som helstsåär det ju som jag skrev i början hans missnöje jag vill råda bot på och inget annat och som jag förstår det kan det alltså räcka med att införa standardmodellen för att´han ska bli mer nöjd om dagarna?
Det känns fortfarande hopplöst att han skulle kunna roa sig själv på tex golvet men men...vi får väl se.

mvh/m

[Gäst]

Hej Vårbebis!
Jag tänker precis som du skriver, att införa standardmodellen är den absolut bästa basen för ert liv tillsammans! Du vet då att han får allt han behöver av sömn, mat och samvaro, och du kan slappna av på ett annat sätt. Då kan du koppla på din egen "attityd" för att hjälpa honom över gnälltröskeln, med alla de knep som du fått i svaren på dina frågor.
Vet du att i början när jag och min lillkille hade det kämpigt så fick jag verkligen "koppla på" den där attityden fast jag inte alls kände mig så stursk egentligen. Men med tiden fylldes det där hålet av osäkerhet med äkta säkerhet som jag visste kom från mig själv. Det kan förstås vara jättetufft i början, men jag önskar dig verkligen lycka till för det BLIR bättre!
Kram och lycka till än en gång,
Åsa