Hjälp! Morgonen inte bra...

peliroja · Inlägg av **peliroja** » tor 01 jun 2006, 05:42

Hej!

Började kuren för ca två veckor sedan, med förbluffanded resultat. Första veckan gick det jättebra, men nu, åh nej! Morgonen är förfärlig! Han vaknar kl. 05.00 som en klocka, och just nu känns det hopplöst att få honom att somna om. Han ylar dessutom på en gång så fort han vaknar och låter ledsen. Vi ramsar direkt och låter honom sen vara ett tag. Han skiker ledset och argt om vartannat.

Han fick nässelbeber för ett par dagar sen och då tog vi upp honom, jaaaa då! Jag vet hur fel det var, men han hade nästan 40 grader feber och vägrade att dricka annat än att amma när han var som sjukas. Jag var ju så klart orolig för stackarn, men nu ska vi försöka fixa det här, måste gå!

Vi försöker också vara hårda som berget men jag känner att jag vacklar. Just nu skramlar sambon i köket och jag spelar Mozart. Lillkillen ylar.

Jag har ju läst om fler som haft det jobbigt på morgonen. Hur gick det för er? Har ni några konkreta tips att ge mig? Jag försöker ramsa till ett minimum eftersom det verkar göra honom upprörd...men hjälp!

Oerhört tacksam för svar!!!

peliroja · Inlägg av **peliroja** » tor 01 jun 2006, 05:56

En lite tilläggskommentar: Han somnade om efter 40 minuter. Musiken fortfarand på lite lågt och jag ska gå och ta en tupplur innan det är dags för morgonstund. 40 minuter känns som en evighet en sån här morgon...

Inlägg av **annawahlgren** » tor 01 jun 2006, 06:25

Misströsta inte! Tvärtom, känn er duktiga alla tre. Det var fint jobbat. Han somnade om. Då överbryggar han snart och mer den där vakenklyftan på morgonkulan. Enligt principen fem steg fram och två tillbaka :wink

Lyft nu blicken och se framåt

peliroja · Inlägg av **peliroja** » tor 01 jun 2006, 13:11

Åh, tack Anna! Det värmer att höra och kommer göra det lättare imorgon bitti. Det betyder så mycket att känna att man är på rätt väg

Och tänk att det ska vara så svårt att "gå ut" och hålla sig borta... När pojken min varit tyst i strax över 10 minuter gick jag in för att kolla till honom lite, men attans! Han sov inte utan låg själv och finulade så lugnt och fint, men så blev han ju störd av mig

och så var vi igång igen. Men dum som jag är så vågade jag inte ens nu tro att han faktiskt kan ligga just själv i lugn och ro och bara ha det ganska så bra, utan mig

Nya fräscha tag i kväll och imorgon!

Inlägg av **annawahlgren** » tor 01 jun 2006, 21:27

Bra, bra

Det är en konst, vet du, att lära sig:

låta lilla barnet vara i fred

inse att man inte är Guds (enda) välsignelse...

Men jag tror att de andra 17 bebisarna, de som VERKLIGEN vrålar i rummet bredvid, får dig att dra tillbaks dina långa öron från barnatröskeln. Han har det ju så bra