Ängslig och orolig 11-åring

Samtalsforum med barnen i fokus
Skriv svar
jaer
Inlägg: 12
Blev medlem: sön 12 mar 2006, 01:16
Ort: Härnösand

Ängslig och orolig 11-åring

Inlägg av jaer »

Hej alla!
Skulle bara vilja fundera lite med er om det finns flera med liknande barn och hur ni tacklar det hela i såna fall. Min dotter är snart 11 år och är lite ängslig av sig. Hon är rädd för mördare, fullisar, som hon säger, och sånt. Vi bor i ett villaområde som man kan betrakta som lugnt. Hon går i regel hem efter skolan och är hemma själv några timmar innan vi kommer hem från våra jobb. Hon har en vovve som sällskap hemma, som hon går ut och går med osv. Ibland är hon med kompisar eller åker till stallet och så. Det är inte problem så att hon vägrar vara hemma själv, men hon är orolig att ngt ska hända ofta och jag skulle vilja stärka henne lite mera så att hon känner sig tryggare. Hon har funderingar i stil med om hon ska ha ytterdörren låst eller inte och hon vill gärna dra ner persienner och dylikt så ingen ska se henne utifrån. Det händer ju mkt konstigheter, så det vore ju en lögn att säga att det aldrig kommer att hända ngt. Hur gör ni för att få era barn att känna sig trygga?
/Jane, mor till 13-åriga Louise.
Annelie H
Inlägg: 202
Blev medlem: mån 15 aug 2005, 22:07
Ort: Stockholm

Inlägg av Annelie H »

Hej..
Min spontana tanke är läs Barnaboken. Läs om 11-åringen och ligg steget före. Det är mycket som händer inom din dotter just nu. Världen växer och visst, det händer saker, det kan hända saker överallt.
Gör inte en för stor grej av det. Det är säkert övergående. Ha en attityd av självklarhet...DU litar på att hon fixar dessa timmar hemma och då är det DET som DU måste förmedla. Om du samtidigt är rädd att något ska hända så plockar flickan upp det med en gång och DET gör henne otrygg.

Vill hon ha dörren låst, låt henne då ha det. Vill hon dra ned persiennerna, låt henne göra det. Om hon säger..."jag låste dörren idag" Svara då bara..."jaha, vad bra" och lägg ingen mer energi på det. Det går över. Om du märker att persiennerna är neddragna när du kommer hem, dra bara upp dem som om det vore det allra självklaraste sak att göra när man kommer hem..men prata inte för mycket om det. Jag tror att det "går över" om ni inte lägger för mycket energi på det.

Sedan kan man självklart, när det passar...när man lagar mat ihop etc, prata om saker och ting på ett ärligt sätt. Jag tror dock att det skall komma från HENNE och inte från dig. När hon ställer frågor etc om fyllisar och mördare..så svarar man sakligt och lugnt utan att överdriva.

Vi hade en pedofil lös här för ett tag sedan. Min 11-åring sa att hon aldrig mer skulle gå ut på gården för jag upplyste henne att ha ett extra öga på lillebror etc. Det tog ett par dagar sedan var det ur världen och hon gick ut igen. Men jag lät henne hållas och "tvingade" inte ut henne. Hon upptäckte själv hur tråkigt det var att vara inne när alla andra var ute och så gick hon ut. Detsamma kommer nog hända din dotter. När hon upptäcker hur tråkigt det är med persienner nere så drar hon upp dem. Att låsa dörren är inget konstigt tycker jag. Det kan få vara låst, eller?

Tänk på vad du sänder ut, prata inte för mycket, var ärlig när hon frågar saker (typ vad gör jag om jag möter en fyllis etc, ska jag öppna om det ringer på dörren osv) Men som sagt, låt det komma från henne...lycka till!
Oerhört stolt mamma till tre "stora små gullungar"
-93 -95 -02 (samma pappa) (skratt)
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Inlägg av annawahlgren »

:D Tack, Annlie H :wink: :D

Är du själv orolig, föse barnet med en mobiltelefon som bara får användas utanför hemmet. Men inlagda nummer till er ömma och polisen :wink:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Skriv svar

Återgå till "Barnafostran"