-Jo, mamma...det är så att vi flyttat nu
-Jahaaaa! Vart då...?
-Hemifrån!
-Ok...? Kommer ni tillbaka?
-JA...men inte förrän imorrn
-Självklart!
Högtidligen visas jag vägen ut genom garaget och in i verkstan...
-Här
8-åringen och 9-åringen sveper allvarligt förevisande ut med varsin arm över en gigantisk "säng" bäddad med saccosäckar, massor med kuddar, minst 3 täcken å gud vet hur många filtar...
-Här bor vi, mamma, nu... Och vi kommer inte hem. Men om DU behöver hjälp får du ju ropa. Det är ju inte meningen att du ska stå ensam med allt som måste göras
Nu är klockan kväll. Lillprins Lo (8 mån) sover så gott. Och de stora syns ännu inte till...
Till maken sa stortjejen att vi kunde hämta dem till frukost om vi längtade. Annars hade de eget att stå i..
-Men kom in och säg NattNatt!
Älskade, underbara barnaLiv. Mamma saknar er så..
Men ÅH så jag njuter av att se,
se att ni VET att vi klarar oss sämre utan er
se att sova så gott är en självklarhet
se att ni vågar växa till sist
trots allt som varit
växa
i mod, tillit och glädje
i nyfikenhet
och viktigast
i kärlek
Som jag längtar tills imorgon då de flyttar hem igen!
/Fjällmor