Storraringen kom hem idag med feber och var allmänt lite eländig. Fick gå och sova en stund.
Efter en timme vaknade han och kände sig lite piggare. Mamman satte sig på sängkanten och det pratades lite om ditt och datt en stund tills herrn började skruva på sig och sa att han behövde vila mera. Oroliga mamman satt då kvar på sängkanten och hade tänkt sig klappa lite på håret tills herrn somnade. Men se, det gick inte för sig
"Gå härifrån, jag vill ju sova!!!" gnölade han. Skamset gck mamman ut genom dörren...
" Men du glömde ju dörren ju!!!!" protesterades det vilt inifrån sovrummet. Oroliga mamman hade bara att gå och skjuta till dörren så att sonen kunde återgå till att göra det han numera kan så bra - nämligen sova
En liten uppmuntrande historia för alla som är mitt i kurandet!