Mus i hus
-
Gäst
Mus i hus
Katten med de de två hjärncellerna har tagit in en levande mus in i huset genom kattluckan!
Hur i hela helsefyr blir jag av med tingesten när kattkräket vägrar att hjälpa till?
Hon tycker det hela är vansinnigt roligt, och Hugo tycker det är jätteintressant! Har nu manovrerat musen in i grovköket och stängt dörren om katt och mus - men hur ska jag få ut detet?! Det finns hur många ställten som helst för en liten mus att gömma sig bakom - halleluja!
Förslag? mer än skura golv och bebis efteråt? 
-
Katarina-Mamma duracell
- Inlägg: 861
- Blev medlem: tor 25 nov 2004, 22:18
- Kontakt:
Hej!
Lägg lilleman i sängen, så är han ur vägen under musjakten. HAr du dammsugare så kan du försöka suga upp den med slangen om den hamnar under ettskåp tex. Annars ärdet bara att jaga vidare.
Var med om något liknande före ett tag sedan. Vaknade en natt av att lilleman var ledsen och var på väg för att trösta. När jag passerade köket skuttade en skogsmus modell större ned från köksbänken, gissa om jag fick panik....
tog raskt sonen som egentligen inte ska sova hos oss och la honom bredvid sovande pappa, och han somnade direkt. Sen började jakten. med sopborste och makens stålhätteförsedda stövel jagade jag den lilla musen runt hela huset, igenom barnkammaren, under vår säng (maken mumlade att jag borde sova istället
) ,in i gäst rummet, taxen sprang och gömde sig när den såg musen, och tillbaka till köket. Fick upp altandörren och sedan fick jag in en råsop på musen så den stelnade till, sen kunde jag öva sopteknik alla curling och fick tillslut ut den genom dörren.
Flera dagar efteråt drömde jag att jag hade gnagaren i sängen, snacka om panik
Hoppas du får ut den.
Lycka till!!
Lägg lilleman i sängen, så är han ur vägen under musjakten. HAr du dammsugare så kan du försöka suga upp den med slangen om den hamnar under ettskåp tex. Annars ärdet bara att jaga vidare.
Var med om något liknande före ett tag sedan. Vaknade en natt av att lilleman var ledsen och var på väg för att trösta. När jag passerade köket skuttade en skogsmus modell större ned från köksbänken, gissa om jag fick panik....
tog raskt sonen som egentligen inte ska sova hos oss och la honom bredvid sovande pappa, och han somnade direkt. Sen började jakten. med sopborste och makens stålhätteförsedda stövel jagade jag den lilla musen runt hela huset, igenom barnkammaren, under vår säng (maken mumlade att jag borde sova istället
Flera dagar efteråt drömde jag att jag hade gnagaren i sängen, snacka om panik
Hoppas du får ut den.
Lycka till!!
Mamma till två barn som får Emil i Katthult att blekna
blogg om pyssel och allt därtill: krumelurans.blogg.se
blogg om pyssel och allt därtill: krumelurans.blogg.se
Den här mus-tråden borde nog flyttas till Kackelsidan tror jag.....
Jag har också varit med om ett musinferno för ett par år sen. Det var när bokhyllorna just anlänt till det lilla huset i skogen och alla böcker stod i travar längs väggen. Mitt i natten blir våra två russllar fullkomligt tokiga, far som vildar i sovrummet och ska bara in bakom sängen till varje pris. Sömning matte med mycket ATTITYD klämer ner de två hundarna i sängen igen (ja de sov alltid i min säng djupt inunder duntäcket) och talar om att här jagas inga möss mitt i natten då SOVER MAN
Hundarna somnade efter denna fasthållning och det var lugnt ända tills morgonen randades.
Då var det dags att få upp böckerna i bokhyllan och när jag lyfter ett par böcker klättrar det upp en förvirrad mus på min arm
NATURLIGTVIS hoppar jag runt som en galning och skriker. Lugnade mig när mitt förnuft talade till mig och sa att den lilla förvirrade musen knappast skulle kunna döda mig, tja knappt ens skada mig det minsta
Det var alltså den lilla musen som hundarna fått kort på under natten. Ja här i vårt lilla hus skulle den i alla fall inte bli långvarig. Jag ringde systern som kallt svarade att hon hade huset fullt av barn och att jag kunde dammsuga upp musen. Aldrig i livet sa jag, inte ska den stackarn ligga i dammsugaren och ruttna bland alla dammRÅTTOR
Ja men ta långborsten då och slå ihjäl den sa systern klämmigt och la på luren
Bra idé tyckte jag
Stängde in hundarna, tog långborsten och började jaga den lilla musen i det lilla, lilla huset. Jag kan säga att jag är GLAD att jag inte träffade den lilla musen för det hade bara blivit en blodfläck kvar kan jag lova för jag tog i för kung och fosterland och efter denna musjakt gick det inte längre att använda långborsten som splittrades i flera delar
Ringde syster igen
Jo men hej du, du får väl ta in katten som släpat in musen sa syster. Smart, tyckte jag
Katten ropades in, jag lokaliserade musen som låg och tryckte under ett par papper, tog katten i nackskinnet, lyfte på pappren och slängde katten på musen samtidigt som jag skrek TA MUSEN
Katten tog INTE musen utan satte sig surt ner och började tvätta sig innan hon gick in i köket för att kasta sig över torrfodret. Ånej ditt kattskrälle, något torrfoder blev det inte tal om förrän den lilla musen var uppäten. Det verkade dock som om katten var tämligen mätt på möss så hon åkte ut ur huset igen.
Vad göra
Ringde systern som suckade och sa att det nog var dags att släppa lös armén. Mm, hon hade nog rätt. Jag lyfte upp sofforna och satte dem på stolar så att den lilla armén skulle kunna komma åt den lilla musen. Sen släppte jag lös min russelltik och skrek TA MUSEN
Det tog nog bara 30 sekunder innan musen var infångad
Den lilla hunden höll den lilla musen i munnen och det bara bara svansen som hängde ut. Jag hämtade grilltången (mycket lämpligt redskap att ta små möss med) och sa LOSS till den lilla hunden som genast SVALDE den lilla musen
Så kan det gå för små möss som förirrar sig in i små hus med hjälp av lata katter
Troligen var det den lilla hundens katt som tagit in den medvetslösa lilla musen genom ett öppet fönster. Sen gick väl katten och la sig medan den lilla musen kvicknade till och roade sig vilt ända tills den mötte på armén.
Kram Susan
Jag har också varit med om ett musinferno för ett par år sen. Det var när bokhyllorna just anlänt till det lilla huset i skogen och alla böcker stod i travar längs väggen. Mitt i natten blir våra två russllar fullkomligt tokiga, far som vildar i sovrummet och ska bara in bakom sängen till varje pris. Sömning matte med mycket ATTITYD klämer ner de två hundarna i sängen igen (ja de sov alltid i min säng djupt inunder duntäcket) och talar om att här jagas inga möss mitt i natten då SOVER MAN
Då var det dags att få upp böckerna i bokhyllan och när jag lyfter ett par böcker klättrar det upp en förvirrad mus på min arm
Det var alltså den lilla musen som hundarna fått kort på under natten. Ja här i vårt lilla hus skulle den i alla fall inte bli långvarig. Jag ringde systern som kallt svarade att hon hade huset fullt av barn och att jag kunde dammsuga upp musen. Aldrig i livet sa jag, inte ska den stackarn ligga i dammsugaren och ruttna bland alla dammRÅTTOR
Ringde syster igen
Vad göra
Så kan det gå för små möss som förirrar sig in i små hus med hjälp av lata katter
Kram Susan
Emil född 19 okt-05 och klok som en bok!
Sigge född 16 okt-07 och tuff som en Tigger!
Mika född 28 maj-09 och snabb som en raket!
Linus född 15 dec-10 och cool som en isbjörn!
Dipl. SHN-kurare!
Sigge född 16 okt-07 och tuff som en Tigger!
Mika född 28 maj-09 och snabb som en raket!
Linus född 15 dec-10 och cool som en isbjörn!
Dipl. SHN-kurare!
-
Gäst
Kackelforum... funderade på det - men jag ville ju ha riktiga tips - som jag nu har fått.
Musen stängdes in med nonchig kat i tvättstugan/grovköket, och därefter öppnade jag dörren ut. Katten gick ut först - tämligen ointresserad av musen. Därefter lyckades jag jaga ut musen. Hur det gick för den med Grimalkin utanför förtäljer inte historien. Så nu sanerar jag golvytor, men golvmoppen. Vet ju inte var den hann vara - men med tanke på att de delar utrymme med Hugo så... tillbaka till moppandet! 
Katt med två hjärnceller? Och hur många har du? Och varför har du katt öht? Ja, jag blir förbannad, när folk uttrycker sig kränkande om katt, hund, fågel, mus eller vilket djur som helst. Precis lika förbannad som vilken annan forumist här blir när någon uttrycker sig kränkande om ett barn!
Är det denna attityd till djur vi ska lära våra barn? Tror inte det.
Jag kan tänka mig att katten vid det här laget har fixat musen, annars får du ju helt enkelt fånga in den! Tipset med dammsugaren är bra, men sätt först i en ny dammsugarpåse och när musen är uppsugen, töm påsen utanför husknuten.
Är det denna attityd till djur vi ska lära våra barn? Tror inte det.
Jag kan tänka mig att katten vid det här laget har fixat musen, annars får du ju helt enkelt fånga in den! Tipset med dammsugaren är bra, men sätt först i en ny dammsugarpåse och när musen är uppsugen, töm påsen utanför husknuten.
-
Gäst
Men snälla Kit, jag älskar min katt - jag älskar alla katter - nu blev jag bara lite ilsk. Jag hade en mus som sprang över min fötter, och slog sönder en av mina favorittallrikar. Jag sa inget högt så att Hugo hörde. Allt behöver man ju inte ta så bokstavligt. Och att ifrågasätta hur många hjärnceller jag har upplever jag minst lika förolämpande! Måste man alltid vara så väldigt gravallvarlig när man läser inläggen? Och jag tycker inte man skall ifrågasätta varför någon annan har katt efter att läst ett hastigt skrivet inlägg. 
Nu blev jag faktiskt såpas sårad/ledsen/arg att det är bäst att jag förtydligar det hela ytterligare:
1) Jag sade alltså inget högt inför varken Hugo eller katten. Gick in till ett annat rum (där datorn är) efter att stängt in både mus och katt. Svor lite tyst i tankarna. Får man göra det?
Eller menar du att du absolut aldrig har tänkt ilskna tankar om någon annan person? Att du mitt i ilskan kan kontrollera vad du tänker?
2) Jag skriver ofta av mig ilskan - det är ett sätt som fungerar för mig. Nu gjorde jag det samtidigt som jag frågade om råd. Kanske inte så smart. Jag sårade en annan person, dig. Men det blir inte bättre av att du slår tillbaka - med en lika hård knytnäve - mig rätt i ansiktet - för så här kan vi nämligen hålla på...
Utan att något blir bättre. Jag respekterar och älskar min katt. Och mycket ledsen blir jag, om du dömer mig som kattägare efter enbart detta. 
Nu blev jag faktiskt såpas sårad/ledsen/arg att det är bäst att jag förtydligar det hela ytterligare:
1) Jag sade alltså inget högt inför varken Hugo eller katten. Gick in till ett annat rum (där datorn är) efter att stängt in både mus och katt. Svor lite tyst i tankarna. Får man göra det?
2) Jag skriver ofta av mig ilskan - det är ett sätt som fungerar för mig. Nu gjorde jag det samtidigt som jag frågade om råd. Kanske inte så smart. Jag sårade en annan person, dig. Men det blir inte bättre av att du slår tillbaka - med en lika hård knytnäve - mig rätt i ansiktet - för så här kan vi nämligen hålla på...
Ja, det var dumt av mig att ställa samma dumma fråga! Och jag förstår att du upplever den förolämpande. Förlåt mig, Päivi! Den är förolämpande till vem än den ställs, människa som djur och det var det jag ville få fram.
Och jag förstår att man kan bli ilsk när favoritsaker går sönder, men det är ju ändå saker, eller hur? Men om litet barn råkar ha sönder favoritskålen, inte ifrågasätter vi då hur många hjärnceller lilla barnet har eller benämner barnet som ungdjävel eller liknande.
Jag tycker det är så ledsamt att det finns en nedlåtande och kränkande ton och attityd mot djur, medans de lever. Man hör ofta folk benämna sina husdjur som kattkräk och hundskrälle. För mig finns på vår jord plats för alla och jag när en önskan om att de som har flest hjärnceller
ville respektera även de som har lite färre.... Även om man äter dem sedan. Vilket jag inte gör, men det är en annan historia. Är vi OK?
Och jag förstår att man kan bli ilsk när favoritsaker går sönder, men det är ju ändå saker, eller hur? Men om litet barn råkar ha sönder favoritskålen, inte ifrågasätter vi då hur många hjärnceller lilla barnet har eller benämner barnet som ungdjävel eller liknande.
Jag tycker det är så ledsamt att det finns en nedlåtande och kränkande ton och attityd mot djur, medans de lever. Man hör ofta folk benämna sina husdjur som kattkräk och hundskrälle. För mig finns på vår jord plats för alla och jag när en önskan om att de som har flest hjärnceller
Ojdå, du har gjort ett tillägg medans jag skrev. Det ser kanske lite underligt ut, men jag avvaktar nu tills imorgon. Hej då!
-
Gäst
Som avslutning kan jag säga att jag inte brukar kalla min katt något annat än Grimalkin, Grimmi eller tom "Kulta" som betyder gullet. Och nej, jag skulle inte skrika åt varken barn eller katt något om hjärnceller. Jag gick in i ett annat rum, och var ilsk för mig själv. Misstaget var att skriva av mig ilskan offentligt. Man ska inte skriva när man är arg, så är det.
Min attityd i vardagen är varken nedlåtande eller kränkande. Det här var ett undantag som får styrka den regeln. Ingen är perfekt, i alla fall inte hela tiden.
Jag håller med dig. Man skall inte använda nedlåtande ord om någon eller något. Och så hoppas jag att vi är goda vänner här på forumet i fortsättningen.
Min attityd i vardagen är varken nedlåtande eller kränkande. Det här var ett undantag som får styrka den regeln. Ingen är perfekt, i alla fall inte hela tiden.
Jag håller med dig. Man skall inte använda nedlåtande ord om någon eller något. Och så hoppas jag att vi är goda vänner här på forumet i fortsättningen.