förlossning, hemma?
förlossning, hemma?
Vad har ni för tankar angående förlossningen? Jag funderar på hemma eller sjukhus, syskon med eller inte med, osv. Någon som har erfarenheter att dela med sig av?
Hej Linnan!
Jag vill bara dela med mig av mina tankar kring förlossning hemma.
Majas förlossning var helt utan komplikationer, inga tecken under själva graviditeten eller under förlossningen som kunde tyda på att något var galet. Men när hon väl kom ut så började hon inte andas, trots sugning av luftvägar, rejäl torkning etc (jag har inte riktigt koll på allt de gjorde, då jag liksom var lite avslagen så att säga...
) Det blev syrgas omedelbums och så småningom till och med ambulanstransport till ett annat sjukhus med mer expertis. Hon hämtade sig så småningom och mår idag prima balerina \:D/ , men hade jag valt att föda hemma vet jag inte hur dte hade gått... 
Så jag skulle aldrig överväga att inte föda på sjukhus, faktiskt.
Hur du än väljer att göra önskar jag dig lycka till!
Kram
Jag vill bara dela med mig av mina tankar kring förlossning hemma.
Majas förlossning var helt utan komplikationer, inga tecken under själva graviditeten eller under förlossningen som kunde tyda på att något var galet. Men när hon väl kom ut så började hon inte andas, trots sugning av luftvägar, rejäl torkning etc (jag har inte riktigt koll på allt de gjorde, då jag liksom var lite avslagen så att säga...
) Det blev syrgas omedelbums och så småningom till och med ambulanstransport till ett annat sjukhus med mer expertis. Hon hämtade sig så småningom och mår idag prima balerina \:D/ , men hade jag valt att föda hemma vet jag inte hur dte hade gått... Så jag skulle aldrig överväga att inte föda på sjukhus, faktiskt.Hur du än väljer att göra önskar jag dig lycka till!
Kram
Mamma till
-Maja 0507
-Molly 0704
-Miranda 0902
-Maja 0507
-Molly 0704
-Miranda 0902
-
Therese
Hej Linnan!
Kan bara instämma med Majamamma. Jag har ju i o för sej mist ett barn efter en förlossning (på sjukhus), o jag vet att det absolut inte är värt att riskera nånting.
När barn nr 2 skulle födas så tog det som vanligt ett par dygn, o när jag var öppen 10 så kunde de inte ens känna hennes huvud. Efter ett par timmars väntande så beslutade vi att ett akut snitt var på sin plats. Och när de öppnade sa de -Jaha nu förstår vi!
Vår flicka låg med ansiktet mot min mage o satt fast. Stor var hon oxå, 55cm o 4355g, så hon kunde helt enkelt inte ta sej ut den vanliga vägen.
Vi har genomgått ytterligare en förlossning sedan dess, utan större komplikationer, o är på väg mot vår 4:e om en månad.
Visst är födandet bland det naturligaste som finns, men ibland tillstöter komplikationer o då vill man ha all hjälp i världen för att det ska lyckas.
Vad gäller att ta med syskon på en förlossning så tror jag det kan vara svårt för dom att förstå vad som egentligen händer. Även om man pratar om det mycket innan så är det ju nåt helt annorlunda att uppleva det.
Jag tror helt enkelt att det skulle skrämma dom, o att det skulle förta den underbara upplevelsen man vill ge dom.
Detta är bara vad jag tycker, och innan vi miste vår pojke så var jag enormt imponerad av alla som vågade föda hemma.
Hoppas du kan få svar av nån som varit med om en "hemmaförlossning", men väg alltid riskerna mot fördelarna som en hemmaförlossning kan ge.
Lycka till!
Kan bara instämma med Majamamma. Jag har ju i o för sej mist ett barn efter en förlossning (på sjukhus), o jag vet att det absolut inte är värt att riskera nånting.
När barn nr 2 skulle födas så tog det som vanligt ett par dygn, o när jag var öppen 10 så kunde de inte ens känna hennes huvud. Efter ett par timmars väntande så beslutade vi att ett akut snitt var på sin plats. Och när de öppnade sa de -Jaha nu förstår vi!
Vår flicka låg med ansiktet mot min mage o satt fast. Stor var hon oxå, 55cm o 4355g, så hon kunde helt enkelt inte ta sej ut den vanliga vägen.
Vi har genomgått ytterligare en förlossning sedan dess, utan större komplikationer, o är på väg mot vår 4:e om en månad.
Visst är födandet bland det naturligaste som finns, men ibland tillstöter komplikationer o då vill man ha all hjälp i världen för att det ska lyckas.
Vad gäller att ta med syskon på en förlossning så tror jag det kan vara svårt för dom att förstå vad som egentligen händer. Även om man pratar om det mycket innan så är det ju nåt helt annorlunda att uppleva det.
Jag tror helt enkelt att det skulle skrämma dom, o att det skulle förta den underbara upplevelsen man vill ge dom.
Detta är bara vad jag tycker, och innan vi miste vår pojke så var jag enormt imponerad av alla som vågade föda hemma.
Hoppas du kan få svar av nån som varit med om en "hemmaförlossning", men väg alltid riskerna mot fördelarna som en hemmaförlossning kan ge.
Lycka till!
Hej!Jag fick vårt tredje barn för 7 månader sedan och under hela graviditeten ville jag föda hemma.
Jag kollade en hemsida som förespråkar detta och nämner barnmorskor som är villiga att hjälpa till. Var helt bestämd att föda hemma. Mina 2 tidigare förlossningar var helt komplikationsfria och denna grav. också.
Så säger min man plötsligt, när det är 6 veckor kvar att han absolut inte vill att jag ska föda hemma
Vi diskuterade detta och eftersom jag inte direkt har haft dålig erfarenhet av sjukhus, så föredrog jag BB framför att ha en nervig man bredvid mig när jag ska föda
Så blev det dags, efter några timmar kommer bebisen ut, jag får upp henne på bröstet allt är bra och helt plötsligt forsar det ut blod
På 2 minuter var rummet fullt av folk, min man var vit i ansiktet, bebisens navelsträng var inte ens klippt och jag förlorade 2 liter blod...Livmodern hade inte dragit ihop sig...
Det tog flera timmar innan jag var okej igen och vi var ganska glada att vi åkt till sjukhuset och inte varit hemma
Men egentligen tycker jag ändå att föda hemma borde vara bäst
Vi tog ändå det det säkra före det osäkra, och försökte göra sjukhusförlossningen till det bästa.
Kram Anna
Mamma till tre, Melanie aug -99, Vincent juli -01 och lillan Daniella född 16/9-05.