Vill bara berätta något gulligt!
Inte om mina barn denna gången.
Jag har ju just börjat jobba, efter nästan 5 år hemma.
Jobbar halvtid med att sälja golv.
Häromdagen kom det in en man i 40-årsåldern med son på c:a 4 år.
Dom ville ha entrématta. Jag lade mig på knä på golvet för att mäta till lagom bit, och frågade den lille killen om han möjligtvis kunde hjälpa mig att mäta? Först stirrade han bara på mig med STORA ögon, sedan kom ett osäkert leende, och ett ja.
Med stor noggrannhet mätte vi till mattan, och denna stolthet i stegen som grabben hade efteråt var enorm! Jag avslutade med att sucka "Detta hade jag ALDRIG klarat utan dig! TACK så mycket för hjälpen!"
Strax efteråt kom ytterligare en far och son in. Ungefär samma ålder.
Dom skulle ha lister. Gjorde om samma med denna killen, som var blygare, men väldigt hjälpsam även han!
Vad STORA dessa små killar kände sig! Och vilken nytta dom gjorde!
Det kändes så mysigt!
kram anna