I & ur sängen?

[J och Å]

Länge sedan jag skrev här. Allt rullar på som det ska, Karl sover som en klocka och är nöjd och glad.

Har nu börjat klättra ur sängen. Han tycker det är jätte, jätte roligt. Tur att pappa är hemma, jag är stor som ett hus och orkar knappt lyfta honom.

Han klättrar ur och så hör vi honom springa i sitt rum(bor på övervåningen). Pappa lyfter i honom, ramsar och går ut. Detta upprepas och han lyfter i, ramsar inte varje gång. Idag tog det 30 min och ett antal ilyftningar. Karl är superglad och säger "Kal sova sängen" när han lyfter i honom.
Efter 2:a i lyftningen sprang Karl in genom vårt sovrum och vidare till "rummet där bebisarna ska bo"(vi kallar lilla skrubben det, och just nu står en säng till pappa där, han får inte rum brevid mamma längre) Karl har då lagt sig i den sängen och säger när pappa kommer "Kal sova sängen".

Efter denna tur stationerade sig pappan i hallen utanför hans rum med en bok och stängde dörren till vårt sovrum.

Vi har så här långt norpat honom i hans dörr eller utanför. Efter en halvtimme ramsade pappa "arg och bestämt"(något mamman nog gjort tidigare) efter det sov gossen gott.

Vad tycker ni? Gör vi rätt? Några tips, eller ska vi bara trötta ut honom?

Åsa

[annawahlgren]

Låter helt rätt.

Tala om Storebrorsförberedelse

[J och Å]

Tackar för svar.

Grejen är att det är endast vid middagsluren han klättrar ur. Aldrig på kvällen.

Schemat är nu, vid 2 år
07 upp, välling och ensamlek minst en timme
8.30 macka vid vår frukost
Utevistelse minst en timme, oftast mkt mer.
ca 12.00 Gröt, morfar kallar honom Gunde Svan(portionen stooor)
12.30-14.00 sova.
laga mat
16/16.30 middag
ut med hunden
18 bad
19 välling och i säng.

Funderar på om han inte är riktigt lika trött vid 12.30 som han var förrut. Hur ser alla andras 2 års scheman ut. Och hur mkt sover de, vid middag och natt.

[Gäst]

Jag tipsar om att låta honom hoppa ur (se till att det är mörkt och tråkigt i rummet) och låt honom "bryta samman" över att inte kunna komma ur rummet! Ha dörren stängd alltså och vänta ut reaktionen. Typ 2-3 minuter. När han blir arg/ledsen så kör du på med att gå in och lägga ner honom igen. Helt odramatiskt - tjoff och UT! SAmma visa om det upprepar sig igen. Tills han liksom "tröttnar" på den uteblivna underhållningen.

Så har jag gjort när jag bytt till "riktiga sängar" för att få slut på sporten att hoppa ur sängen och ledas tillbaka = underhållning där man själv sas deltar!

[pia-lotta]

Hej!

Kan inte svara för ur och i sängen men däremot schema för vår dotter som ser i nästan exakt ut som ert.

07.15 upp, välling i vår säng och ensamlek 45 min
9.00 frukt på väg ut
Utevistelse ca en timme
ca 11.00 Lunch, hon sitter gärna och äter länge
12.45-13.15 Sova, har vi varit inne på fm kan det ta tid för henne att somna
14.14 Mellis
Utevistelse ca en timme
17.00 Middag
19.00 Mjölk och macka
19.15 Sova

/Pia-Lotta

laga mat
16/16.30 middag
ut med hunden
18 bad
19 välling och i säng.

[pia-lotta]

Oj, blev lite tokigt längst ner..

[J och Å]

Jodå, mörkt och tråkigt. Inte en pryl ngnstans. Draperi för dörren och igenskjuten dörr. Norpar honom direkt utanför.

Nu har jag lyft i en gång, och en sekund efter börjar han störtböla. Inget tillgjort så jag går in, då har han slagit sig i bröstet, antar på väg ur sängen. Stoppar om och lugnar i sängen. Ramsar och går ut.

Igår hände samma, fast då ramlade han ur sängen(efter 6 ilyftningar och 25 min) efter vurpan ur somnade han.

Får se om det blir samma nu. Än så länge knäpptyst.

Tack för råd Mammut, just precis detta jag befarar, att det blir underhållning. Jag får väl helt enkelt stänga, så har han tråkigt. Vill ju trötta ut beteenden, utan förstärkning inget beteende.

Pia-lotta, sover hon bara 30 min på dagen?

[pia-lotta]

Hon sover 1,5 tim mellan 12,45-13,15.....

[Patrik]

Mammut skriver:

Jag tipsar om att låta honom hoppa ur (se till att det är mörkt och tråkigt i rummet) och låt honom "bryta samman" över att inte kunna komma ur rummet! Ha dörren stängd alltså och vänta ut reaktionen.

Har det själv lite bökigt kring liknande situation (http://www.annawahlgren.com/phpBB2/viewtopic.php?t=5617) men det här känns inte kul att låsa in dem.

Jag säger inte att det är fel men det skulle inte kännas bra för mig.
Men om de andra sakerna inte verkar fungera så är ju situationen som den är inte hållbar längre så då kanske det är värt ett försök.
Vad säger ni andra, har ni testat, fungerar det, hur känns det?

[Gäst]

Det handlar inte om att "låsa in dem" utan att hitta ett sätt att bryta ett mönster av underhållning. Barnet har säkerligen innan detta upplevt frustrationen av en låst dörr eller annat som inte funkar liksom . Finessen är att barnet ändrar humör från spjuverhumör till lite surt humör. Då har man chansen att komma igenom med ramsan ! Man kan även gå i lite polemik med barnet och säga "Ja, det är TYPISK men dörrar strejkar när man ska sova. Suck, vad gör man? Jo, jag tror du får sova istället så är dörren pigg och öppnar sig imorgon . Natti nu - sov gott! "

Läste din tråd och du har ju inte med en spjuver att göra så då hade jag inte gjort så som jag beskriver ovan- utan följt Annas råd !

[annawahlgren]

Tror säkert att det funkar - med rätt Mammut-Attityd

Men jag håller med Patrik - jag skulle ha svårt att låsa dörren för att ett barn ska gå tillbaka och lägga sig i sängen; däremot har det ju hänt ett antal gånger att jag vid en förvisning stått och hållit dörren stängd med min kroppskydda, för att hindra en vrålande unge från att ta sig ut förrän den har vrålat klart.

MIn tanke är att det är JAG, ledaren, vårdaren, fostraren, människan, som ska hindra barnet från vad det nu är som absolut måste förhindras, inte saker. Därför tycker jag det är bättre att sitta på stolen med öronen skärpta och att lägga tonvikten på ramsan, tills det blir den som så att säga lägger barnet ner igen.

Men som sagt - alla sätt är bra utom de dåliga (Och man får ju ändå låsa upp dörren innan man går och lägger sig, eller hur )

[Gäst]

Han tycker det är jätte, jätte roligt. Karl är superglad och säger "Kal sova sängen" när han lyfter i honom.

Här är orsaken till att bryta underhållningen som i- och urhoppandet utgör för J och Å!

Jag pratar inte om att låsa utan att vänta utanför rummet. Det handlar som sagt om ett par minuter så att barnet hinner ändra sitt humör (från spjuver till sur) och på det sättet bli mottagligt för verktygen - s a s! Därefter går man in och leder tillbaka till sängen och går på i ullstrumporna med ramsan som vanligt.

Tänk, så svårt det är att förklara ! Eller så har folk svårt att fatta....

[Patrik]

Som du skriver kanske det beror från vilken utgångspunkt man gör det
Alla kommer inte till samma ställe för att alla svänger till höger om man från början kommer från olika håll så att säga (om någon förstår min förvirrade liknelse...)

I vårt fall skulle det inte ha handlat om ett superglatt och uppspelt barn utan ett som är raka motsatsen. Där kanske är därför känslan för det hela är helt annorlunda

[Gäst]

I vårt fall skulle det inte ha handlat om ett superglatt och uppspelt barn utan ett som är raka motsatsen. Där kanske är därför känslan för det hela är helt annorlunda

Precis!

[J och Å]

Vi har draperi för dörren och dörren igenputtad. Har alltid haft så, ungefär detsamma som igenskjuten dörr, men eftersom det är självdrag i huset så har dörrarna en tendens att leva ett eget liv. Så draperiet är guld. har även hundar som lätt skulle knalla in och ut.

Vi har en liten spjuver här. Aldrig en sur min. Det är ju jätte kul att hoppa ur sängen och springa runt. Han smyger sig till dörren, kikar ut från draperiet och öppnar dörren, pytte och vips så öppnar vi dörren, han springer till sängen och vi stoppar i.

Idag blev det bara en tur, sen slog han sig, jag stoppade om och sedan var det knäpptyst. Det var ju inget kul längre.

Att låsa dörren, ja det hade vi aldrig tänkt göra. Nu uppfattade jag inte Mammut så, utan förstod henne precis. Det är ju så vi tänkt och handlar.