Därför frågar jag nu er som är mer erfarna: Vilken är egentligen den "bästa åldern"? Ungarna är såklart alltid härliga, men ibland är det bara så härligt att vara förälder när allting fungerar. Vad tycker ni?
"bästa åldern"?
"bästa åldern"?
Jag som gör resan med barn för första gången sitter här och stormmyser med min lilla Skrutt. Han är nu 4 mån och är bara så himla härlig!
Därför frågar jag nu er som är mer erfarna: Vilken är egentligen den "bästa åldern"? Ungarna är såklart alltid härliga, men ibland är det bara så härligt att vara förälder när allting fungerar. Vad tycker ni?
Därför frågar jag nu er som är mer erfarna: Vilken är egentligen den "bästa åldern"? Ungarna är såklart alltid härliga, men ibland är det bara så härligt att vara förälder när allting fungerar. Vad tycker ni?
Mamma till lilla Skruttis som föddes 1. nov. 2005 och lill-Skruttan som föddes 7.nov. 2006
Ja, vad ska man svara på det.
Alla åldrar eftersom den ena åldern är en förutsättning för den andra. Visst är det roligare när de blir mer människor, jämförst med nyföddhetsperioden. Men beror det kanske mest på att man är lite vinglig själv
Och 2-åringens ljuvliga självsäkerhet och glädje är oslagbar och en ren njutning, men utan trotsålderns utmaning hade man inte vuxigt tillsammans.
En 9-åring som nu är en liten individ med egna drömmar och tankar, som hon delar med sig om du får hennes förtroende? Och som an kan gå på Agnes konsert med och resa ensam till Sydafrika med på safari?
Ja, vad ska jag svara
Självklart är vissa åldrar enklare än andra. Precis som vissa årstider och åldrar på oss själva är enklare, respektive svårare.
Men det bästa med allt är den underbara resan som vi erbjuds få följa med på och vara en del av. Dock krävs det att man väljer att vara en aktiv del. Speciellt när de blir lite större så är det enkelt att förlora tid då de "klarar sig själv". Då krävs medvetna val och planering för att få tid, närhet och förtroende tillsammans.

Alla åldrar eftersom den ena åldern är en förutsättning för den andra. Visst är det roligare när de blir mer människor, jämförst med nyföddhetsperioden. Men beror det kanske mest på att man är lite vinglig själv
Och 2-åringens ljuvliga självsäkerhet och glädje är oslagbar och en ren njutning, men utan trotsålderns utmaning hade man inte vuxigt tillsammans.
En 9-åring som nu är en liten individ med egna drömmar och tankar, som hon delar med sig om du får hennes förtroende? Och som an kan gå på Agnes konsert med och resa ensam till Sydafrika med på safari?
Ja, vad ska jag svara
Självklart är vissa åldrar enklare än andra. Precis som vissa årstider och åldrar på oss själva är enklare, respektive svårare.
Men det bästa med allt är den underbara resan som vi erbjuds få följa med på och vara en del av. Dock krävs det att man väljer att vara en aktiv del. Speciellt när de blir lite större så är det enkelt att förlora tid då de "klarar sig själv". Då krävs medvetna val och planering för att få tid, närhet och förtroende tillsammans.
"Det talas för lite om glädjen med barn..."
Tre underbara godingar: 1996, 2003, 2007
Tre underbara godingar: 1996, 2003, 2007
jag tror att den åldern det stora barnet har när lillebrorsan/syrran kommer är den bästa!
Jag har 2 år och 363 dagar mellan barnen och det har varit en jättebra åldersskillnad! Stora tjejen kunde klä på sig, äta, var blöjfri osv osv när brorsan kom. Nu är de 5 och 2 år och jätteroligt ihop! Och att ha en 2 åring och en 5 åring samtidigt är jättehärligt eftersom de är i en sån skön fas ( behärskande?!) undrar om det blir lika kul med en trotsig 3 åring och en deppig 6 åring?
HAde det varit annan åldersskillnad hade det också varit bra, fast på andra sätt!
Jag hade gärna haft barnen tätar, men sånt kan man inte styra över
Jag har 2 år och 363 dagar mellan barnen och det har varit en jättebra åldersskillnad! Stora tjejen kunde klä på sig, äta, var blöjfri osv osv när brorsan kom. Nu är de 5 och 2 år och jätteroligt ihop! Och att ha en 2 åring och en 5 åring samtidigt är jättehärligt eftersom de är i en sån skön fas ( behärskande?!) undrar om det blir lika kul med en trotsig 3 åring och en deppig 6 åring?
HAde det varit annan åldersskillnad hade det också varit bra, fast på andra sätt!
Jag hade gärna haft barnen tätar, men sånt kan man inte styra över
Dotter född 11/12-00
Son född 9/12-03 ( "shn-kurad" i maj -04)
Son född 9/12-03 ( "shn-kurad" i maj -04)
Femtonårige sonen har ett gäng kompisar på rummet, bevisen är alla 45:or ihallen... de boxas och rösterrna svajar, plötslit kommer de nerdundrande och vill äta chokladbollar som...
...13-åriga dottern med tjejkompis gjort, varvid vilt fniss uppstår, och i TV-rummet...
...suckar 11-åriga dottern över deras "fjanterier", när hon själv sitter och grubblar över ???, och då kommer...
... treåiga trotsdottern och skriker att hon "ÅSSÅ vill ha chokladbollar - NU", och i hennes släptåg kommer lilla...
...ettåriga flickan och vinkar glatt till allihopa!
Vilken ålder som är bäst?
Vilkensomhelst, om bara förutsättningarna är de rätta!
Du har ett underbart äventyr framför dig, jaga inte bästa åldern!
Kram Mia
...13-åriga dottern med tjejkompis gjort, varvid vilt fniss uppstår, och i TV-rummet...
...suckar 11-åriga dottern över deras "fjanterier", när hon själv sitter och grubblar över ???, och då kommer...
... treåiga trotsdottern och skriker att hon "ÅSSÅ vill ha chokladbollar - NU", och i hennes släptåg kommer lilla...
...ettåriga flickan och vinkar glatt till allihopa!
Vilken ålder som är bäst?
Vilkensomhelst, om bara förutsättningarna är de rätta!
Du har ett underbart äventyr framför dig, jaga inte bästa åldern!
Kram Mia
Nä, jag jagar inte den bästa åldern, och man blir väl än mer kär i sin unge ju mer tiden går! Fast t.ex. 3 års trotsen är väl inget man ser fram emot direkt, men det krävs ju för att livet skall gå framåt, så att säga.
Å härliga är de ju alltid (oftast i alla fall
).
Jag tänkte mer i dom barnorna ifall det finns en viss ålder som de som t.ex. har större barn med glädje tänker tillbaka på. Jag vet att jag tyckte syrrans unge var helt härlig i ca 2 års åldern! Tänker ofta på den tiden och hur mysig hon var. Mysig är hon såklart fortfarande men en 14 åring är mysig på ett annat sätt. (Och hon var såklart mysig däremellan också, men jag har en massa härliga minnen när hon tultade omkring. Kanske det är annorlunda när hon inte är "min" unge?)
Det är väl lite samma som med maken.
Visst var det härligt att vara nykär även om det är väldigt härligt att ha ett tryggt, bra äktenskap också. Men det där med att vara nykär var ändå något speciellt! Om ni fattar vad jag menar....
Miarindemark: Ditt familjeliv låter bara alltför härligt! Grattis till en så fin familj!
=D>
Å härliga är de ju alltid (oftast i alla fall
Jag tänkte mer i dom barnorna ifall det finns en viss ålder som de som t.ex. har större barn med glädje tänker tillbaka på. Jag vet att jag tyckte syrrans unge var helt härlig i ca 2 års åldern! Tänker ofta på den tiden och hur mysig hon var. Mysig är hon såklart fortfarande men en 14 åring är mysig på ett annat sätt. (Och hon var såklart mysig däremellan också, men jag har en massa härliga minnen när hon tultade omkring. Kanske det är annorlunda när hon inte är "min" unge?)
Det är väl lite samma som med maken.
Miarindemark: Ditt familjeliv låter bara alltför härligt! Grattis till en så fin familj!
Mamma till lilla Skruttis som föddes 1. nov. 2005 och lill-Skruttan som föddes 7.nov. 2006