Vet inte riktigt vilket forum jag skall skriva i, men måste bara få vara lite glad någonstans...
Vi har haft en rätt hektisk tid - begravning, tvåårskalas, dop och bortrest make. Och mitt i alltihop fick jag ett så rejält ryggskott att de fick hämta mig med ambulans vid fyrasnåret på morgonen
. (Där hade jag för att jag skulle vänta till efter dopet med att ta bort sista nattmålet 
)Båda barnen sov rakt igenom både mammas hojtande av smärta, pappas springande i trappan och ambulanspersonalens bullrande. Stumpan i sitt rum någon meter från vårt och lilleman som flyttades (sovandes) från sin sköna säng till barnvagnen och fick stå i tvättstugan precis bredvid vårt.
När jag sedan kom hem så kom jag rätt snabbt på benen, men kunde inte sitta och inte heller böja mig speciellt bra. (Gissa varför jag varit - och kommer att vara - rätt tyst här... svårt att stå och skriva.) Vad skulle jag ha gjort utan barn som sover som de ska, inte behöver bäras hela tiden och en otroligt kompetent tvååring som fixar det mesta, från att klättra ur sängen, ta på mamma strumporna och hämta allt som ligger på golvet till att duka bordet, själv gå på pottan och klä sig.
Jag har nu varit gräsänka i en vecka, med hyfsat ond rygg och det är inga problem alls - och jag tycker det är helt fantastiskt! Jag funderar ibland på hur det skulle kunna ha varit om vi inte hittat "hem" till AW och fått både verktyg och Attityd - och det hade inte varit kul...
Så, TACK
, till er alla som gör detta forum till vad det är! 
Kram,
Marie
Jag börjar tro på att de faktiskt, praktiskt kan sova på huvudet i garderoben om det behövs...