Läste just igenom denna tråd då jag kände igen mig i läggandet (http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... =7&t=51093) men vill ändå lyfta min fråga.
Tre år sedan kurade vi vår tös - en närhetsberoende sömntrasslare - och det gick fint fint när det väl landade. Hon var en riktig argbigga så kurandets reaktioner var väntade.
Nu är lillebror här - hennes raka motsats ihop med vår inställning och förberedelse. Han har tex sovit själv sen nyfödd, bredvid min säng i början och sedan 5mån i eget rum, haft en Skalmansklocka med sömn och mat då han äter som en gris och sover gott när han väl gör det. Då jag inte än var beredd på kuren fortsatte vi med vanliga nattningen med buff/flaska/napp även i det egna rummet. Vaknat 1-3 ggr/natt för mat och somnat om fint med ofta krångliga mornarna. Buff är inget jag föredrar i längden
så shn har varit länge planerad, speciellt eftersom det fungerade så fint på storasyster.Så i torsdags påbörjade jag kuren efter noggrann planering och påläsning. Men någonting gör jag fel för han tar inte emot ramsan precis som ovanstående medlem. Fruktansvärt arg så fort jag släpper och skriker som om han just bränt sig - och shn tillåter ju inga skrik så jag buffar nästan till sömns efter en timmes diskussion/trafik.
Schema (daglurarna är för det mesta inga problem):
7.30 vakna
8.00 gröt och mjölkersättning
9.00 45min vila ute i vagn eller i bil till/från förskolan
11.00 matpure och fruktpure, ev lite extra mjölkersättning innan vila
12.30 1.5h vila ute i vagn (ev med start i bil till/från förskola)
14.00 massa mjölkersättning och banan
16.00 45min vila ute i vagn
17.00 gröt och fruktpure
18.45 bad och välling
19.00 bus och skratt
19.30 natti!
Lägger med fnitter, pussar, släcker, parkerar, ramsar ut. 10sek och vansinnet drar igång. Varvar hysterin med påminnelse, parkering eller buff. Precis lika hysterisk förutom när jag faktiskt buffar (vilket han är van med). Han saknar nog nappen som är borta men framför allt blir han helt skogstokig när jag släpper och går. På sista varvet - när mammahjärtat inte klarar av skriket mer - buffar jag lite längre till sömntung så jag kan gå ut, då kan han ibland protestera med gny men jag bekräftar stort sett direkt... Idag hade jag natt 4 och alla har sett mer eller mindre likadana ut, 30-60 min. Arga, vansinniga och somnar förmodligen utmattad
innan shn somnade han på nån min - 20min med buff. Nätterna har gått som väntat, tagit sig igenom till ca kl.5-6 då jag påmint i ca 30min-1hKillen är en mycket glad skit, skrattar mycket, gråter sällan. Så när han skriker som han gör nu och inte är mottaglig för annat än buff så blir jag uppgiven.
Jag undrar nu om jag ska from natt 5 buffa (direkt?) till sömntung innan jag påbörjar ramsandet, och minska den tiden allt eftersom - dvs enligt boken? Alt lägga som tidigare och buffa till lugn/sömntung vid första hysteriperioden och därifrån trappa ner?
Jag vill tillägga att han sover på sidan, liksom sin syster, med lite halvt på mage och jag vill behålla det så. Dvs är inte magläget önskvärt då jag inte är bekväm med det (är en annan diskussion) samt att han inte kan vända mage-rygg. Däremot är det ok om han somnat så själv!
Tacksam för råd och pepp!
)
BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
Men det blev bättre redan efter några dagar. Jag satte mig utanför rummet och verkligen lyssnade. Därefter agerade jag med antingen en ny ramsomgång, ännu längre avvaktande och även någon kväll med en extra buffomgång. Efter 4-5 kvällar ramsade jag x 4 eller 6 och gick därefter ner på nedervåningen där jag slamrade med disken, spolade i toan etc. Sedan lyssnade jag av igen. Oftast var det redan tyst eller lite småjoller. Nu har det gått en månad sedan Kurstart. T har varit helt tyst vid läggning ca 5 kvällar, annars småprotesterar hon lite men somnar inom 5-8 minuter. Mitt råd till dig är att ha is i magen, LYSSNA och våga avvakta. Det kan bara bli bättre. 
