För fyra år sen kurade vi storasyster med bravur och det var som att hitta guld. Hon fattade direkt och det var som att få livet tillbaka efter att hon vaknat och velat snutta en gång i timmen.
Nu när lillebror kom till världen i somras, hade jag goda intentioner att försöka få rutiner att sitta tidigt, men jag blev deprimerad och ork har inte funnits. Han har sovit okej emellanåt, men skrek hela dagarna de första tre månaderna och tillslut var det bara gungning och sova på mamma som gjorde att han sov alls. Jag slutade amma tidigt för han verkade aldrig nöjd och när jag gjorde det och började med ersättning var det en glad kille som växte fram. Han var väl hungrig!!! Men med det sagt så var väl sömnmönstret redan förstört och vi har bara inväntat julledighet för att kunna köra.
Vi är supertaggade, både min man och jag, men jag tror att vi blev lite övermodiga och förväntade oss att det skulle funka som med syrran. Så orättvist eftersom lillebror är helt egen. Sen har han faktiskt sovit ok på mig vilket gör att situationen är annorlunda, syrran sov ju knappt alls så hon tyckte det säkert var tokskönt att få sova medan lillebror var "nöjd" med arrangemanget även om föräldrarna inte fick bra sömn.
Men till saken - det funkar inte. Och det är inte metodens fel - det är vi som har sabbat.
Vi började när han kom ur en förkylning, som dag två eskalerade och han blev så tät att han hade svårt att andas trots nässug och koksaltlösning. Han har samma tendenser som syster till att få falsk krupp och vi har varit inne på akuten men allt är ok. Detta tillstånd gjorde då att vi nog buffade lite för mycket för att han skulle lugna sig och inte skrika upp sig för att sen bli så slemmig och få svårt att andas.
Förkylningen har hängt i, han har sovit ok några nätter, tredje natten 8,5 timmar, men sen har det liksom inte funkat och vi har buffat för mycket helt enkelt. I början tror jag han sov de längre delarna enbart för han var såååå trött, och nu är det inte fallet och då krävs något mer.
Han svarar sådär på ramsan, men jag känner att det finns där, men behöver börja om och ta kommandot som en förälder ska.
Men jag känner att GÖR OM GÖR RÄTT är på sin plats. Hur skulle vi i så fall gå tillväga? Gör man avbrott i metoden några dagar för att börja om?
Såå tacksam för svar - känner mig uppgiven över min egen dumhet men tänker att mitt nyårslöfte skall vara att vara snäll mot mig själv så jag tänker att jag får en chans till.
Gott nytt sovande år!
Ulrika
8) 
BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
)
Det leder ingenstans 
Denna hans enda söta mamma ska vara allt mindre sliten för var dag(och natt) som går nu. Säger han genom mig, eftersom han inte kan så bra själv 