Här är en som har dansat i hela sitt liv, från morgon till afton och i synnerhet och allra helst till långt ut på natten!

Bugg var länge min absoluta favoritmotion, är fortfarande, men får numera konkurrens av Country Line Dance, som ju är så himla kul! Inte behöver man krusa någon kavaljer heller, för man behöver ingen partner alls, utan kan steppa på i värsta showstil själv, fast i grupp, då och på linje! Kanon!
Däremot avskyr jag flås på lokal, typ, Friskis & Svettis och liknande dit man ska gå och byta om till lättare klädsel, duscha och sedan ut i kalla natten.
Nä, då föredrar jag att integrera motionen i min vardag. Jag bor på tredje våningen i ett hus utan hiss, det är kanon för konditionen och så är cykeln mitt huvudsakliga transportmedel, osm jag fraktar hem alla matvaror på och far kors och tvärs över staden och på sommaren även ut på landet. Bra motion!
Förra våren signalerade midjemåttet att jag behövde gå ner något kilo, åtminstone om jag skulle komma i bikinin till sommaren. Då började jag promenera varje morgon före frukost. Jag hade en timer med mig, som jag ställde in på 15 minuter och när den plingade, var det bara att vända om hemåt och på så vis fick jag ihop 30 min. Efter nån dag ökade jag till 20 minuter, det var ju bara 5 min extra, piece of cake, ja, som blev 10 min extra och på så sätt fick jag ihop till 40 min, som senare blev 1 tim drygt.
Jag har alltid avskytt att göra något över huvud taget före frukost och motionera fanns helt enkelt inte på kartan. Tills jag fick veta, att om man motionerar före frukost - det förutsätter att man inte har ätit på hela natten - då tar kroppen energin, som promenaden kräver, från redan befintliga fettdepåer! Om man däremot först äter lilla frukosten, så tar kroppen energin först och främst från den, frukosten alltså, inna den börjar knapra på fettdepåerna! Det är det fina med kråksången med att motionera före frukost! Den kunskapen tog skruv för min del. Så gick jag ner 4 kilo på 3 månader. En takt som passar mig!
När jag var ung - eh, yngre? - ägnade jag mig åt hästridning i olika perioder. Det saknar jag! Några X har ägt hästar och jag minns speciellt vackra Fili (franska för flicka, vet inte hur det stavas).
Ensam stod hon i hagen på sommaren och så snart jag kom på besök var hon den första jag hälsade på. Jag ropade hennes namn och hon satte av i fart mot mig och strax innan hon kom fram bromsade hon in så häftigt, att gräs och jord yrde omkring. Sedan tog jag tag i grimman och drog henne till mig, så att jag kunde trycka min panna och näsa mot hennes sammetslena mule och så stod vi där tryckta mot varandra en stund, alldeles stilla, medans hon frustade ur näsborrarna på vardera sida om mitt ansikte....

...saknar henne...
Jag vet att man kan rida i vuxengrupper i ridskola, men så är det det där med att bege sig hemifrån på kvällarna, det är inte min melodi... Får skaffa mig en kavaljer med häst, då!
