Nattisen1 skrev:Tack för tips på läsning och tack för att du tar dig tid!
My pleasure.
Nattisen1 skrev:Jag har läst både BB och SHN flera ggr men har den inte hemma utan har lånat på biblioteket i flera omgångar (mer miljövänligt och ekonomiskt

)
Vet att det är dags att låna hem och repetera men pga. en operation har jag inte kunnat vara lika rörlig som vanligt (jag vet, bortförklaringar, men en ganska bra sådan eller hur

). Jag har i alla fall läst på allt jag kunnat på som finns på nätet, tex. safarin

Nu har jag även skrivit ut texten i dina två länkar så både jag och mannen kan läsa på lite till.
Bra att du är påläst och bra att du tänker låna dem igen! Jag tycker att man läser annorlunda när man läser om, särskilt sant för Barnaboken. Den spänner ju över så mycket och det är lätt hänt att man läser om stadier och annat långt innan man är där. Sen när man läser igen, när man är där, eller efter att ha varit där, så ramlar helt andra poletter ner.

Så läs, läs, läs är mitt råd. :thumbsup:
Jag har för mig att i alla fall SHN, kanske även BB, numera finns som e-bok, det kanske kan vara ett alternativ för dig.
Nattisen1 skrev:Ramsan tar forfarande inte utan det är husljuden som gör att han somnar om. Jag är lite fundersam över det här med alvedon.... Hur kan det komma sig att han sover bättre med alvedon? Har han ont? Detta är egentligen frågor som snurrar i mitt huvud och inget du behöver svara på men som du säkert förstår, dessa funderingar gör ju att jag känner mig osäker på hur vi ska gå vidare.
Nu ska jag vara lite verkligt barsk, men i all välmening. Som jag tolkar er situation så har ramsan aldrig blivit det huvudsakliga verktyget. Ni vet med, längst in i bakhuvudet, att ni har dammsugaren och alvedonet att ta till, så "funkar" inte ramsan så har ni ändå en väg ut (och ärligt talat är det ju mindre tröttsamt att slå på dammsugaren eller att ge alvedon än att stå och ramsa i trekvart mitt i natten när allt man vill är att krypa ner i sängen och njuta av sin sömn).
Barns förmåga att läsa av oss föräldrar är milsvida störra än vi tror. Kanske har du läst något av Jesper Juul och hans teorier om barns spegelvända reaktioner? Går man på den linjen kan nästan allt som sker i relationen barn-förälder förklaras av just hur vi barn och föräldrar reagerar i samspel med varandra. Och det mesta sker utanför de ord som uttalas, det är i själva verket en mycket liten del av den kommunikation som sker, vare sig vi vill eller inte. Så det är helt enkelt bra mycket effektivare att vara i samklang med sig själv, alltså att säga det man faktiskt menar innerst inne. Alltså inte:

Orden: God natt, god natt, sov så gott

Hjärnan: Hoppas han somnar nu någon gång så jag får gå och sova, är ju såååå trött

Hjärtat: Men lilla gubben min, har han ont? Skulle han inte behöva lite alvedon?

Inte bara dubbla men trippla budskap för er trötta lille kille att ta in och förhålla sig till.

Inte lätt.
Nattisen1 skrev:Hur kan det komma sig att han sover bättre med alvedon?
Jag sätter en slant på att när du ger Alvedon så "vet du med dig" att han nu kommer att somna. Du förmedlar alltså det Lugn (se kapitlet Lugnet i SHN-boken) han behöver för att kunna somna. Även om Alvedon inte är ett sövande preparat, kan det av vissa upplevas lugnande och sövande. Som förälder tycker jag att man ska vara restriktiv med Alvedon, även om det i många fall banaliseras av både sjukvårdspersonal och människor i ens omgivning. Jag googlade lite på detta nyss och hittade detta utdrag som jag tycker är vettigt:
"En läkare sa till mig något tänkvärt, åtminstone tyckte jag det. Han sa att
mellan medicin och gift kan man sätta ett likamedtecken. Jag såg nog lite frågande ut och han förklarade det då för mig som följande ”
en medicin är ett medel, eller kalla det gift, uppbyggt på kemikalier (oftast) som vi inte har i vår kropp, detta starkt nog att ta död på ett symptom. När det är gjort det ska det ut, och då genom njurar, lever…”. För varje gång man tar en medicin, en alvedon, så påverkas levern, och för varje gång – om än lite, lite, lite – försämras effekten av läkemedlet. Små bebisar och små barns organ – och våra med för den delen – vill vi väl ändå hålla oss och våra barn så rena från kemikalier som vi bara kan? Dessutom vill vi väl ha den absolut bästa möjliga effekten av läkemedlet när det väl verkligen behövs?"
Men åter till SHN, som ju inte är obligatorisk på något vis. Ber man om råd på Annas forum så får man ju svar i Annas anda, alltså, av personer som själva blivit hjälpta av hennes råd. Jag har dock aldrig kurat, däremot sm:at friskt, men jag har lusläst SHN-boken och verkligen tagit till mig grundstenarna (mycket bra för mycket annat, inte bara om sömnen

). Jag tror att det går att förbättra sömnen på andra sätt än att buffa och ramsa, så länge man gör det med den berömda attityden i ryggen.
Eller som den dåvarande forumordföranden uttryckte det:
Angående verktygen så är jag alldeles säker på att man kan få sitt barn att somna/somna om lugnt om man sjunger ”är du kär i mig ännu Klas-Göran” och hoppar 8 hoppsasteg baklänges med en röd och en grön gummistövel på fel fot ute på balkongen var 4:e minut 
-
om man bara hade tilltro och ett vinnande samt självklart förhållningssätt till situationen, barnet och sig själv 
!
Absolutamente
(Läs gärna hela tråden
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=5252)
Jag tycker att du/ni ska fundera på hur ni vill göra. Ska ni kura, eller använda kurverktygen, så bör ni göra det fullt ut. Något annat vore inte schysst mot er son. Kommer ni fram till att ni inte är bekväma med ramsan så får ni fundera ut alternativ. Hittills har ju dammsugaren/husljud varit era främsta allierade och det behöver ju inte vara fel så länge ni inte upplever det som ett problem. (Fast jag skulle nog föredra Mozart där på småtimmarna

).

Fundera några varv och bestäm er sedan för en plan. Och sen håller ni er till den. 8) :thumbsup:
Trevlig helg till er med!
