NU ÄR JAG TRÖTT PÅ MIG SJÄLV ](*,) #-o
Jag har sen den dagen Emma kom varit en känslosam berg & dalbanas främsta vagn. Varje dag
Helt otroligt och jag vet det så väl men likväl är det oerhört svårt att få bort den känslan.
Har alltid varit en självsäker tjej och är själv förvånad över alla dom känslor som kommit med Emma.
Emma är det bästa som hänt mig någonsin (förutom min käre make och Felicia förstås
Hon har varit en snäll tjej jämt och när jag var som mest förtvivlad över mina dagslurar som inte ville fungera så sparkade Mammut Maria mig i rumpan så jag tog tag i mig själv och såg till att Emma fick sova. Under ett par månader hade jag då den största kostymen av självklarhet och attityd.
Nu är Emma nästan 9 månader och 8-månadersångesten har kommit och gått med jämna mellanrum i ett par veckor nu. Idag vaknade Emma 05.50 och var tokledsen. Det är första gången som det händer och därmed fungerade mina åtgärder sisådär. Halv sju tog jag upp lillfisen och hon har nu hela dagen mer eller mindre varit ledsen. Sömnen 10.30-12 sov hon 45 minuter av så det är klart att hon är lite kinkig. Vem skulle inte vara det?
MEN
Nu har jag idag bestämt att jag ska kasta in handduken och bli en ny människa. Kanske snarare gå tillbaka till den jag var innan Emma kom. Alltid glad och positiv, njöt av livet i stora drag, trivdes på jobbet och hemma osv.
En dålig dag får alla ha och idag var det Emmas tur.
Verktygen har jag verkligen och idag har jag läst en massa peppningstrådar här på forumet.
SÅ
Nu ska jag och Emma börja om på nytt och njuta av VARJE ögonblick och jag ska sjuttongubbar göra som jag vet att man kan. =D>
Kramar till er alla och tack för all hjälp jag dagligen får!!!