Har helt missat alla svar och gick här en vecka och funderade på Almas svar
Jag har funderat och direkt provat förstås! (Initialt blev jag småsur - "vadå ge henne ännu mer plats att styra" och när jag funderat och Provat ser jag en mycket större plan. Tack innerligt för ditt svar!
Jag fattar det som att
- hon har svårt att vänta på något (särskilt i familjesituationer och särskilt när storebror är med?
JA
- hon har svårt med turtagning (särskilt med brorsan?)
JA
(- hon vill göra mycket mer, få fler uppgifter, hon vill försäkra sig om att få vara viktig bredvid duktiga brorsan och när hon inte blir tilldelad tar hon själv tag i uppgifterna?
JA
- hon tävlar (hennes strategi för att få uppgifter, bli sedd, bli prisad?)
Ja (fast sedd och prisad blir hon även utan tävlan)
- hon kräver millimeterrättvisa (större plats? särskilt i förhållande till brorsan?)
JA men med mer millimeter än brorsan
- hon blir mycket arg, kanske frustrerad när hon måste vänta, inte får, inte får komma först. Då skriker hon. (Ledset? Argt? med mängder av resonemang eller NEEEEEJ? Håller detta på länge, kan hon lyssna under utbrotten eller tar det tid innan det går att förhandla? Trappas ilskan upp lätt eller håller hon sig till det hon började med, att hon vill låsa upp mm?)
Hon smäller direkt - lyssnar inte, slåss, tårarna sprutar.
- brorsan vill ha fortsatt plats och trycker tillbaka, ibland fysiskt (vem vinner deras kamper? Hur är deras övriga relation, när samspelar de bra? Vad gör att det funkar då?) Syster vinner, fast skriker att han slagit, broder gråter. Men dom samspelar fantastiskt däremellan - tidiga morgnar smyger dom upp och stänger alla dörrar och bygger kojor, båtar, picnics i muntert samtal, "du som är så bra på mat kan du ordna?, du som är stark kan du bygga? i minst två timmar utan en enda konflikt. Utvilade leker dom lysande
- ni försöker förbereda fördelning av arbetsbördor innan något ska göras, men hon har svårt att följa planen (har den för många steg på en gång? Är den för avancerad? Har den för lite utmaning för henne, som du också hintar att det kan röra sig om?)
Här spelar millimeterrättvisan in - nu (efter ditt inlägg) har jag för första gången fasta rutiner- dotter gör kaffe till alla (vuxna) med mkt varma espressomaskinen på morgonen, sköter all dukning inför middagen och scannar alla varor och betalar när det är hennes handingsdag. Planerar införa matdag - handla, förbereda, laga, diska nu i november =D>
Är detta en syskonfråga eller är detta situationer som din dotter hamnar i med många andra människor? På dagis också?
Detta är en familjefråga - förskolan är helt Häpna över att en 3 åring är så Kompetent, har sån Koncentrationsförmåga, leker så Generöst, delar, inititerar och Deltar i hela avdelningens aktiviteter. Hon beskrivs som mycket socialt kompetent och dessutom fysiskt begåvad.
Ja - då är det här hemma det hela ska ut inte sant? Hon har flyttat upp till storbarnsavdelningen denna augusti och raskt fått flera nya vänner, både i samma ålder men även 4 och 5 åringar som gärna leker med henne. Hon e poppis både hos killar och tjejer. Och förmodligen gör hon en mängd kompromisser varje dag som jag inte har en aning om.
Jag har redan tidigare läst det du skrivit om kroppsspråk och att lugna situationen. Den här veckan har jag väntat med allt. Bara lugnat situationen. Stoppat mig själv. Sen har jag - när alla är lugna på var sitt håll, tagit ett snack om att bitas/slåss/tävla etc. Efter två dagar föreslog L själv på vägen hem en uppdelning av "öppna dörren uppgifter". (Hon fixade nästa att hålla den och talade om "att ta sin egen tid")
Hon har varit tydligt mer samarbetsvillig, färre utbrott, lugnat sig snabbare och har även klivit tillbaka när storebror bröt ihop över att bara hon fick göra juice på morgonen: "Jag tror att V får börja nu"
Samtidigt har jag insett att vår kloka 5,5 åring nog är på väg att bli en 6 åring med allt vad det innebär. Mardrömmar driver honom upp ur sängen och in i vårt rum, han känner sig förfördelad, missförstådd, illa behandlad och han svarar världen genom att spotta, slåss, tjuvnypa, dra i hår och Gråta. Han är den Känsliga typen och hon den Starka - med det sagt kan även en "Stark" vara känslig och känna sig liten, även om det mer kommer ut i bråk än gråt.
Jag har ordnat så att storebror och jag har haft egna stunder - delat upp bokläsning, egen lunch med tillhörande shopping av vinterskor och byxor. Han framhöll att han varit ledsen sen Tokyo för att Lilla L då paktat ihop sig med jämnåriga I (Lilla L´s bästa kompis som bor utomlands tillsammans med storebrors bästa kompis) och att dom varit taskiga mot honom ibland. Vilket stämmer och var något som jag påtalade och arbetade med där, direkt på plats. Han var ledsen för att hon struntat i att vara schysst mot honom. Vi talade om detta tillsammans med Lilla L och hon förstod precis. Hon blev mörk i ögat och gick sin väg. Sen det samtalet har hon varit markant schysstare som syskon
Och i detta nu ligger han brevid henne i sängen och frågar om hon vill vara vara med i hans cirkusorkester! Och det vill hon.
Kontentan är att en superkänslig på väg att bli 6 åring kan bli nedtrampad av en jag behöver mer tid 3 snart 4 åring. Jag återkommer med rapport om ytterligare en vecka för utvärdering!
Clara