Ensamlekhaveri 19 månaders

[Louise]

Hej, här är fortsättningen på tråden "19 månader och ny hobby..." som står att finna under Sömn:lite äldre barn
Ja, vi har helt enkelt inte kommit tillrätta med ensamleken och vet inte hur vi ska få till det. Så hjälp efterfrågas! Nedan följer en sammanfattning från förra tråden.
Louise

"Efter mer än ett års lugn och ro med god natt- och dagsömn har den lille nu börjat klättra ur sängen. Jo, det är en spjälsäng, där vi dessutom borrat nya hål och sänkt botten till golvnivå.
Detta har pågått mer än en vecka och helgen tillbringades på madrass utanför hans rum för att kunna hugga honom direkt. Fler än 10 gånger första natten: Lyfte snabbt i honom i sängen, tryckte till och ut i mörker och tystnad. Killen är också tyst på natten utom då han säger " bilar, bilar, bilar" och härmar motorljud. Tyst som en vessla klättrar han ur sängen och tassar fram till dörren så man hör inget förrän han tar i dörrhandtaget eller har råkat gå fel och står i hörnet bakom dörren och gnyr.
Följande nätter har det varit färre än 10 ggr, men fler än 5.
Det är ju klart en viss underhållning att någon störtar in och stoppar tillbaka i sängen, men vi kan ju inte gärna låta honom promenera runt i lägenheten på natten.
Vad göra? Hasp på dörren så att han inte kan lämna sitt rum? Växasäng så att han kan krypa tillbaka själv?

I och med detta klättrande har även ensamlek havererat. Tidigare fungerat toppen med 1-1,5 timmes nöjd lek varje morgon, men nu avbryter han och kommer knallande efter bara några minuter. Har kört leda tillbaka under mer än två veckor men det blir ingen lek, bara bärande och ledande tillbaka och ny presentation av leksakerna som inte lockar ett dugg.

De senaste dagarna har jag provat ett nytt grepp: Ensamlek i storasyster växasäng och inga bilar alls att leka med under dagen, men alla möjliga sorter bara under ensamleken. Resultat? Han kommer efter fem minuter, går tillbaka med honom och presenterar bilarna och andra grejer på nytt. Nästa gång han kommer, och det är inom fem minuter, går vi tillbaka och han får hjälpa mig att packa ner ensamleksakerna och bilarna. Detta sker under protest för han vill inte släppa bilarna. Är detta för grymt för en biltokig grabb eller kan det vara ett sätt att få poletten att trilla ner?

Hittills har allt gått som på räls lite sunt förnuft, Barnaboken och läsa på Forumet. Men står vi handfallna. Så ni erfarna, med små viljestarka ungar, ge mig råd!
_________________
Pojke juli 2004. SHN september 2004.
Flicka född oktober 2000.


Mammut Marias svar:
Jag tycker att du tänker vinnande med haspalternativet. Det hade jag tagit och så hade han fått klättra ur själv och sas "bli stående" och då skulle han ju ledsna på det och "be om hjälp". Då - inte förr - (se till att rummet är säkert och ha koll de första nätterna) hade jag helt mekaniskt gått in och lagt tillbaka "som en hög med tvätt" och direkt UT! Ingen ramsa eller något utan du är verktyget personifierat ! På detta sätt minimerar du underhållningen och han ledsnar på hela grejen och väljer att sova istället.

Vad det gäler ensamleken får du invänta andra tips för jag (eller barnen) praktiserar inte det !
_________________
Tack Mammut Maria, behövde en bekräftelse på att hasp är OK. Jag också tänkt på att vänta ut tills han blir ledsen och faktiskt vill lägga sig. Alltså på samma sätt som när han lärde sig stå i sängen men inte kunde lägga sig. Också behåller vi spjälsängen.
Ensamleken fungerade bättre idag. Efter 20 minuter öppnade han dörren, men gick inte ut, utan tillbaka och började packa ner bilarna! Klart framsteg således.
Louise
_________________

Rapport: Bättre och bättre går det!
Igårkväll, efter nattning, klättrade sonen ur sängen och hojtade och ryckte i dörren, som var haspad. Sedan blev det tyst. Efter 10 minuter gick hans far in och fann att sonen hade klättrat tillbaka i spjälsängen och dragit täcket över sig.
Nästa gång vi hörde av honom var imorse vid sex. Efter en stunds hojtande från sonen gick jag in och stjälpte honom i säng. Därefter var det tyst och morgon som vanligt 7.30.
Ensamlek en halvtimme idag, så även den tar sig.


Hej på er, tänkte rapportera hur det har gått.
Sonen hoppar inte längre ur sängen och sovandet sitter åter som en smäck. Det haspas fortfarande för man vet aldrig när sonen blir sugen på nattliga promenader igen och då får han åter upptäcka att vid dörren är det stopp.
Ensamleken är det fortfarande lite si och så med. Ena dagen leker han 45 minuter innan han kommer traskande och nästa dag bara fem minuter. Vid ensamleken har vi inte använt haspen, men det kanske vi ska överväga. Tror jag tar och flyttar ensamleksfråga till "Barnafostran"
Louise