Hej farmor,
Jo detta känner jag till. Vi har rätt många olika namn i våra respektive familjer bakåt i generationerna, för en finess med historien var ju också att kvinnan kunde ta tillbaka sitt flicknamn (dvs pappans efternamn) när makarna skildes. Och sedan var det fritt fram och tjoflöjt för oss barn att välja och vraka. När den förälder vars efternamn vi valde sedan gifte om sig blev det ett namn till att välja på. Helskoj!
Och myndigheterna som trodde att man förenklade för alla genom att förbjuda att barnen fick dubbla efternamn...
Hur det borde vara?
För min del helt valfritt och att valen gjordes förutsättningslöst för att inspirera fler att gå ifrån det som fortfarande är det mest förhärskande, nämligen manlig "tronföljd", dvs namnföljd. Man ska ha rätt att välja fritt både för sin egen del och för sina barn, och sedan ska barnen också kunna välja fritt anser jag. Även dubbelnamn.
Självklart skulle det uppstå problem också med detta. Men problemen idag med vuxna döttrar som närapå aldrig har mammans efternamn, barn som inte heter samma som mamma ens i ett dubbelnamn (mellannamn är INTE samma sak), och att det är kvinnor som flera gånger i livet byter namn medan män inte ens reflekterar över möjligheten - är ett större problem.
Uppmärksammas numera till och med i Riddarhuset för de adliga hörde jag häromdagen! Också där framförs det att adligheten också ska följa på kvinnans sida. Så fram med lösningar som gör att det också för oss Anderssons och Petterssons känns lätt och rätt att välja fritt!
Pippi Långstrump hade ju många namn. Som barn kunde jag allihop som ett rinnande vatten, och det kan min sexåriga son också. Att ha många efternamn är inget problem, och något som många av oss småbarnsföräldrar önskar att våra barn fick ha.
Vems efternamn ärvde du, och vems efternamn fick dina barn? Vems efternamn fick dina döttrar om du har några som gift sig?
Svaret är tyvärr nästan alltid att det var männens efternamn som ärvdes. Jag har kommit att ogilla den symboliken. Den stämmer inte med hur vi idag säger oss se på vår historia. De flesta av oss upplever oss komma från båda släkterna, och att det borde kunna reflekteras i våra efternamn också. För dem som vill!