Evigheter sen jag var här senast, men nu behöver jag er samlade kompetens.
Lilltjejen är hård i magen. Superhård i magen. I fredags fick hon förstoppning. Hon kräktes hela dagen tills hon äntligen lyckades bajsa under vrålskrik.
Vi ger henne plommon (köpt på påse, plommonpurén ratar hon numera), fibergröt och massvis med vatten. Frukt vägrar hon smaka, men jag antar att vi får jobba på vår attityt här. Har även använt laxermedel. Har fått fler tips i tråden "Jättehård i magen!" och ska nu inhandla kiwi och fruktkräm.
Min fråga till er handlar egentligen inte om mat utan om hur jag ska bete mig när hon behöver bajsa.
Tidigare när hon varit hård i magen har hon alltid kommit fram till mig och jag har hållit om henne eller i hennes händer medan hon bajsat i blöjan stående på golvet. Jag har pratat lugnande med henne och kanske "tröstat". Vi har en potta som står på toaletten men har aldrig "pottränat". Den används m.a.o. inte, men hon vet vad den kan användas till. Stora pottan är toalettstolen. I den här senaste hård-mage-svängen så har jag när hon bajsat tagit av henne blöjan för att minska trycket från de hårda kulorna i blöjan. Vet inte om detta är problemet, men sedan dess har hon inte bajsat i blöjan.
(Ja jisses, tänkt vad svårt det är att formulera sig på ett sådant sätt så att andra förstår men som samtidigt inte låter helt tokigt!
När hon blir nödig säger hon "Bajs" (betyder kiss eller bajs), "Hand" "Komma" "Pottan". Vilket jag trott betyder att hon vill att jag ska följa med henne till toaletten. Väl på toaletten säger hon bestämt "Nej" och springer ut. Efter en stund upprepar det sig. Dom gånger vi kommit så långt att jag fått av henne blöja och satt henne på pottan så vill hon ner. Vi konstaterar att Lilltjejen är färdig och gör ingen stor sak av det.
Men när det väl är bajs på gång så springer hon på tå länge, säger "Bajs" och blir ledsen. Antar att hon har fruktansvärt ont.
Hur ska vi kunna hjälpa henne med vår attityd? Vad ska vi göra/inte göra? Vill inte att hon ska tro att hon bara kan bajsa om jag finns där? Det absolut viktigaste är ju så klart att få igång hennes mage och det jobbar vi på. Men i övrigt? Hur ska vi bete oss för att inte bajsandet ska bli en stor sak?
Oändligt tacksam för kloka svar!