Måste bara berätta det sötaste för idag.
Fyraårige Max, som också är dagbarn hos Veras dagmamma har varit sjuk i två dagar. Vera har varit bekymrad och flera gånger sagt att Max är sjuk, med ledsen röst.
Så även i dag när vi var på väg till dagmamman sa hon detta. Jag sa att han kanske inte är sjuk längre men vi får se när vi kommer fram.
Och så var han där
. Hon strålade som en sol och sa till mig "Max inte sjuk". (hon kan inte uttala sjuk, men vad hon säger i stället går inte att skriva i text, för det är inte rumsrent 
) Han hade overall på sig och i den hängde en reflex som Vera blev nyfiken på (mest för att ha en ursäkt att komma nära, tror jag). Han förevisade med glädje sin reflex som föreställde ett spöke. Och båda såg alldeles glada ut.
Max tittade på mig och sa att hon har ju inte träffat mig på ett tag nu, som för att säga att han förstod att hon var glad för återseendet.
Då kunde inte Vera låta bli längre utan hon la armarna om Max i en bamsakram (så stor en bamsekram kan bli av en tvååring). Hon var lycklig och han stod lite förlägen med armarna utefter sidorna och visste inte rikigt vad han skulle göra, men han såg inte helt olycklig ut han heller.
/LO
