Grymtar, stånkar, gråter och bökar frå
Grymtar, stånkar, gråter och bökar frå
Har tidigare skrivit här om min lilla bebis (nu 4 v)... Jag samlar kraft för att ta tag i situationen (SKA GÖRA DET!) och lyckades igår i alla fall söva lilla bebisen på mage i spjälsängen genom att buffa och han sov där i 3 tim fram till första ammningen. Bebisen har nu sedan några nätter tillbaka varit väldigt orolig från kl 3.30 och framåt (tills vi kliver upp vid 8). Han grymtar, stånkar, bökar och gråter. Har ett minne av att äldre barnet också betedde sig så. Detta är ju säkert jättejobbigt för honom och jag kan absolut inte sova när han låter så. Som det är nu har jag ammat eller bytt läge på honom (från sida till sida). Tips och råd om vad det kan bero på och vad man kan göra åt det tages tacksamt emot, för med denna sömnbrist känns det som om jag aldrig kommer att kunna förbättra denna situation.
Hej!
När min dotter var månadsgammal brukade hon grymta och stånka under de tidiga morgontimmarna, dock aldrig gråta, inte heller skrika. Hon var egentligen inte vaken, det insåg jag, men jag var bekymrad över oljuden eftersom jag frågade mig hur bra kvalitet det var på hennes sömn när hon höll på sådär. Grymtandet och stånkandet lät verkligen lustigt. Som en liten hund.
När jag försökte stoppa om henne, byta sovsida, etc för att liksom försöka hjälpa henne att sova bättre störde det mer än hjälpte. Fick rådet av AW att inte ingripa eftersom grymtandet handlade om att hon smälte alla intryck efter dagens äventyr. Grymtandet gick över efter ett par veckor.
Vet inte om mitt inlägg hjälper dig, dvs ifall det är samma sak det handlar om i din sons fall. Det beror väl i första hand på om han verkligen är vaken eller inte, och om han verkligen gråter, eller enbart gnyr i sömnen.
När min dotter var månadsgammal brukade hon grymta och stånka under de tidiga morgontimmarna, dock aldrig gråta, inte heller skrika. Hon var egentligen inte vaken, det insåg jag, men jag var bekymrad över oljuden eftersom jag frågade mig hur bra kvalitet det var på hennes sömn när hon höll på sådär. Grymtandet och stånkandet lät verkligen lustigt. Som en liten hund.
När jag försökte stoppa om henne, byta sovsida, etc för att liksom försöka hjälpa henne att sova bättre störde det mer än hjälpte. Fick rådet av AW att inte ingripa eftersom grymtandet handlade om att hon smälte alla intryck efter dagens äventyr. Grymtandet gick över efter ett par veckor.Vet inte om mitt inlägg hjälper dig, dvs ifall det är samma sak det handlar om i din sons fall. Det beror väl i första hand på om han verkligen är vaken eller inte, och om han verkligen gråter, eller enbart gnyr i sömnen.
Mamma till två ljuvliga tjejer: Tuva (född 26 juli -04) och Myra (född 10 juli -06)
(standardmodellade från tre veckors ålder resp från start)
(standardmodellade från tre veckors ålder resp från start)
Ett mer konkret råd som tillägg: Om det är samma fenomen som i fallet med min dotter så är det alltså inte jobbigt för din grabb, utan det enda problemet är att det stör dig. Försök isåfall koppla bort oron, känn dig lugn i förvissning om att grabben bearbetar tillvaron nu när han fötts på riktigt 
och stoppa in en lös öronpropp ifall du behöver, just sådär lagom mkt så att du ändå hör första riktiga vakenpip då det är dags för nattmål. Detta givetvis under förutsättning att det du beskriver inte handlar om att din son är vaken och gråter 
och stoppa in en lös öronpropp ifall du behöver, just sådär lagom mkt så att du ändå hör första riktiga vakenpip då det är dags för nattmål. Detta givetvis under förutsättning att det du beskriver inte handlar om att din son är vaken och gråter Mamma till två ljuvliga tjejer: Tuva (född 26 juli -04) och Myra (född 10 juli -06)
(standardmodellade från tre veckors ålder resp från start)
(standardmodellade från tre veckors ålder resp från start)
Hej Mli!
Många (Anna) pratar om "den egentliga födelsen" efter tre veckor, då förändras bland annat sömnen, som blir mer lik vår - efter den dvalaliknande medvetslöshet som följt på förlossningen. Din pojke är mer vaken på dagarna också, ser er på ett helt annat sätt, börjar kanske forma munnen i något slags "tal", etc. Han har massor att smälta på nätterna! Han lär känna sina stämband, provar att göra olika ljud, snart ska han kunna kommunicera på annat sätt än med det "skrik" som är det enda han haft hittills...
Och att han är vaken, eller halvvaken, en hel del även på nätterna är inte alls konstigt heller, det kommer han att fortsätta vara länge. Det som är poängen med den här kuren/metoden är att han inte ska vara rädd för att vakna ensam, utan kunna somna om, trygg i förvissning om att ingenting händer medan han sover.
Jag tycker som Lena, att du ska försöka koppla bort ljuden så länge de inte är rop på hjälp, så att du inte stör honom i onödan. När du genomför kuren (läs läs läs innan!), så lär du dig att svara på hans frågor med tydliga besked, och att tillfredsställa hans behov innan han vet att han har dem! Han kommer inte att vakna (eller somna) hungrig, han kommer inte att lägga sig dödstrött, han kommer inte att undra var du är någonstans om han behöver dig. Och DU kommer att veta att han vet.
Lycka till!
Många (Anna) pratar om "den egentliga födelsen" efter tre veckor, då förändras bland annat sömnen, som blir mer lik vår - efter den dvalaliknande medvetslöshet som följt på förlossningen. Din pojke är mer vaken på dagarna också, ser er på ett helt annat sätt, börjar kanske forma munnen i något slags "tal", etc. Han har massor att smälta på nätterna! Han lär känna sina stämband, provar att göra olika ljud, snart ska han kunna kommunicera på annat sätt än med det "skrik" som är det enda han haft hittills...
Och att han är vaken, eller halvvaken, en hel del även på nätterna är inte alls konstigt heller, det kommer han att fortsätta vara länge. Det som är poängen med den här kuren/metoden är att han inte ska vara rädd för att vakna ensam, utan kunna somna om, trygg i förvissning om att ingenting händer medan han sover.
Jag tycker som Lena, att du ska försöka koppla bort ljuden så länge de inte är rop på hjälp, så att du inte stör honom i onödan. När du genomför kuren (läs läs läs innan!), så lär du dig att svara på hans frågor med tydliga besked, och att tillfredsställa hans behov innan han vet att han har dem! Han kommer inte att vakna (eller somna) hungrig, han kommer inte att lägga sig dödstrött, han kommer inte att undra var du är någonstans om han behöver dig. Och DU kommer att veta att han vet.
Lycka till!
Lisa