Nu är det ett tag sedan jag skrev eller frågade något men jag följer det mesta här med spänning..!
Måste bara berätta en sak...
...blev för ett par dagar sedan uppringd av en förtvivlad mamma som berättade att hennes lilla (typ 1½) tog upp till 2.5 TIMMAR på sig att somna! Jag frågade misstänksamt med myndig stämma om hon tagit bort spjälsängen (vilket vi har haft vild diskution om tidigare som jag och indirekt vi alla BB föräldrar vann)
Nej, det var inte fallet...så, jag berättade kort om attityd, ramsa och framförallt skrattet till gonattet...den dagen tog det en halvtimme i stället...sedan, i går, tog det en kvart och pluttan sov!
Å denna underbara lilla bebbas vägnar känner jag mig lycklig just nu
Vill även passa på att säga att skrattet till gonattet ÄR verkligen livsnödvändigt. Jag VET det ända in i själen då det faktiskt funkar på en djupt tänkande och ibland förtvivlad tolvåring (kille). Glömmer det ibland när han "går ned" sig i humöret och saker faller pladask innnan sovdax...när inget annat funkar så funkar "kittlingar" bus...tokiga kramar, mamma som LEKER jackass och fullkomligen HOPPAR på killen som viker sig av skratt i soffan och som sedan fnissandes lägger sig och somnar lugnt med ett leende på läpparna. Då har samma kille typ 10 minuter tidigare gråtit, förbannat livet, skolan, kompisar...oss ja allt Ni kan tänka er..
I vanliga fall är det en buskram som gäller men i dessa fall plockar jag fram mitt hemliga vapen och hitills har det ALLTID funkat....tusen tack och stor kram till er alla från mig...GLÖM INTE SKRATTET!
