Kura på rygg?

[Nat]

Låter bra de

[Erigil]

Schemat fungerar bra han har inte varit så trött som jag förväntade mig att han skulle vara.

Nu har han några gånger vaknat och låter ledsen och nästan hysterisk. Ibland är detta precis innan han ska upp då är det svårt att veta vad vi ska göra Hit tills har vi avvaktat och ramsat så att han kanske lugnar sig lite och då går vi in. Då har han varit helt förstörd och blöt av tårar och vi känner oss som väldens sämsta föräldrar som inte kom direkt och tröstade.

Jag läste i barnaboken att vid mardrömmar kan man gå in och trösta och kanske ha dörren på glänt med en lampa tänd i hallen, hur fungerar det

[klockan]

Hejsvejs,

jag tänker såhär - om det är "alldeles" innan uppstigning, då hade jag nog helt enkelt klampat in och gjort morgon precis som ingenting . Morgonkvisten är en svår tid eftersom man såklart är härligt utvilad efter en hel natt...och om det nu råkar bli ngn uppstigning15-20 min för tidigt ngn morgon, so may be it.

Men var noga med att lyssna efter hur landet ligger så att säga. För oss har tystnad (dvs ingen ramsa alls) från föräldrarnas håll funkat bäst, och så har vi bara hållt på å donat med frukosten el haft annat för oss (så barnen har hört oss) och sen har vi gjort morgon när vi kännt att nu är det dax (inom ramen för schemat). Ibland får man ta upp lite för tidigt å ibland så övergår frågorna i belåtet pratande etc, och det är ju inget mer med det isf .

Huvudsaken att man låssas om som att allt är som vanligt när man sen kliver in i rummet, även om det är gråt och tandagnisslan. Visst ska man få bli "tröstad", men jag är av den åsikten av att det kan man bli utan att få bekräftat att undergången är nära .

Om det är så att ni tror att uppvak etc på natten/kvällen kan bero på mardrömmar så tänker jag att bäst är att se hur han löser situationen själv till att börja med...Ibland sover de och skriker i drömmen samtidigt, inget att göra åt. Jag har brukat vänta en liten stund efter gallskriket och har jag behövt har jag sen smugit in och kollat läget snabbt och så tyst ut igen. Vid omedelbar "panik" (vilket jag ofta tror beror på att dom blir förvirrade över att ha vaknat och att de eg vill somna om) så har jag bara lagt till rätta, ramsat ut och sen stöttat med husljud. Då har de somnat om ganska snabbt igen och jag har tolkat ev protester som missnöjesyttringar över det inträffade...

Jag hade nog inte valt att börja köra med öppen dörr, tänd lampa etc till en sån liten...tänker att det är lätt att det indikerar fara å färde. Dessutom är det så ljust ute nu på kvällar och nätter... Möjligtvis en liten glepa när man lägger barnet, och så får det vara så hela natten, med början vid insomningen så att husljuden fungerar lungnande. Men då måste man va säker på att ljuset utanför inte stör...här skulle det t ex aldrig funka eftersom hela vårt hus består av stora panoramafönster och öppen planlösning, men hos er kanske det går? Men det finns säkert andra som är av annan mening .

Summa summarum : att bemöta det utan att darra på manschetten och förändra allt för mkt i sitt eget sätt att vara på tror jag är det bästa när det gäller sånt här...annars är det lätt att lägga sig till med nya vanor

[Erigil]

Nu är det lite kris här!

Vi trodde att A var i åttamånaders ångesten för ca en månads sedan men nu har det stegrat och han har börjat få helt hysteriska uppvak på både dag och natt. Han lugnas när vi går in och buffar honom (efter att vi försökt med solfjädern som inte alls lugnar honom i detta skede) men blir jätteledsen när vi går ut igen. Så vi har gått in igen och börjat om osv. Men detta funkar inte. Vi vet inte vad vi ska göra eller vad vi gör för fel

Hur ska vi fortsätta?

[Manfred10]

Det luktar lite konstant krisläge här..... Om ni verkligen känner att ni MÅSTE gå in så buffa/solfjädra, det verktyg ni brukar använda tills han sover. Gör man ett halvdant jobb blir de som ni märkt bara argare.

När ni går in flera gånger och ett verktyg till slut inte "funkar" låter det som om ni har missbrukat det lite.

jag tror ni måste backa, jobba mer med ramsan och vid akut KRIS verktyga tills liten sover. Och det kan ta ett tag....

Kanske kan ni få några råd och inspiration från sidan 180-182, 186-192 och 206-207?
Jenny

[Erigil]

Ja, nu har vi skärpt oss dvs att vi är försiktiga med att gå in avvaktar och ramsar om det behövs och detta verkar lugna A. Däremot sover han dåligt på nätterna, i natt vakande han till och gnällde en gång i timmen. Vi avvaktar och hoppas att detta ska gå över.

Tack för hjälpen

[Norahsmamma]

Hej!

Ja, nu har vi skärpt oss dvs att vi är försiktiga med att gå in avvaktar och ramsar om det behövs och detta verkar lugna A

Bra jobbat!
Hoppas nätterna ger med sig snart.

//Norahsmamma

[Erigil]

Hej! Jag vet inte om det här är rätt ställe att ställa dessa frågor?

A verkar ha varit i åtta månaders ångesten i två månader nu han skriker mycket under dagarna (inte ledsen mer illskrik) och vill ha vår närhet och leker sälla själv. Vi är båda utmattade och behöver mer struktur och råd hur vi ska hantera situationen Tidigare har han varit en super glad kille. Nu blir han väldigt upprörd om han inte får tex. slå på datorn eller tv:n.

I BB förklarar Anna hur hon ger sin dotter välling i sängen och sedan blir det ensamlek i ca två timmar. När vi började med kuren för A tog vi upp honom på morgonen och gav honom välling i vår säng och sedan gick vi tillbaka med honom till hans säng för ensamlek, så även nu. Detta visar sig inte optimalt. Hans ensamlek är väldigt ojämn och ibland står han bara och skriker och många gånger har vi inte orkat med det och då plockat upp honom.

Nu vill vi förändra detta. Göra om och göra rätt. Vi undrar därför om vi skulle kunna börja med välling i sängen utan att han kommer upp till oss innan ensamleken eller om det är ett dåligt läge eftersom han precis nu vekar komma ut ur åttamånaders ångesten

[Nat]

Hejsan,

först måste jag bara fråga hur det går med sömnen och mat så att vi vet var vi börjar ta tag i situationen så att säga

Skriv upp schemat ni har just nu och lägg in mattider, typ av mat, utetider och den tänkta sociala delaktigheten samt ensamlek. Gör helt enkelt ett ganska detaljerat schema så tar jag mig en kik på det!

/Nat

[Erigil]

7.00 Glad morgon (vi tar upp honom och han får komma till vår säng där han får välling 250 ml och byter blöja)

7.15 ensamlek i sin säng (väldig ojämnt om vi har tur leker han nöjd i en halvtimme)

7.45 får får han sitta med oss när vi äter frukost (han äter ingenting då)

8.45 lur (45 min)

9.30 - 10.15 får han krypa omkring och leka med det han vill

10.15 lunch (1 burk mat, 1/2 burk frukt brukar han orka)

10.45 går vi ut till lekparken

11.45 välling 210 ml

12.00 lur (1,5 tim)

13.30 gör i ordning för att gå ut

14.00 välling 210 ml

14.10 går vi ut på en promenad( lite olika vad vi gör ibland är vi borta en timme ibland fram till middagen)

16.45 middag ( 1 burk mat, 1/2 burk frukt)

17. 45 - 18.15 bad

18.30 välling 250 ml skratt och lek ( om han är på humör)

19.00 Godnatt

Nätterna och lurarna gå väldigt bra nu, ibland vaknar han till men han klarar alltid av att somna om själv utan att vi gör något.

Han älskar att vara ute och är alltid lugn när vi går promenader. Det är bara när vi är hemma som han är väldigt orolig och vill vara nära eller att vi ska aktivera honom.

Matningarna är även de ojämna och ofta tycker han inte alls om att äta (men han har nyligen fått tänder så jag misstänker att det kan vara det som har spökat). Han älskar vällingen.

[Nat]

hejsan,

Först och främst strålande att sömnen verkar sitta så fint för er nu, härligt jobbat =D>

Maten såg helt ok ut, två mål med riktigt mat tycker jag är bra för en så stor grabb. Det jag funderar kring maten är att ni har ett mattillfälle för mycket på förmiddagen.. Men det var ju egentligen inte det som den här tråden skulle handla om

Sömnen verkar vara jämt och bra fördelat över dygnet, och det märker du ju oxå i och med att han sover så bra

Strålande att ni har två utepass per dag, jag tycker det är väldigt bra om barnen får ett utepass före lunchlur och ett innan nattsömn, vilket ni har.

Det jag saknar på schemat är arbete, arbete kallas inom SHN-världen för social delaktighet. Är det något du hört talas om innan? har du läst barnaboken? annars tycker jag att det är ett väldigt bra startskott. Låna den på bibblan eller köp den på ex. adlibris. Läs sedan kaptilet om just social delaktighet.

Lite kortfattat handlar det om att barn precis som vuxna måste få känna att de bidrar, är viktiga för flocken (familjen) och behövs. Barn som "bara" leker, äter och sover har ingen verklig funktion och tänker "man klarar sig bättre utan mig". Vilket såklart är en hemsk tanke och ger mycket ångest hos de små. På samma sätt som att vuxna behöver göra nytta (arbeta i hemmet och på kontoret) för att sedan kunna njuta till fullo av att slappa framför en film eller en härlig bok. Om hela dagarna endast bestod i av att läsa böcker, se på film och göra andra roliga saker skulle vi till slut förlora meningen med livet, allt skulle bli trist och vardagen till slut bara bli en grå massa. Människan behöver göra nytta för att kunna njuta av att slappa.

Med det sagt behöver de små barnen införlivas i familjens uppgifter. Små små barn kan sitta med och titta på ,men så snart de börjar komma upp i kanske 3-4 månader ålder behöver de tas i bruk. En åttamånders kan uträtta stordåd

Hänger du med i tänket?
Jag menar alltså att ni kanske behöver införliva ert barn i hemmes viktiga uppgifter och på så sätt mår han bättre och gnäller mindre. Det är inte en lätt uppgift men oj så härligt man kan ha ihop och gnället försvinner väldigt snabbt så snart man fått ihop en lagom andel arbete som sedan lämpligen bör efterföljas av en stor dos lek. Sedan kanske det kommer lite mat, sömn och sedan måste barnet återigen jobba

/Nat

[Erigil]

Hej!

Tack för ett bra svar!

Barnaboken har jag och läst kapitlet om socialdelaktighet några gånger.

Vi började med social delaktighet när A var ca sex månader men kom av oss när han började krypa vid sju månader för att det kändes svårt att klura ut hur det skulle gå till. Han tycker inte det är så kul att sitta vid diskbänken i sin stol, ligga på diskbänken är helt omöjligt. Han hjälper till att tvätta men det är det enda som vi har lyckats med. Tar gärna tips på hur andra gör med de små runt ett år vid social delaktighet.

Sen undrar jag vad ni har för tankar kring min fösta fråga, att ge välling på morgonen direkt i sängen

[Nat]

Gomorron!

Barnaboken har jag och läst kapitlet om socialdelaktighet några gånger.

Vi började med social delaktighet när A var ca sex månader men kom av oss när han började krypa vid sju månader för att det kändes svårt att klura ut hur det skulle gå till. Han tycker inte det är så kul att sitta vid diskbänken i sin stol, ligga på diskbänken är helt omöjligt. Han hjälper till att tvätta men det är det enda som vi har lyckats med. Tar gärna tips på hur andra gör med de små runt ett år vid social delaktighet.

Härligt, läs det gärna igen för åldern din son är just nu, alltid bra att repetera de delar som för tillfället går lite mindre bra.
I övrigt tycker jag att en ettåring kan vara med på:
* Stå i kundvagnen och plocka i exempelvis frukt
* Lägga upp saker som skall betalas på bandet (med hjälp)
* Skölja frukt
* Skölja potatis
* Röra i olika bunkar (sallad, bakning, såser)
* Lägga in tvätt i tvättmaskinen
* Plocka ur tvätt
* Rensa ogräs
* Torka golv med en liten trasa
* Torka tv, bord, stolar
* Baka (röra, smaka, måtta, knåda)
* Sopa golv (man kan göra det från krypställning oxå)

I BB förklarar Anna hur hon ger sin dotter välling i sängen och sedan blir det ensamlek i ca två timmar. När vi började med kuren för A tog vi upp honom på morgonen och gav honom välling i vår säng och sedan gick vi tillbaka med honom till hans säng för ensamlek, så även nu. Detta visar sig inte optimalt. Hans ensamlek är väldigt ojämn och ibland står han bara och skriker och många gånger har vi inte orkat med det och då plockat upp honom.

Nu vill vi förändra detta. Göra om och göra rätt. Vi undrar därför om vi skulle kunna börja med välling i sängen utan att han kommer upp till oss innan ensamleken eller om det är ett dåligt läge eftersom han precis nu vekar komma ut ur åttamånaders ångesten

Jag tänker att istället för att fokusera på att inte ta upp barnet för att han på så sätt inte skall längta tillbaka till er, istället göra så att hans egna säng så otroligt spännande och rolig att han VILL tillbaka dit

Jag tycker absolut inte det är fel att ta upp barnet efter en lång natt, mysa, gosa tanka kärlek och ge mat och SEN tillbaka till sängen. Sängen skall då inte se ut som en säng utan alla lampor tända, rolig musik på, inga tecken, kuddar elelr snuttar får finnas bara ett lakan. Och sen 5 roliga och spännande leksaker på det och kanske nåt litet gott att äta som ex. en skorpa.

Personligen tycker jag att det är trevligt att man har tagit upp barnet innan och myser, äter, kramas, byter blöja, borstar tänderna, tvättas ren får fina rena kläder som är bekväma att sitta själv i sängen med och som inte barnet trasslar in sig i. När allt detta är klart kan man gott köra ett "skrattet till ensamleken" för att få barnet på riktigt gott humör. Det kanske inte alltid behövs men när barnet är i utv-faser är det helt klart en god idé. Skratt tjo och tjim och en attityd av självklarhet, ner med barnet och lämna glatt med att vinka och säga "hej då vi ses snart". Stäng dörren och gå och fixa med ditt.

Hur lång tid ensamleken varar beror på ålder och hur barnet för tillfället mår. Jag upplever själv att det skiftar otroligt om min son är i en utv-fas eller inte. När han mår bra är ensamleken nästan 2 timmar. När han är i en utv-fas eller småkrasslig så varar den kanske 45 minuter.. rätt stor skillnad alltså. Helt ok tycker jag, ensamleken är ju till för barnet och skall vara en glädje och inte ett tvång.

/Nat