11 månaders SS tvärarg vid nattning! Det går utför...

[SusanD]

Så fint att du inte tog illa upp av mitt svar, fanns ju en liten risk att du skulle känna dig påhoppad och det var ju inte det som var meningen.

Men det känns om du hittat era svaga punkter vilket är bra för det är ju endast då man kan gå vidare och framåt.

Nu har jag ju kurat en del barn, inte på långa vägar lika många som Anna, men en del har det blivit och det som de allra flesta föräldrarna har svårt för att att sätta ramsan. Jag brukar ta första natten helt själv, andra natten är en av föräldrarna med och det är ju då man "sätter" ramsan och det ska göras ordentligt vilket kan ta lite tid och tarvar både arbete och tålamod.

De allra flesta föräldrarna har svårt med bekräftelsen för att den väcker barnet som drar igång igen. Men det är ju det som är så viktigt att verkligen nå fram och att ramsan får sista ordet. De föräldrar som jag stått bredvid när de ramsat och bekräftat har fått till ramsan ordentligt men jag kan svära på att hade jag inte stått där så hade de, på tok för tidigt, hoppat över bekräftelsen för att barnet äntligen somnat.

Nog tjatat om detta.

Hur går det för er?

Kram Susan

[Johansen]

Jahapp!

Då var vi här igen *så trött*

Denna gång med en snart 17 månader gammal son, men lika frågvis vid läggningar och uppvak som vid 14 mån ovan. Det har pågått ett tag nu, och eftersom vi har lusläst forumet, boken, rannsakat oss själva, ramsdiskuterat i all världens tonlägen...har vi avhållit oss från att fråga IGEN vad som hela tiden går fel för oss? Kan det finnas fler svar och tips? Nu hoppas jag verkligen det!

Scenariot:

Skratt till godnatt med busjakt genom huset och kittlingar. Glädjetjut och skratt. En av oss lägger efter tandborstning, godnatt till några lekisar och sipp ur vattenflaskan. Becksvart i rummet. Ingen sovnalle (se äldre inlägg). Tillrättalägger, solfjädrar mjukt ca 1 minut, ut med vänlig ramsa x 4. När sista versen är klar börjar frågorna ganska genast. Vi avvaktar + ramsar + avvaktar + ramsar tills vi måste solfjädra för att han är ledsen. Sedan om igen. Låter förtvivlad i tonen. Ofta fastnar han i sitt skrik trots att vi ramsar oss hesa. Tar 30-40 min. Den som inte lägger och ramsar fixar husljud så som klassisk musik, diskar, spolar i kranar, nynnar, går med tofflor...njä, inte allt på samma gång! Men lite olika beroende på vad som verkar krävas. Och med den här herren krävs en del...

Sonen vaknar nu ibland vid 02.00 och börjar gallskrika. Låter som besatt. Ramsan har inte en chans! Vi solfjädrar en längre stund följt av ramsan. Alltid bekräftelse. Därefter vaknar han numera alltid för tidigt. Oftast mellan kl 6 och 8 flera gånger då han är svår att få att somna om. Vaknar var 20:e minut efter första uppvaket. Pangramsan har funkat innan men inte längre. Vi ramsar och gör husljud, någon enstaka gång en solfjäder. Känns rätt hopplöst...

Dagvilan (som också frågas kring) sovs numera bara 45 min, vaknar med skrik som är mycket svårt att verktyga. Han är ledsen. Varför?

Han har dessutom alltid ätit lite dåligt, dvs tar sig några bitar som stillar värsta suget, sedan tycker han det räcker. Välling går dock alltid ner. Men inte heller där några mängder. Vi tragglar därför även med mat-biten (läser på där med), som om sovandet inte skulle räcka... Allt han får framför sig på tallriken åker genast i golvet, för att inte tala om tallriken! Samma när han hjälper till med matlagning, allt ner på golvet genast. Blir inte mycket gjort eller uppätet då! Vi har testat allt från att inte bry oss till att bli arga. Ingen skillnad. Tänker att maten kan höra ihop med sömnen.

Annars är han ute och utforskar skog och mark minst 2h/dag, hjälper till hemma med det han behagar och allt annat spädbarns-kul.

Schemat vi alltid gillat:

8.00 God morgon (nu 7.45)
8.30 välling
9.00 Gröt/macka/banan (inte hungrig)
10-11 Utevistelse
12.00 lunch (hungrig men vill ändå inte äta)
12.30 vila ( nu endast 45 min)
14.30 välling (om han hade sovit hela vilan)
15-17 utevistelse etc
18.00 middag (hungrig men inte intresserad)
19.00 välling (orkar bara en flaska, har testat med mer)
20.00 God natt (numera 19.30)

Varför har vi det såhär? Fortfarande!!!!!!
Vad göra? Vi kan ju inte kura om i all oändlighet!

Detektiver därute?

Kram Johansen

[Tin]

Hej Johansen,
nu har jag läst hela er tråd.

Jag har några funderingar om jag jämför med min egen lilla O.

Först maten, som du säger allt hör ihop. Du är klok du. Blir det mest välling på dagen (vilket jag kan läsa ur schemat) kan det vara svårt att vara riktigt proppis vid både dagvila och nattning. Sånt kan ställa till det rejält. Min lilla O åt bara välling till nattslurk i din lillas ålder, alla andra måltider var riktig mat. Så det skulle jag ändra på direkt, ju mer ordentlig mat i magen ju mättare blir man, välling rinner undan liksom (liksom faktiskt gröt).

Du säger att han äter inte så mycket mat, men jag tänker, han behöver ju inte , han erbjuds ju så ofta vällingen. Om det alternativet faller bort kommer maten bli mycket intressantare och han kommer vara mycket mer hungrig på de fasta måltiderna (inget snacks däremellan däremot).

Sen att han slänger saker på golvet, jag tänker visa hur man ska göra istället - ge honom ett bättre alternativ - om ni lagar ma t ext: Nej men var ska morötterna läggas, ja i kastrullen var det ju osv. Viktigt att han dessutom får plocka upp det han kastar själv. Det ska vara jobbigt att stöka till så man själv väljer att avstå.

Till sovet, ja härhemma kan det lätt eskalera vid läggning emellanåt - det går i perioder beroende på vad som händer i livet för liten - liksom andra sagt redan är lösningen - RAMSAN. Jag skulle helt slutat med trafiken i rummet, här hemma blir det bara värre om jag går in och nästa kväll eskalerar det med ytterligare frågor. Det enda som fungerar är blixtsnabb läggning, ramsa ut (tillrättaläggning och solfjäder kan ni skippa - O är stor) och sedan sköta all kommunikation med ramsan på andra sidan dörren. Man kan trösta även med ramsan.

Lite funderingar kring schemat, jag skulle justerat liksom följer:
8:00 godmorgon
8:30 gröt (riktig frukost)
11:00 typ banan om det behövs under utevistelsen (det behövdes för oss)
12:30 lunch (riktig mat)
13:00 sova 1,5 h
15:30 mellis
19:00 middag (riktig mat)
19:30 nattslurk välling
20:00 godnatt
DVs bort med vällingen utom nattslurken, och lite senare lunch och dagsov, senare middag för att främja hunger

Hur känns det schemat?

kram Tin

[Johansen]

Tack snällaste Tin för ditt svar och bra råd!

Vi har haft datahaveri + sommargäster så mitt tack har tyvärr fått dröja...men hjälp behöver vi fortfarande

Vårt scenario är fortfarande som tidigare med några avvikelser.

Nytt sov-/matschema med stundande dagistider i åtanke och som i praktiken skiter sig här och var med tanke på fnurrorna. Men ändå:

7.00 God Morgon + välling
8.00 Frukost m gröt/macka ihop med mamma/pappa
10.00 Litet mellis (banan/digestive/knäcke i samband m utevistelse el dyl)
11.30 Lunch
12.30 Vila (1,5h)
14.00 Välling
14.30 Mellis
18.00 Middag
18.45 Välling
19.00 God natt

Vällingen är som synes kvar! Anledningen är att han oftast är ledsen när han vaknar efter att ha sovit, skriker direkt och rejält. Hm? Då får vi inte i honom någon "riktig" mat alls och bara flaskan duger. Efter den är han människa igen. Sen kan vi pilla i macka eller lite gröt/yoghurt.

Numera ger vi välling innan samtliga vilor (avvikelse från schemat) då det visat sig att (den annars mycket frågvise) lillemannen somnar utan ett knyst! Halvsomnar redan vid flaskan. Därefter tandborstning och sedan bums i säng efter att han släckt sin lampa. Vi ramsar oss alltid ut men mer behövs ej. Somnar på några sekunder, alldeles tyst. Innan välling mycket bus och skratt. Innan gjorde vi tvärtom i ordningen. Detta att han bara somnar har aldrig hänt oss förr och därför har vi fortsatt med flaskan som sista inslag. Dumt? Han äter ändå en del mat under dagen, dock tar det sin lilla tid och han är inte särskilt intresserad.

Vi testade att minska på vällingen ett par dagar, med resultatet att han bara åt ännu mindre, blev ännu kinkigare och sov ännu sämre...gav vi upp för snabbt?

Nu somnar han alltså gott men vaknar alltid kring 5-6 på morgonen. Det startar på två röda sekunder med en rejäl gråt (låter skräckslagen) och han är omöjlig att nå med ramsan. Har läst på grundligt i andra vakna-tidigt-trådar men ser många olika råd. Blir därför lite rådvill.

Våra åtgärder hittills:

O vaknar med gallskrik. Mycket ledsen. Det hör vi tydligt. Vi har direkt ramsat, avvaktat, ramsat, avvaktat....gjort husljud...inget hjälper. Då har vi solfjädrat eftersom vi också anser att inget barn får känna sig ledset och övergivet i SHN-sammanhang. Han blir lugn som en filbunke, men lika snabbt ledsen igen när vi går ut med ramsan. Räcker att vi släpper lite på greppet. Illtjut!

Där står vi med våra verktyg som en gång i tiden funkade så bra...och nu? Imorse ramsade jag i en timma utan att nå fram och kände mig som om jag sparkat min unge hårt ur boet. Tidigare räckte pangramsan och vi fick väcka på morgonen. Vi har istället för dessa skrikorgier utan botemedel gjort morgon alldeles för tidigt, och då har det ändå tagit en mycket ledsen, våt och gråtsnorig O ca 30 min innan hulkningarna avtar.

Så ledsen ska han inte få bli, så vad har vi mer att ta till? Aldrig att vi skulle köra pangramsa och sedan öronproppar som vi läst tips om i liknande vargtimmas-situationer! Han är ledsen på allvar och behöver hjälp. Vi lyckas inte

Samma sak vid dagvilan. Han somnar gott efter flaskan (vaken när han läggs i sängen), sover 45 min, vaknar gallskrikandes, ingen ramsa hjälper, vi tar upp och sedan är han ledsen ett bra tag efteråt. Ibland helt utom sig och mycket svår att trösta!

Ramsar gör vi efter konstens alla regler. Lyssnar efter och försöker svara utifrån frågorna, men hur når vi någon som verkar brinna inne? Han är i någon slags panik. När han vaknade efter dagens vila försökte jag ramsa med attityd så länge vilan skulle vara...han skrek i nästan en timma! Hemskt är bara förnamnet.

Lille O:s sammanlagda sömn är i fnurrande nuläget ca 11h och han är 17 månader.

Behöver vi kura om igen? I så fall hur?

-Pangramsan solo funkar ej
-Pangramsa med husljud funkar ej
-Pangramsa med husljud + efterföljande ramsdiskussion funkar ej.
-Ramsa + kort alt. lång solfjäder + ramsa + husljud funkar ej.

Vi är trasiga! Allt upprepande trassel gör att vi avskärmar oss från omvärlden. Vi tar oss ingenstans med tider som ska hållas, skrik som inte borde skrikas, ork som inte orkas, ser inget slut på livet som blivit till en vetenskap och kan aldrig riktigt slappna aaaaav...

Varmt tacksam för lagningshjälp!

Ett längre PS: Vi har vänner vars familjestituationer är långt mindre harmoniska än vår. Där attityd och lugn fattas, rutiner är ett minne blott. Men deras barn äter ändå med frisk aptit och somnar och sover som stockar, de kan åka på semester, ha barnvakt, somna i bilen, vagnen, leka själva, vara inomhus en hel dag och ändå äta och sova gott.... Märkligt att just vi har problemen!?
Där smög sig lite ful avundsjuka in också

[Johansen]

Vi plaskar vidare i Sömnfnurreträsk...med vissa tillägg och stor dos självrannsakan under tiden. Vet ju om 3-dagarsregeln i väntan på svar (med semestertider och allt) men vill ändå delge detta.

Jag har lusläst trådarna och kom fram till att vi skulle minikura morgnarna. Fann flera olika sätt att göra detta på men valde tillslut en väg. Övar på tänket GÖRA inte PROVA!

Morgon 1: 6.00 in vid första skrik - lång solfjäder - ut med ramsa x 4 - hög Mozart i rummet intill + spol i vattenkran. Många frågor men de mattas av då liten är trött. Bekräftar när tyst men ger direkt nya frågor. Avvaktar - tyst - bekräftar - nya frågor tills jag hoppar över bekräftelsen - somnar. Vaknar, frågar, somnar av och till m 5 till 10 min mellanrum tills nyinförda väckarklockan piper morgon 6.45. Liten stänger av på stora knappen. Spännande saker det där och vi får en skrikfri upptagning ur sängen. Ok morgon då jag fick gensvar.

Dagvilan: 1h med ledset uppvak. Jag ramsar förgäves och utan att nå kommunikation, tar upp efter 20 min. Liten våt i ansiktet.

Morgon 2: 6.00 pangramsa + Mozart + vattenkran. Avvaktar. Liten är ledsen och fastnar i förtvivlade frågor. Jag med bultande hjärtat beslutar oss för att ramsa till toner av musiken. Ingen kontakt eller respons. Ledsen. 6.30 solfjäder och ut med ramsa. Ingen effekt. 6.45 larmar klockan god morgon och överraksad liten stänger av. Skrikfri upptagning (pga klockan).

Dagvilan: 20 min i bilen på väg till vänner 1h bort. Ok under dagen och yrvaken i bilen hem. Senare läggning: 19.30

Morgon 3: Vaknar 7.10 (!!!) då mamma glömt ställa klockan (!). Finner mig snabbt och får klockan att larma lagom till stora gråten startar. Liten stänger av och slutar skrika vid pipen. Hel natt trots korta vilan dagen innan och senare läggning...!?

Dagvilan: Vaknar med frågor efter 45 min. Får solklar ramsa x 4 sedan vattenkran + nynnande mamma. Somnar om efter 5 min. Heja oss! =D>

Fortsättningsvis är beskedet pangramsa vid tidigt uppvak + musik. Men vad göra när det inte biter Och verktyga vid dagvilan är oftast omöjligt. Hur gör man där

Sovtid per dygn för liten snart 18 mån, i fnurrande läge: 11h natt, 45min dag. ca 12h.
Äter ok med vanlig mat gör liten varannan dag. Verkar gå i vågor.

Andra frågor:

Kan protesterna även ha att göra med att vi bytt schematider från natt 8-8 till natt 7-7
Att liten somnar direkt efter flaskan, är det ett tecken på att han är för trött
Vad göra när liten skriker när det är dags att ta upp efter sovpassen och då verktygen inte biter. Ta upp gråtande ändå
Minikurar man likt tidiga morgnar även vid avbrutna dagvilor Den där dagvilan är och har alltid varit svår att verktyga...
Vad göra/hur trösta när liten väcks om natten och blir riktigt rädd, ex vid smällare, åska, buller, hagel... Då behövs ju verkligen tröst!
När infaller förtrotsen och hur kan den yttra sig
Är det någon bra idé att återinföra sovnallen (som togs bort då han ständigt kastade den över sängkanten och blev förtvivlad = cirkus) efter många månader utan På den tiden då han kunde hantera den somnade han nämligen gott med den samt vaknade skrikfri. Dock snackade han med den lääänge innan John Blund lyckades med sitt uppdrag...
Sova borta - bara mörkläggning och tider är som vanligt ska det väl funka Trots annan säng, andra ljud, dofter...

Sommarkramar till er på detta fantastiska forum 8)

[Tin]

Hej Johansen,
kram i semestern. Vad underbart att höra att det skett viss självrannsakan och insikter. Hip hipp hurra. Lustigt nog så är det just då de brukar komma, när man inte får svar direkt på forumet. Jag känner igen det där från vår resa.

Då ska vi se: först, underbart med minikurning, det brukar göra susen när det svajar både hos liten och mamma. Plötsligt är det skarpt läge liksom - man kurar ju, det finns inte utrymma för några tveksamheter. Då får man extra schvung i de där ramsorna.
Och ytterligare en applåd för att ni numera GÖR och inte PROVAR. [-o< Det känner också liten av.
Och hyllningarna fortätter pga av införandet av väckarklocka på morgonen, mycket bra, det hjälper liten att förstå att dagen inte börjar när liten vill, eller ens när mamma vill (som ju går att påverka med skrik) utan det är faktiskt klockan som bestämmer. Det tar några dagar sedan andas liten ut och låter klockan ta över väckningarna. Bra beslut. Låt klockan står utanför dörren och kom in med de när den ringer, och låt liten stänga av själv. Vad underbart att liten tyckte det var så spännande att skriket kom av sig.

Nu till dina frågor.
Krångel på dagvilan, ja, det kan vara lurigt. #-o Hos oss funkade inte verktyg på dagen alls - det blev bara kaos. Det som fungerade bäst var att ha mörkt i rummet, musik på och tillskjuten dörr. Men ibland vaknade liten för tidigt ändå, precis som du beskriver efter 1 h istället för 1,5. Jag krånglade på med verktyg länge och sedan bestämde jag mig. Äsch, det får bli för kort ibland - då lägger jag liten en halvtimma tidigare på kvällen istället. Jag vet att många kör ramsan och får det att fungera men detta fungerade bäst för oss.

Om pangramsa inte biter - det kommer det göra, men tidiga uppvak kan sitta i länge länge. Är du konsekvent med pangramsa och sedan musik, följt at väckning med väckarklocka så kommer det trilla ner en stor polett hos liten hux flux. Aha, jag behöver inte hålla redan på morgonen, klockan gör det. Varje gång jag vaknar kan jag somna om. tänk på att ju svajigare det varit ju fler frågor kan liten behöver ställa innan liten är helt säker på den nya världsordningen och trygg med den.

Kan protesterna även ha att göra med att vi bytt schematider från natt 8-8 till natt 7-7

Spelar egentligen ingen roll varför protesterna kommer, tänk: frågar liten ska liten få rakt besked!

Att liten somnar direkt efter flaskan, är det ett tecken på att han är för trött

Men liten somnar själv och i egen säng va, och du hinner med att busa med liten så liten får en skratt med sig in i sömnen. Det är det viktiga. Sen är det klart att man är trött när det är sovdax.

Vad göra när liten skriker när det är dags att ta upp efter sovpassen och då verktygen inte biter. Ta upp gråtande ändå

Lugna i sängen så du inte "räddar" liten från något läskigt i sängen. Sen ta upp.

Minikurar man likt tidiga morgnar även vid avbrutna dagvilor Den där dagvilan är och har alltid varit svår att verktyga...

Se ovan hur vi gjorde.

Vad göra/hur trösta när liten väcks om natten och blir riktigt rädd, ex vid smällare, åska, buller, hagel... Då behövs ju verkligen tröst!

Hm, jag tänker det där är väl inget att bli rädd för . Min attityd skulle varit, ramsa som vanligt så tänker liten jaha, det där var inget att vara rädd för - mamma är precis som vanligt. Men det attityden kommer liten snart sova sig igenom oljudet eller bara somna om. Du vet - dom reagerar mest på hur vi reagerar.....

När infaller förtrotsen och hur kan den yttra sig

Här finns det mängder på forumet och i barnaboken, läs där först. (Det här svaret är galet långt redan . )

Är det någon bra idé att återinföra sovnallen (som togs bort då han ständigt kastade den över sängkanten och blev förtvivlad = cirkus) efter många månader utan På den tiden då han kunde hantera den somnade han nämligen gott med den samt vaknade skrikfri. Dock snackade han med den lääänge innan John Blund lyckades med sitt uppdrag...

Om du vill, min lilla har en apa som hon älskar över allt annat. Det kan konverseras friskt innan John Blund kommer där med men det är ok, liten privatliv får man väl ha med sin apbästis. Visst åkte apan ur en gång men vi plockade inte upp den, den åkte aldrig ur igen. Låt inte snutten bli ett trick för att lura in dig i rummet, bestäm dig för det!

Sova borta - bara mörkläggning och tider är som vanligt ska det väl funka Trots annan säng, andra ljud, dofter...

Allt funkar som vanligt, om mamma är som vanligt!!!! Visserligen kan man få en extra fråga vid läggning men kör som vanligt, med en självklar attityd så somnar liten snart.

Så till sist .... puh om någon har orkat läsa så här långt.
Allt hänger ihop, maten och sömnen och sömnen och maten. Lägg ner den tid det behövs för att ta bort vällingen och få till ordentliga mål var 3.4 timme. Det kommer pckså göra skillnad.

kramar igen Tin

[Johansen]

Tack igen klokaste Tin!

Känner mig faktiskt lite stolt över självinsikten och minikurningen som utfördes på eget bevåg, klappar mig på axeln tillsammans med hyllningarna Väckarklockan borde vi infört mycket tidigare! Tips till alla som hoppat över.

Vad gäller dagvilan tänker jag samma. Att om han vaknar tidigare tar vi upp och lägger ist tidigare på kvällen. Onödigt med sönderstångad panna för inget.

Förtrotsen står det ju massor om! Att jag ens frågade #-o Tror faktiskt vi har en släng av den...

Nalle- och vällingfrågan diskuteras vidare här hemma. Vi är bara kaxiga till en viss gräns ännu Vällingen ger oss i dags läge knäpptysta sköna läggningar (alltid efter bus och skratt) och det har vi hittills varit utan...så vi njuuuter ett tag till. Men visst hör allt ihop och snart vågar vi mer.

En grej till bara: Ska ramsan efter uppvak natt, alternativt uppvak tidiga morgnar, följas av en bekräftelse när lilleman tystnar? Eller går man tillväga olika natt resp. morgon? Jag menar om man tvingas ramsa flera ggr i följd efter en nattfnurra ska han väl få en bekräftelse med sig? Men inte efter en pangramsa på morgonkvisten, rätt? Han har alltid avskytt den där bekräftelsen (såklart vi som klantat oss men ändå...). Bättre funkar att nynna eller fixa ljud.

Nu ska attityden på innan jag kryper till kojs och ställer väckaren till lillen. Börjar bli spännande det här

Kram!

[Tin]

Hej igen,
oj jag hör ju att attityden är helt annorlunda bara på ditt inlägg. Underbart, det kommer gå strålande det här. Fixa minikuren klart med uppföljningsvecka och sen får ni ta tag i nåt nytt. Ibland är det ju just föräldrarna som behöver vara redo, fastän liten redan är det. Så ta en sak i taget, det kommer gå på räls med din nyvunna attityd.

Bekräftelsen används under kuren natt som dag, den fungerar som cementering av ramsan. Det är det sista liten ska höra när sömnen sköljer över så att liten verkligen vet vad ramsan betyder. Så kör det natt som dag under kuren, sen när du känner att ramsan sitter kan bekräftelsen tas bort.
I vargtimmen däremot, alltså tidiga mornar stör den bara, så där ska ingen bekräftelse sägas. Bara pangramsa och husljud/musik.

Och jag tänker, att han avskyr bekräftelsen - hm, ja då får ni ju bara träna på den ordentligt. Se det som ett träningsläger för er båda, det är klassiskt att liten frågar på bekräftelsen och vanligt att man därför låter bli den, men det är just bekräftelsen som lägger grunden för att ramsan accepteras fullt ut av liten, så kör på. Ju fler frågor liten behöver häva ur sig, destå fler raka besked ska han få av er föräldrar. Tillslut trillar poletten ner: jaha, nu hajjar jag, ramsan betyder att det är dags att sova.

kram Tin

[Johansen]

Trist början på dagen med pangramsa + musik 5.50 sedan ständiga högljudda frågor fram till 6.45 när klockan pep god morgon. Två ggr somnade han om men vaknade igen efter 5 minuter. Så håller det oftast på tidiga morgnar. Pangramsan tar inte då lille O skriker upp sig från 0 till 100 på en sekund. Ändå tar jag i med både ramsa och musik. Menar ni att poletten kommer trilla ner ändå efter fler skrikiga morgnar? Ska inget mer göras än att låta skrika? Givetvis svårt att ta detta med ro.

Mr Attityd har gått och gömt sig.

Svettig mor sitter alltså i sängen och undrar vad mer göra, för något i henne säger att detta inte är helt bra. Skrika i 50 minuter utan gensvar och utlämnad till Sir Mozart! Någon gång har jag ramsat igen när han stillar sig, men icke...

Numera behöver vi ju inte ramsa alls annars då han somnar så fint efter flaskan (vaknar först vid 6) och ramsdiskuskutera kan vi ju inte då. Kanske synd att vi slipper träna på det...

Jaha, så var det här.

Stå ut?
Göra mer?

Ska dra fram fege Mr A under sängen idag och damma av ordentligt!

[Johansen]

Och glömde.

På morgonkvisten när han skriker som han gör är det dessutom omöjligt att höra om det hänt något han behöver hjälp med på riktigt, ex stor kiss i sängen (händer här ibland), feber (händer också då och då). Ja, ni vet...

Önskar åter mitt "kax" [-o<

[Tin]

Men hallå igen,
men inte sopar väl en enda morgon bort din underbara attityd [-X , du sätts bara på prov, på med attityd hatten nu - utvärdera vad som hände och ha en underbar dag tillsammans och nya tag imorgon. Vi finns här.

Du gjorde helt rätt, pangramsa och sen musik! Var trygg i det. =D>
Ingen respons från er är den snabbaste vägen till lugna sköna mornar för hela familjen, både ni och liten behöver ju sova lite till. Och framför allt liten som behöver alla sovtimmar han kan för att orka med äventyret under dagen. Och vet du - liten KAN ju sova, det har ju ni ömma föräldrar sett till, det som behövs nu är trygga och konsekventa svar från er till liten när världen svajar lite.

Tänk så här: lille O måste via dig få lära sig att man inte kan skrika till sig en tidigare morgon. Omsomning är målet men det är också ok att liten ligger och fnular, pratar, eller snurrar tills klockan ringer. Du bjuder förutsättningar och står för världsordningen, men du kan inte sova åt honom.

Så det som behövs är inte en annan strategi för tidiga mornar utan lite vargskjutning hos mamma : fixa bättre nattblöjor som inte läcker, utvärdera utevistelsen under dagtid - är det tillräckligt, hur är det med den sociala aktiviteten, maten? osv. När du gått igenom checklistan och du vet att liten har haft en underbar, uttröttande dag med massor med mat och sociala aktiviteter. Han är trött, torr, mätt och glad - jag då kan du tryggt och lugnt be liten somna om precis på det sätt du gjort. Men det kan ta tiiiiiiiid innan liten hajjar. Ge det tid.

Vi höll på i veckor , och nog svajade attityden hos mig med ibland , men så en vacker dag sov liten fram till väckarklockan ringde, åsså nästa dag, åsså nästa dag. Mina konsekventa svar hade äntligen fått liten att slappna av och sluta försöka bestämma själv när dagen skulle börja. Lugnet lade sig. Numera säger jag "godnatt och sov så gott, vi ses imorgon" ..... då fyller liten i "när klockan ringer".

Lite läsning:
Här finns en tråd för tidiga morgnar och olika http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... ght=#90119

Och har du Sova hela natten boken? Läs då om kapitel Safarin, Lugnet, Säkerheten och Njutningen. Alternativt denna tråd: http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=12068

kram Tin

[Johansen]

Tack Tin för ditt särdeles fantastiska svar!

Glömde mitt i svajigheten att här finns människor som kan smyga in trygghet och så råg i ryggen hos attitydlösa päron

Läser från safarin och framåt i detta nu...

När jag skrivit av mig hopplösheten imorse togs det nya tag. Tänkte precis så: men inte sopar väl en enda morgon bort min underbara attityd? Nope! Och tänk, vi fick en härlig dag tillsammans med världens gladaste O.

Vi jobbade rejält med sociala delaktigheten under hela dagen fram till god-natt-släckning. Blev förvånad vad mycket mer han KAN!!! Sonen sprätte omkring stolt som en fura med soppåsar, disk, toaspolning, duschskrapning och annat trevligt. När vi så kom till middagen som inte gärna äts mycket av, tänkte ny-kaxiga mamman att kan han allt det så kan han väl för sjutton äta själv också? Jodå, hand om hand runt lilla skeden och gröten tog sig till söt-munnen med egen hand, gång efter gång. Vi ställde nästan till kalas med tjocka släkten

"Mr Attitude" har jag dragit fram under sängen och bäddat ner, sen ska vi fixa morgon tillsammans: pangramsa, musik, väckarklocka, hepp!

Ser så fram emot "åsså nästa dag, åsså nästa dag"...

KRAM

[Johansen]

Tack Tin för ditt särdeles fantastiska svar!

Glömde mitt i svajigheten att här finns människor som kan smyga in trygghet och så råg i ryggen hos attitydlösa päron

Läser från safarin och framåt i detta nu...

När jag skrivit av mig hopplösheten imorse togs det nya tag. Tänkte precis så: men inte sopar väl en enda morgon bort min underbara attityd? Nope! Och tänk, vi fick en härlig dag tillsammans med världens gladaste O.

Vi jobbade rejält med sociala delaktigheten under hela dagen fram till god-natt-släckning. Blev förvånad vad mycket mer han KAN!!! Sonen sprätte omkring stolt som en fura med soppåsar, disk, toaspolning, duschskrapning och annat trevligt. När vi så kom till middagen som inte gärna äts mycket av, tänkte ny-kaxiga mamman att kan han allt det så kan han väl för sjutton äta själv också? Jodå, hand om hand runt lilla skeden och gröten tog sig till söt-munnen med egen hand, gång efter gång. Vi ställde nästan till kalas med tjocka släkten

"Mr Attitude" har jag dragit fram under sängen och bäddat ner, sen ska vi fixa morgon tillsammans: pangramsa, musik, väckarklocka, hepp!

Ser så fram emot "åsså nästa dag, åsså nästa dag"...

KRAM

[Sofias mamma]

Hej,
vilket härligt inlägg :thumbsup: .
Hur går det nu?

[Johansen]

Jo tack! Vi har haft "åsså nästa" i flera härliga dagar...det vände till hela nätter utan skrik efter mitt senaste inlägg...fram tills igår!? What? Återfall eller nya frågor? Det återstår att se. Blir inte riktigt klok på det bara. Pangramsan + musik funkar som vanligt lite halvdant. Arg + frågor i ca 30 min från kl 6.00. Kan vara att han undrar var mormor är som varit hos oss i en vecka? Eller inte. Felsökningsknappen är tillfälligt påslagen #-o

En sak är dock säker, jag sviker inte Mr Attitude igen [-X

Trots det undrar sonen. Han verkar vara mitt i en omtumlande period med stora humörsvängningar där han slåss (!) när det är riktigt illa och smäller huvudet i golvet vid minsta fel (!), klumpighet med skrubbsår, enorm trötthet (vilorna verkar inte räcka till!) och trots det en iver som elitgymnasten inför OS...pju!

Hur hantera dessa utbrott läses om i detta nu...tips/förklaring någon?

Annars är två vällingflaskor kvar/dag men vi har taggat ned rejält vid måltiderna. Han smakar, och det är bra. Dricker nu själv ur eget glas + tar några egna skedar mat. Plockar helst synliga bitar här och var. Lugnare nu (vi föräldrar alltså).

Nya tag, ny vecka bästa forumister

Kram J