tack Anna!
Det var tydliga besked. Och jag var väl egentligen inne på samma, men tänkte lite att det var den lättaste vägen för OSS, inte för henne (att sätta på blöjan på natten igen).
Jag har läst i BB om potträning och jag är efter det helt enig med dig om att inte styra och ställa själv. Det var faktiskt så att strax innan A blev 2 år började jag fundera på hur det här med potta går till. jag hade då inte läst på någonstans och började kolla med kompisar och familj hur de gjort. Alla hade i princip GJORT något. Dvs, satt den lilla på pottan vid bestämda tider, sätta på pottan med pyssel tills det kommit något...., som tur är stannade allt vid funderingar för min egen del, för en dag strax efter hon fyllt 2 visade hon med all önskad tydlighet att hon fattat. Inte att hon skulle sätta sig på pottan för att kissa, men att en viss känsla betydde kiss och att det inte ska kissas på golvet. Hon var alltså naken och jag upptagen med lillebror när hon kommer springandes med en blöja och "oj oj oj". Fattade inte (korkad?) och fortsatte med vad jag höll på med. Så kom ju då kisset ner på golvet och lilla goa tjejen tyckte det var SÅ besvärande. Jösses vad lätt det är att känna sig som en rutten människa.
Men nästa gång var jag alert och när jag såg henne komma springande mot blöjpaketet satte jag henne på pottan, och där kissade hon och har gjort sen dess. I början sa hon till att det kommer kiss eller bajs och kom till oss först. Men efter ett par dagar gick hon direkt till pottan och krånglade av byxorna själv och har sen dess skött hela bestyret själv. Då hade jag läst i BB och kände mig helt trygg i att kunna luta mig tillbaka och faktiskt inte göra något utan njuta av att se hur hon så självklart fick ihop alla bitarna själv.
Några gånger har det hänt att hon kommit ut med pottan där vi sitter i köket för att visa vilka underverk hon lyckats klämma fram. Det är svårt att hålla sig för skratt eller andra spontana reaktioner då. Men normalt så verkar hon inte tycka att det hela är särskilt märkvärdigt alls, och det är bara spåren på toaringen från att hon tömt pottan som avslöjar vad hon pysslat med.
Vad jag vill komma till är att vi har hela tiden haft känslan att här kan vi mycket lättare förstöra än hjälpa om vi lägger oss i. På sin höjd lockar jag med henne in på toa när jag själv ska sitta där innan vi går ut eller hon ska sova, då har hon satt sig utan kommentar från varken henne eller mig.
Nattblöjan har vi däremot inte haft en tanke på att ta bort eftersom den är överfylld på morgonen. Men så började hon med att ta av den. Och vi satte på. Och hon tog av.... tills vi andra kvällen insåg att här kan vi inte springa. Då fick hon somna naken och vi satte på blöjan innan vi lade oss. När hon fortsatte ta av blöjan och pyjamasbyxorna tänkte vi att det kanske är signalen på samma sätt som det var när hon KOM med en blöja.
Men vi backar. Nu kommer blöjan åka på och bra tips där med trosor utanpå! Fortsätter hon krångla av sig dem så sätter vi på dem när hon somnat. Faktum är att jag misstänker nu att det handlar om något annat än blöjan. För numera föregås alla läggningar av BUS. Tömma sängen på allt som finns och tramsa och skratta åt sina egna skämt. Hon somnar på 30-45 min. Men nu kommer jag ihåg att hon haft sådana perioder tidigare i sitt lilla liv. Det är som att hon måste tramsa av sig för att komma till ro. Har senaste tiden begränsat hennes dagvila till 45-60 min (missar ibland när hon somnar) och sett en lite korrelation där, men inte mycket, så hon får väl hålla på!? Och vi får bädda i ordning så gott det går när hon somnat.
Oj, idag somnade hon visst på en gång. I alla fall är det väldigt tyst. Kan ju i och för sig betyda.... Bäst jag går och kolla
