Femte natten - snälla hjälp!

[Manfred10]

Hej!
Inte kan jag tro att ni ska behöva kura om efter den natt som du ovan beskrivit. En gång är ingen gång. Men jag ska absolut rådgöra med kollegorna.

Vill ni läsa på så länge så läs avsnittet i boken på sid 186-192 och gärna här oxå

Om han har ont eller inte låter jag vara osagt, många barn känner inte av sina tänder. Man kan badda på lite flytande alvedon i munnen till natten. I övrigt gäller samma sak!

INGEN TRAFIK. [-X Särskilt inte i vargtimmen. Håll schemat och behåll ledningen. Liten måste ha tydliga besked om han ska ha en chans att sova som en prins. Och dra inte för stora växlar på några misslyckanden, fokusera FRAMÅT och jobba för det. Små prinsar är inga robotar som somnar på ett fingerknäpp, de behöver goda förutsättningar till att börja med men måste oxå få lov att reagera. Känner sig sonen trygg med ert agerande tror jag inte att hans trygghetsbehov ökar. Ge honom mycket av den varan på dagtid.

Jenny

[LilloppansMamma]

Hej!

Jag håller med Manfred10 här. Nu får ni bestämma er hur ni vill ha det- för vems skull tog ni upp honom där på natten? Ni skapar en onödig förvirring, ni ändrar hela tiden vilkoren här i världen, ena natten kan man sova tryggt i sin säng- andra natten är det så farligt att man måste sova på pappas bröst.

Inte ska det behövas en omkurning. Ni får vara konsekventa här- så liten verkligen får den säkerhet som han eftersträvar. Det är mycket möjligt att han vaknar av att tänderna krånglar- men då får ni ju visa att världen är precis densamma även om tänderna kan tjorva. Loppan har aldrig strulat när tänder varit på G, faktum är att jag aldrig märkt av tandsprickning. Leta inte reda på VARFÖR han vaknar- det leder liksom ingen vart- för svaren är alltid detsamma- du är säker och trygg och sov du vidare hjärtat. Fnurror kommer och fnurror går. Tillbaka på banan!

LilloppansMamma

[ludwig-prinsen]

hej - och tack för snabba svaren!

ok...så ingen omstart verkar behövas? fått höra att dagsvilorna idag varit katastrof - dom har varit underbara jättelänge, men tar det som en reaktion på natten...?!

Jaha, så när jag lägger honom i kväll, o när han frågar i natt, så är det ramsa och bekräftelse som gäller...eventuellt lägga tillrätta eftersom han ofta vänder sig i sängen så han får ena armen under sig o får lite ont...han sover på mage men kommer liksom inte över helt när han ska vända sig i sängen när han sover...

Inte buffa...men solfjädra i natt? Även solfjädra på natten, eller ramsa?

Vill att detta ska funka så...!!!

[ludwig-prinsen]

Ville också nämna att detta är första gången han tagits upp sen vi började...så man hoppas ju att "en gång e ingen gång" gäller...annars blir det att starta om med kurningen?!

Vi ser vad som händer i natt...är beredd på att sova ganska lite, men det är det värt för att återinföra trygghet och säkerhet...

[Manfred10]

Glöm inte bort för vems skull ni kurar! för er och prinsens skull, inte för vår skull.

Ramsan är er bästa vän SOLFJÄDER=KRIS! Och tro mig kris är det betydligt mer sällan än man kanske tror.

*Alltså: varning för överkoncentration!

Lär er låta barnet vara i fred. Han VILL vara i fred. Han VILL sova. Han vill faktiskt inte ha er rännande där, och det kommer han att tala om för er på sorgligaste vis, om ni envisas

Uppföljningsveckan efter Sova hela natten-kurens första fyra dygn är till för att allt det nya ska sätta sig. Nu är den onda cirkeln bruten, och den goda kommer i stället. Ni har lyckats lugna barnet. Ni har hjälpt lille X att komma i ro, gång på gång på gång; nu vågar han både somna och somna om själv. Det är strålande bra jobbat! Pris och beröm!

Men arbetet är inte slutfört.

Har ni gått direkt på Lathunden, för att så att säga köra den kortaste vägen, måste ni nu ändå mycket noga ta del av kapitlet Säkerheten Annars är risken mycket stor att ni kör i diket, just när ni trodde ni var framme.

Först har lille X nu inhämtat revolutionerande nyheter. Nu ska han vänja sig vid dem.

Och sedan ska han begripa att det kommer en ny lika trevlig dag i morgon, vilket han någon kväll ibland inte kommer att våga hoppas på (och bryta samman).

Så lev alltid upp till skrattet-till-go’nattet och den glada, roliga morgonen!

När tiden och erfarenheten sagt sitt, och lille X har begripit att det roliga inte alls är slut utan kommer tillbaka i morgon igen, kommer han att tycka att det är härligt att bli lagd och få sova.

Jenny

[ludwig-prinsen]

Hej! Liten uppdatering o lite funderingar...

Nattningen gick jättebra - men kanske för att vilorna igår för första gången på en månad gick åt...h**vete..första vilan var kass, andra vilan funkade inte alls, och blev istället ihopbakad med sista vilan...

Men, han somnade snabbt och utan några protester på kvällen..och var glad och sprallig på kvällen så det känns inte som han somnade av utmattning. Natten var bra, han vaknade till 00 och 01, men somnade om själv, vaknade 5, fick lugn ramsa, somnade om, sen från 6 skrek han upp sig så det blev Mozart, somnade om och väckte honom lite innan 7...

men, nu i dag igen så strular dagsvilorna.. Han kommer inte till ro och vi känner faktiskt inte igen honom på dagsvilorna. SÅ här har han faktiskt inte spelat ut sen vi började med kuren. Vi hoppas ju att det är tänderna som denna gång verkligen gör ont och att det tillsammans med att han verkar ha en rejäl 8-månaders ångest/närhetsbehov gör att det nu blivit en fnurra på vilorna.. SOm sagt, sen en månad tillbaka har dagsvilorna varit underbart lätta. Jag var själv hemma själv med lilleman för första gången (jag är pappan) då mamman var tvungen att dra in och jobba...och vilorna var en dröm som vanligt, somnade på samtliga vilor på 2-3 minuter och fick väcka på samtliga...

vad kan ha hänt? kvällsvila och natt funkar ju...men vad håller på att hända vid vilorna? den första vilan har alltid varit den lättaste... lite vilsna..

[TorsMamma]

Alltså, om vi nu skall tala om tänder så kan man faktiskt göra följande saker...

Frusna plast grejer som smörkniv i plast, bitringar i plast kan man frysa och sen få gnaga på.

Sockerfri skorpa att gnaga med tänderna på.

TIll natten gnugga lite flytande alvedon/ipren på tandköttet lindrar.

Men detta är för att skjuta ERA vargar så ni inte skall vara ängsliga för barnet, för det är era frågor och ängslan som smittar och då uppfattar barnet det som att få tänder är något väldigt jobbigt som kräver mycket omvårdnad, när det de fakto är något som är hur naturligt som helst.

Så försök att tänka ÄVEN om tänderna krånglar så vad behöver man? Sova så man orkar resten av dagen, visst?

Så förmedla lugn och självklarhet. Jobba med tänderna på vakentiden.

Men PERSONLIGEN så tror jag att ni har 8-mån ångesten på besök. Detta kan du läsa massa mera om i Barnaboken och under "favorittrådar" högst upp i detta forum.

Läs, läs, läs!

[ludwig-prinsen]

Hej TorsMamma!

Tack för Ditt svar...behövdes..

Jo nog är det ett stort 8-månaders spöke som drabbat vår lille älskling - men ändå ganska mild tror jag, han har inga problem med att va med andra vuxna eller barn eller så...

Vi kollade och läste massor om 8-månaders ångesten i går, och vi känner igen beteendet omedelbart...

Tack o lov ändrade vi inget, omkurade inte eller så, utan bestämde oss igår för att vi MÅSTE stå för säkerheten o tryggheten när det nu visst bubblar inom honom av oro eller frågor.. "allt är som det brukar och som det ska va älskling" ska väl vår känsla förmedla?

I går kväll gick nattningen bra - och då va morfar på besök tills en timme innan läggning. Snabbt somnade han...vaknade halv 3 och efter att ha försökt få en/två ramsor att bita utan resultat blev det tillrättaläggning o solfjäder, tyst ramsa, sen sova han till 6, och sen somnade om till halv 7, sen lite fajt till kvart i då det blev glad morgon!

MEN - det positiva förutom en helt ok o bra natt - idag sitter dagsvilorna för första gången sen i måndags, efter 2 dagar med oigenkänneliga problem på dagsvilorna...såååå skönt...hoppas han känner att vi förmedlar trygghet och säkerhet, att det är som det ska...

[Manfred10]

Tack o lov ändrade vi inget, omkurade inte eller så, utan bestämde oss igår för att vi MÅSTE stå för säkerheten o tryggheten när det nu visst bubblar inom honom av oro eller frågor.. "allt är som det brukar och som det ska va älskling" ska väl vår känsla förmedla?

Inte väl [-X , SKA =D>

Håll kvar den känslan nu så prinsen slipper fråga så väldigt hela tiden.

[ludwig-prinsen]

Snälla, RÅD behövs...!!!

Vi har ju insett att 8-måanders spöket verkligen satt tänderna i vår lille Ludwig. Samtidigt har han 3 (!!!!) tänder som precis nu i dagarna kommit igenom på ovansidan...alla samtidigt.

Vi hade ju 6-7 veckor när kuren verkligen hade satt sig och även om det varit några nätter o beteende som man inte varit säker på hur man skulle tackla.

Men för tre veckor sen hände nåt. Han blev inte lugn när vi ramsade..nattningarna o dagsvilorna blev en enorm fajt...o till slut funkade inte buffningen.. Han ville bara ha närhet.

Men i förra veckan bestämde vi oss för att omkura, för han sovit i vår sång o tramsat med bröstet o suttat på nätterna osv. Vi kunde bara inte neka honom närheten. Men vi förstod noll, då kurningen funkade o sen plötsligt så ville han verkligen inte va själv..
Så mamma skulle ta första natten.. O nattningen gick bra. Vaknade en timme senare, och efter över en timmes springande - man ska ju då in o buffa så fort man märker att ramsan inte funkar..-så orkade inte mamma det.. För hon kunde inte fysiskt hålla ner killen vid solfjäder/buffning.

Nu efter 3 veckor med skitsömn märker vi att vi är på väg att hamna i töcknet vi var i innan kurningen. Hans dagsvilorna funkar bara om vi går med honom i vagn.. Och nattningarna blir i famnen. Han sover bredvid mamman på nätterna, men sover inte bra för det..

Han vrider sig och verkar ha väldigt ont. Han kommer inte till ro alls, inte ens MED närhet. Vi förstår ju att han har massa som händer i kroppen o kanske en rejäl ångest/närhetsbehov..

Vår fråga är hur vi kan göra? Ska vi omkura o pappa ta första nätterna som orkar hålla ner honom? Ska man verkligen behöva fysiskt hålla ner honom med kraft?
Är det som första natten, då man lägger till rätta, buffar, ramsar ut, ramsar om han frågar men går in o lägger till rätta o buffar om han går upp i skrik...alltså läsa på på lathunden igen... Han vände soignerat hela tiden till rygg när vi försökte omkura o då kommer han inte till ro...

Snälla, vi behöver råd och tips och allt annat från er som känner igen detta och kan komma med tips o konkreta förslag på upplägg och vad vi ska göra.

Omkura från natt 1?

[TorsMamma]

Hej,

Solfjäderna är liksom mjuk statisk. Som jag gör den är den mjuk mot kroppen men typ 3 cm ovanför blir den hård. Så man kan liksom röra sig pyttelite med flex men inte gå upp på alla fyra eller vända sig. Men när jag gör kan man även rotera huvudet.

Så det gäller att solfjädern lugnar, man kan få stå så länge som 45 min första gången och det är inte lite jobbigt, utan mycket, Just för att man inte får hålla för hårt ner i madrassen men endå stabilt.

Man YOGA andas när man håller den. HÅRDA och LUGNA andetag, de skall höras i rummet. Man andas långa och djupa undetag. Tänker lugna och mjuka tankar. Ingen maktkamp, ingen strid. Inget jag skall vinna utan bara förmedla lugn och värme.

Starta enl. lathunden och försök att vara lugna och trygga på dagen. Läs i 8 mån trådarna i början på detta forum så får ni massa tips.

Jag brukade när sonen blev som mest ängslig lägga mig platt på golvet och ligga där så han kunde klänga på mig och vara nära (gå ner på hans nivå, inte plocka upp och bära en massa, det räddar en bara från vargen även dagtid) och när han var klar kröp han oftast iväg på nya äventyr, tog typ 5 min.

Förlägg sysslor till golvet. Vik kläder, tvätthög m.m. Skala potatis, skära grönsaker, städa allt går att göra på golvet. Det lilla man sen lagar mat på spisen kan man ha en bumbo på bänken så är de med, alltid något i handen.

Sitta i slasken på diskbänken är också skoj och hjälpa till och diska m.m. Allt skall man vara med på och göra tillsammans. Kriser hanteras på golvet elelr där man är, plocka INTE upp. Gå ner till barnets nivå och möt upp där. Stanna där tills han är klar med krisen.

[ludwig-prinsen]

Hejsan alla...

Jag skulle jättegärna vilja ha lite svar eller råd på det vi skrev i vårt förra inlägg den 25/12...känner inte riktigt att vi fått svar på det eller rättare sagt, vi vet inte hur vi ska göra...

Sonen har nu 5 tänder på G, och verkar vara ett barn som dessvärre känner av tänderna ordentligt. Så fort vi försöker omkura så går det bara inte för vi ORKAR inte lägga honom tillrätta utan att det känns som barnvåld (lite överdrivet men nästan)...han blir lugn av buffande, men så fort vi går ut så vänder han sig till mage och blir helt hysterisk...

vi vill inget annat än att kurningen ska fungera, för som det är nu så är vi tillbaka i hur det var innan vi kurade i början av november..

Vad ska vi göra, vad kan vi göra, rent praktiskt?

vad borde vår action plan vara ,så vi kan utgå från nåt och ta nya tag och förhoppningsvis här om någon vecka sprida massa positvia vibbar istället för massa frågor...???

Det är inte bara nätterna nu som stular, utan samtliga vilor är som borta...detta efter att kuren satt som en smäck så sent som 6-7 december..nu somnar han bara i vagnen eller när vi kör bilen..och vaknar ganska snabbt om vi kör bil på nattningen och sen lägger över i sängen...märker ju att han inte har tryggheten eller säkerheten, men det är sååååå svårt att förmedla den när han verkar ha sååå ont av tänderna + att vi känner att vi verkligen knappt kan vända tillbaka honom/inte kan stoppa honom från att vända sig när vi vill börja om kuren..

SNÄLLA - tips, idéer, liknelser, "samma sak med oss - vi gjorde så här"-historier... VI VILL SOVA - alla 3!!!!!

[Manfred10]

Hej!
Var bor ni? har ni rådgjort med någon diplomerad kurare i närheten av där ni bor? Ibland kan det vara lättare att konferera på telefon än på mail. Finns det någon annan i er närhet som kan hjälpa er att kura? Man måste ju löpa linan ut så att säga, prinsen fixar det inte själv och ni skriver själva att ni inte orkar lägga honom till rätta. När man inser sina egna begränsningar, vilket ju är bra, måste man vända sig till någon annan.

Det finns ju alltid kurser med AW herself!
läs mer här!

Jenny

[ludwig-prinsen]

Vi bor i Staffanstorp utanför Lund...

Och jag menar inte att vi inte orkar med att lägga tillrätta, jag menar att vi FYSISKT inte KAN lägga tillrätta honom när han är arg/ledsen och då vänder sig till ryggliggande. När vi då vänder tillbaka till mage kan vi inte hålla emot när han försöker vända sig till rygg igen i protest..

Kan Anna komma så kan vi gärna testa, kan en diplomerad kurare komma eller i alla fall rådfrågas så gärna gärna det!!!

Vi vill detta, lilla Ludwig behöver det, fast än han är glad oftast...men just nu kan vi inte ens omkura...vi är fast mitt i mellan...

[ilindstrom]

Hej,

nu kanske jag låter hård och det är inte min mening. Men jag har nu läst igenom de senaste sidorna i er tråd. Ni har fått fantastisk hjälp, så mitt råd är att läsa igenom er egen tråd några gånger och ta till er av de råd ni fått. Allt står att läsa där.

Det viktiga är att ni känner att ni tror på det ni gör och att ni är klippan när åttamånadersångesten gungar er son. Det är ni som ska stå för lugnet och tryggheten. Som besvarar alla hans frågor lungt, tålmodigt och sakligt. Vad är ert alternativ?

Antingen bestämmer ni er för att det här är grejen för er och då har ni målet för ögonen och jobbar lungt mot det. På resan tar man några steg framåt och så ett bakåt, sedan några fler framåt för att åter ta något bakåt. Men tillslut är man framme. Så brukar jag tänka.

Det andra alternativet är att avbryta och återgå till det ni hade innan.

Hoppas ni inte blir förtvivlade över mitt inlägg, för det är inte min mening.

Lycka till!
Ida