Trots redan vid 21 månader?

[Kickan]

Jag har en son på ca 21 månader som jag uppfostrat delvis enligt Barnaboken. Nyligen har han fått utbrott när han är med mig, då han inte får som han vill i vissa situationer. Speciellt om vi träffar andra barn eller är ute. T ex sist var det när han tog två bilar från ett annat barn o jag ville få honom att bara ha en bil. Han blev jättearg och bet mig t o m. Har aldrig sett honom så arg förut. Var tvungen att gå hem med honom skrikande och sparkande. Sen när vi är ute vill han gärna gå mitt i vägen med sin pulka där bilarna kommer. Det går ju inte så jag försöker få honom att gå på trottoaren. Då blir det också utbrott. Han lägger sig ned och skriker och sparkar mitt bland bilarna. Då har jag fått bära honom hem skrikande och det är inte roligt att det ska sluta så. Det är just senaste veckorna han varit så här. Kan det vara trots redan eller är det för att han är i en förändringsfas, läste att de har de vid den här åldern. Tips? Med min sambo som är pappaledig, får han inga utbrott.

[annawahlgren]

Nej, det är ingen "förändringsfas". Se inte hans utbrott som att han inte får som han vill och blir vansinnig för det. Se det som att han ställer frågor. Han måste få veta hur det ska vara här i världen.

Han är inte så lycklig när det händer saker som han inte begriper. Han förstår inte varför han inte får ha två bilar och han förstår inte varför han inte får åka pulka i gatan, där allting annat åker. Ta inte så djupt på detta. Han blir sur på dig och inte pappa därför att det är du som alltid i evigheten sett till att han mår bra. När han då inte mår bra därför att saker händer som han inte fattar och som gör honom förb-d och fristrerad, anser han att du borde kunna fortsätta fixa så att han mår bra. Du har ju alltid tidigare bevakat hans intressen - speciellt förmodligen de känslomässiga.

Du handlade rätt men roligt kan det tyvärr inte alltid bli. Man får vara glad att man trots allt är starkare än en liten 21-månaders älskling! Det är bara att bära iväg och stjälpa i säng som en hög tvätt, utan något större mankemang. När man själv lugnat ner sig och räknat till tio tar man bara upp barnet, ser glad ut och tar honom i bruk som om ingenting hänt

[Kickan]

för svar AW. Kul att höra att jag gjort rätt. Har tänkt på det där att stjälpa honom som en hög tvätt i spjälsängen men det går ju inte lika lätt att tillämpa den metoden om man är ute på stan.

[annawahlgren]

Är man ute på stan och barnets beteende är helt oacceptabelt, förvarnar man - beklagar - och går hem. Och stjälper barnet i säng en tyst stund för att få sinnesro.

Det brukar bara behöva hända en gång.