Mitt tålamod är slut. GAHHH! För två veckor sedan var Elias magsjuk, med diarré. Han åt knappt någonting förutom just druvor och clementin på en vecka. Sen kom han igång med bröd. Druckit bra hela tiden. Han tar inte välling så det har jag inte kunnat ge heller. Sedan en vecka tillbaka har han även börjat äta havregrynsgröten på morgonen igen men sen är det stopp.
Innan magsjukan (som jag trodde var kindtänder på g, först, innan storasyster med blev sjuk) så åt han stora portioner av lunch och middag. Potatismos med antingen kött, kyckling eller fisk plus grönsaker. Jag hade redan innan magsjukan lite dåligt samvete för att han inte börjat äta mer själv. Vi matade i honom hela portionen och han hjälpte till själv så mycket han fick in med sin sked. Ofta också ett bröd eller annan "muta" för att smidigt få i honom hela portionen.
När jag försöker nu med min hemmagjorda mat så spottar han ut det så fort han får in i munnen. Vänder bort huvudet. Jag tar det som att han fått nog av passerad mat och vill börja äta samma som oss. Han äter bröd. Ris och pasta äter han ibland. Men så fort jag blandar i nått annat så spottar han ut. Slänger på golvet och vänder upp och ner på tallriken. Just ja, majs och broccoli äter han med.
Jag håller på att bli tokig!!! Jag orkar inte testa 3 olika varianter på mat inför varje mål. Nu till lunch serverade jag lasange. Han spottade ut tugga efter tugga. Pillade i sig majsen. Sen fick han en clementin som han slukade i princip hel.
Hade jag gett honom en polarkaka hade han ätit den med. Men när han vände på tallriken och viftade ut allt över hela köksgolvet, efter att han trilskats med maten i en halvtimme, så blev jag så arg så han fick gå till sängs omedelbums.
Gör jag fel? Ska jag servera det jag vet att han äter så han blir ordentligt mätt eller vänta in att han blir tillräckligt hungrig så han äter det som bjuds??? Han måste ju kunna börja äta samma mat som resten av familjen nu.
/Lilla mia