Några kloka som vill komma med tips och uppmuntrande råd? Vi känner oss rådvilla och längtar efter er expertis och lite vägledning...
Vår pojke blir 5 mån till helgen (född tre veckor för tidigt, ska man räkna in det enligt AW?). Han har sedan riktigt liten sovit jättebra. I vagga i eget rum har inte varit några problem fram till för en månad sedan ungefär. Då började han gråta och skrika vid läggning och vakna otröstlig på natten. Han krängde fram och tillbaka, vred huvudet hit och dit och vi visste inte vad vi skulle tro. Vi hade i samma veva börjat med smakportioner och antog att det var något med magen. I efterhand såhär så var han förmodligen inte mätt. Nu har han kommit igång och äter med god aptit igen. Han fortsatte dock att trassla vid läggningen... Vi kunde bli sittande och vagga i över en timmes tid (oftast gick det ganska snabbt först men så vaknar han efter 45 min och då börjar det på riktigt - skriker allt han orkar).
Vi bestämde oss för att köra en kur. Imorgon kommer vi ha fullföljt t.o.m. uppföljningsveckan. Till detta hör att han sover på rygg. Vi vaggar honom istället för att buffa och lägger en hand på kroppen istället för solfjädern. I övrigt försöker vi göra allt så gott vi kan i enlighet med Barnaboken.
Första natten gick över förväntan. Han var strulig vid läggdags men det är vi ju vana vid. När han väl kommit till ro sov han väl en fem timmar men det är ju lite för att vara han (precis dagarna innan vi började ge honom riktig mat maxade han med att sova över 11 h fyra nätter i rad - sen blev allt pannkaka). Han frågade vid tre tillfällen till under natten och vi vaggade när det behövdes och introducerade ramsan. Han tog den inte den natten men redan natten efter märktes skillnad. Han vaknade fler gånger och frågorna var fler men han köpte våra svar. Fantastiskt!
Det blev lite färre frågor och lite lättare varje gång de kommande dagarna men femte natten blev han jättearg och så småningom ledsen. Vi gjorde nog felet att vi inte gick in och vaggade i tid utan han hann skrika upp sig så pass att när vi väl dök upp i rummet var det väldigt svårt att lugna honom. Han tog inte ramsan alls längre. Han skrek i närmare två timmar under vargtimmarna innan han gav upp och sov till morgon (stackars grannarna
Nätterna därefter har varit ok. Inte bra men inte fruktansvärda. Det har inte känts som att det gått så väldigt mycket framåt men kanske har vi för höga förväntningar? För snabbt åtminstone? I går natt sov han och vaknade men somnade om utan att vi behövde göra någonting. Problemet med att han vaknar ca 45 min efter läggning och sen är det frågor i 20-60 min innan han ger efter för sömnen kvarstår dock. I natt har han haft ett rejält bakslag och jag har varit uppe åtta gånger. Påmint och bekräftat och faktiskt vaggat också. Han var så ledsen så jag kunde inget annat kände jag. Först blev han lugn när jag lade handen på honom och han somnade kort efter om. Men så vaknade han igen och så fortsatte det. Till slut hjälpte det inte heller att vagga. Han gav upp efter 1.5 h. Har under dagen hört hur magen har kört på honom (och det gjorde den också i natt) och han har inte velat äta som han brukar, spänner sig. Kanske har jag tagit i lite i överkant med katrinplommonen... Kan det ha påverkat?
Vill mest höra om det brukar vara så här eller om vi gör fel? Har också efter att ha läst än en gång i Barnaboken funderat på om vi skulle gjort en tredagars kur med vagning istället. Vad tror ni? Är han för liten för SHN? Vi har en väldigt liten nätt vagn då vi bor i lägenhet och saknar hiss och skulle inte vilja ha honom sovandes i den men jag kan ju alltid om ni tycker skaffa en rubust sak för kuren och veckorna efter.
Dagarna går bra. Vi håller oss till schemat och prioriterar det i allt vi gör. Han sover i regel de pass han ska och somnar på ett par minuter.
Hur ska vi få honom att sova vidare efter de där 45 min efter läggningen och utan gråt? Och vad kan det bero på att han ena natten kan sova HELA natten, hur trygg som helst precis som när han var mindre, men nästa känner behov av att fråga och fråga...?
TACK alla gulliga ni som är så hjälpsamma. Vad skulle man göra utan detta forum.