HJÄLP! Fy vilken otrevlig stund

[LilloppansMamma]

Hej!

Jag hade också funderingar på att ha nappen på dagarna. Men varför? Om din lilla slår sig så måste hon få reagera med ett vrål och sedan få en puss och krypa upp hos mamma eller pappa. Inte få en tröstnapp i munnen, för att tysta? Ta bort eländet. Jag hade absolut inte kört napp på dagslurarna, vilken förvirring Om du upplever att hon behöver napp på dagarna för du titta över hur er dag ser ut- då behövs det mer social delaktighet och utevistelse. Gnället på dagarna betyder ju någonting- då bör man uppmärksamma varför, tycker jag. Kanske tycker hon att tillvaron känns lite trist och meningslös- då skall hon få arbeta med lust och iver, men också få vara ute och få frisk luft och undersöka allt det där som bara måste undersökas.

Måste berätta om min Loppa i veckan. Vi var ute på promenad. Jag höll henne i handen och hon gick (nåja stapplade ) längs med gatan står en cykel parkerad. Den ska Loppan prompt undersöka- mycket vackra trampor med reflexer och ekrar att pilla på, men också smaka på . Jag lät henne undersöka, MEN sedan hör jag en hostning bakom mig. Ägaren ville ha sin cykel! Jag ursäktade mig lite snabbt och förklarade att Loppan tyckte hans cykel var mycket fascinerande. Vi skrattade gott allihopa. Sådana upplevelser när liten får undersöka vara ute, titta känna och smaka på en cykel ger betydligt mindre "gnälliga" barn. Bara en liten anekdot från oss.

LilloppansMamma

[Walter]

LilloppansMamma - tack för ditt svar gällande napp och för att du delade med dig av er fina cykelhistoria.

Nu har dottern just somnat för att sova middagslur efter en fruktansvärd kamp. Jag fick hålla henne fast med fysiskt våld. Kändes åt helsike! Ska det verkligen vara så? Hon såg livrädd ut och kämpade som en galning för att komma loss gallskrikande. Jag fick använda all min styrka för att hålla henne nere : ( Lyckades inte hålla både kropp och huvud så hon somnade med huvudet åt vänster och med armarna något indragna under sig. Spelar det någon roll? I så fall varför?

Är det vanligt att men behöver använda sådan kraft för att få detta att fungera? Känns väldigt sorgligt att se paniken i hennes ögon... Kommer inte detta sitta kvar inför kvällens läggning? Gör jag något fel?

[Walter]

Nu har dottern just somnat för att sova sin första middagslur efter en fruktansvärd kamp. Jag fick hålla henne fast med fysiskt våld, vilket inte ens räckte till. Kändes åt helsike! Ska det verkligen vara så? Hon såg livrädd ut och kämpade som en galning för att komma loss gallskrikande. Jag fick använda all min styrka för att hålla henne nere : ( Lyckades inte hålla både kropp och huvud så hon somnade med huvudet åt vänster och med armarna något indragna under sig. Spelar det någon roll? I så fall varför?

Är det vanligt att men behöver använda sådan kraft för att få detta att fungera? Känns väldigt sorgligt att se paniken i hennes ögon... Kommer inte detta sitta kvar inför kvällens läggning? Gör jag något fel?

Finns det något annat sätt att handskas med situationen? Tar tacksamt emot all hjälp!

[LilloppansMamma]

Hej igen!

När startade ni kuren?

Nej, det ska inte vara en "kamp" att få barnet att somna. Vårt mål är att lugna barnet, så det är något som brister här. Redan efter första natten så blir solfjädern ett krisverktyg- för att just lugna barnet. Är ramsan etablerad än?

Varför ser du det som en kamp? När jag har solfjädrat har jag tänkt lugn och låtit det lugnet stråla ut ( herregud så flummigt va? ) och andats HÖGT. Jag trycker inte ner barnet utan har ett statiskt "tak" över barnets rygg. Jag är samtidigt bestämd, men utan att vara aggressiv. Kanske vill ha hon ha huvudet åt vänster? Nej, säger jag det här får inte, och ska inte gå till så här. Inget barn skall få sådan panik, då används inte verktygen rätt.

Dessa är toppen:
Säkerhet är trygghet

Skjuta vargar och fixa attityden

Jag vill att du läser mer i boken kring VARFÖR-dvs safarin, lugnet, säkerheten och njutningen. Återkom med fler funderingar, efter lite mera läsning. Vi finns här för att hjälpa!

LilloppansMamma

[Walter]

Tack igen LilloppansMamma för svar - hoppas att du kan guida mig vidare.

Jag ska absolut läsa de kapitel i boken och de länkar du hänvisar till och återkommer säkert med funderingar därefter. Har dock några frågeställningar redan nu.

Vi startade kuren igår kväll.
Läggningen fungerade ganska bra och natten var under omständigheterna bra (slutar nattamma samtidigt). Dagens första lur tog hon i vagnen vilket fungerade bra. Därför blev jag väldigt förvånad när hon gjorde så kraftigt motstånd nu när det var dags för lunchlur.

Ramsan har fungerat under natten men jag kan inte svara på om den är helt etablerad. Hur vet jag det?

Tolkar jag dig rätt att det är ok att hon har huvudet åt vänster? Det är väldigt tydligt att hon trivs bättre med det. Helst vill hon ligga på höger sida, dvs med kroppen och ansiktet åt vänster. Hur bör jag tänka, ska hon få ligga som hon föredrar eller ska jag placera henne på mage?

[LilloppansMamma]

Hej igen!

Ok, du är tidigt in i kuren då. Lägg gärna in kurstart i din profil. Nu behöver du ju inte solfjädra när du lägger henne. Utan du gör en snabb tillrättaläggning. Alltså, armarna upp-lätt tryck, knän-lätt tryck, ansiktet vänd bort från dig ( men i ert fall kanske ansiktet åt det håll hon verkar att föredra) Tryck till med en mjuk och fin solfjäder och UT med en glad, stadig och självsäker ramsa. Nu kan du ramsa till svar när hon ställer frågor. Sedan har du dina KRISvertyg när du känner att hon behöver hjälp med att finna lugnet. I natt går ni vidare mot säkerheten.

Nej ramsan är inte riktigt etablerad så tidigt in i kuren, men snart så. I natt så startar du alltid med ramsa vid uppvak- inte med att gå in. Nu startar ramsdiskussionen på allvar från och med i natt. Det är en spännande dialog du har att vänta dig- Du kommer att höra en heligt förbannad unge- så spetsa öronen och LYSSNA och avvakta mellan ramsningarna. Men ännu avvaktar du inte vid eventuella uppvak. Det kan du börja med natt 3 eller 4. Beroende på hur du tycker att det går.

Hur bör jag tänka, ska hon få ligga som hon föredrar eller ska jag placera henne på mage?

Jag hade lagt på mage, men lagt huvudet åt det håll hon verkar föredra. Hon kommer att lägga sig i den ställningen hon vill sedan när du ramsar dig ut. Min Loppa ligger på alla konstiga vis ibland i sängen. Tillrättaläggningen är ju bara ett besked- nu ska du sova lilla älskling. Man lämnar över dem till de goda sömnen.

Lycka till nu i kväll. Se gärna till att få lite tid att själv läsa igenom det jag skickade till dig. Det här fixar ni!

LilloppansMamma

[Walter]

Är nu inne på kurens andra dag och har just lagt min dotter för middagslur. Det gick bättre än igår men kantades fortf av skrik och gråt. Så fort jag släpper efter tillrättaläggningen är hon på alla fyra och vill krypa. Ska jag hålla solfjädern tills hon ligger ner och känns avslappnad eller är det ok att hon reser sig upp (medan jag går ut och ramsar)?

Jag har även problem med att hon är ledsen VARJE gång hon vaknar. Både på morgonen och under dagen. Jag gör allt jag kan för att trösta i sängen men hon vill bara komma upp. Någon teori om varför hon vaknar ledsen?

Stort tack på förhand för era tips och guidning!

[LilloppansMamma]

Hej hopp!

Jag har aldrig tittat vad Loppan har för sig efter jag har gjort tillrättaläggningen- jag har gjort mitt, gett beskedet. Hon parkerar sig alltid fint men visst förstår jag att hon snurrar runt ett par varv i sängen. Hon vill väl gosa in sig lite med sin kanin och suga lite på nåt öra eller så, innan hon känner att det är lagom att knoppa in. Låt din lilla skrutta göra detsamma. Du gör en tillrättaläggning och trycker med en snabb, mjuk och fin solfjäder- har siktet på dörren och med klar och hög stämma så ramsar du dig ut. Jag tycker du ska göra den uber-hurtig. Kräksvarning skall det vara över käckheten.

Jag har även problem med att hon är ledsen VARJE gång hon vaknar. Både på morgonen och under dagen. Jag gör allt jag kan för att trösta i sängen men hon vill bara komma upp. Någon teori om varför hon vaknar ledsen?

Ta du upp henne och var så glad, så glad. Ingen idé att trösta i sängen. Du går in i micropaus och tar upp och är superglad- typ så här: Varför hon är ledsen kan man ju bara spekulera i- Något som jag upplevde var att Loppan fortfarande var trött när hon vaknade och var ledsen. Det tar tid innan man kan kosta på sig lite joller och prat när man vaknar. En annan spekulation är ju just också det faktum att man vaknar- man har ju släppt garden- någon höll vakten, när jag somnade- finns denne vakt kvar? Så strunta i det där att trösta i sängen innan du tar upp, det blir bara knas.

LilloppansMamma

[Walter]

Har nu genomgått kurens fyra nätter och är alltså inne på den fjärde dagen.
Nätterna blir helt klart bättre och bättre och min dotter har nu börjat äta med relativt god aptit. Så på det hela taget känner jag mig väldigt nöjd med utvecklingen. Dock har ett ganska trist problem växt fram längs vägen. Dottern har utvecklat en rädsla/ilska mot sin säng. Så fort vi närmar oss sängen för att sova (både på kvällen och dagslurarna) så börjar hon gråta/skrika redan innan jag har lagt ner henne. Har ni några tips på hur vi kan komma runt detta?

Vidare undrar jag hur länga barnen brukar protestera ljudligt vid läggning? Brukar det avta under etableringsveckan?

Som vanligt - tack på förhand för era värdefulla tips/råd!

[LilloppansMamma]

Hejsan!

Först tar vi alltid bort de där negativa förväntingarna, vi ska inte prata om "brukar". Ni skrattar helt enkelt mycket gott och väl heeeela vägen in till säng- här flyger vi ibland flygplan eller galopperar på mammas axlar. Sedan lägger ni med en attityd som utstrålar självklarhet- inte är sängen farligt, inte. Den naturligaste saken i världen är det att lägga sig i sin säng. Då ska vi inte göra det till något onaturligt heller?

Loppans kurning var mycket klassiskt. Hon somnade in fort för att sedan ta lite längre tid på sig. De är väldigt noggranna de här små liven- de vill försäkra sig om flera gånger om att det är säkert att somna själv i sin säng. Och vi kloka och tålmodiga föräldrar visar att ja, visst är det säkert stumpan. Sov du. Stirra dig inte blind på den där klockan, vid läggningen nu, den ger dig bara gråa hår. Vad säger hon dig här, tror du? Hur skall du svara på hennes frågor? Ska vi ränna in och ur ur rummet? Eller skall vi visa att "all is well"? Jasså förbannad? Okej, jag finns här likväl, men detta får du helt enkelt reagera klart över hör jag. Kom ihåg att det är frågor hon ställer till er!

LilloppansMamma