Behöver peppning, kurande av en bestämd 7-månaders

[EttlitetV]

Hej alla kloka själar!

Är mamma till en livlig och mkt bestämd 7-månaders kille som har haft mer eller mindre stora problem att sova sen han föddes. Igår natt började jag kura honom för att sova hela natten och undrar om någon vill komma med lite råd och peppning på vägen.

Första natten gick ungefär som väntat. Han var vansinnig när han skulle sova, skrek, korvade sig och till slut var vi båda genomsvettiga men han somnade efter ca 20 minuter. Han vaknade vid 22, 00 och 05. Vid 22 gick det snabbt att få honom att somna om. Vid 00 fick jag buffa och ramsa honom i två omgångar innan han somnade efter 30 minuter. Vid 5 brukar han vanligtvis få mat och han blev nog något förvånad när jag tyckte han skulle sova vidare. Fick honom först att sova, men så vaknar han till och blir ännu mer förbannad än tidigare. Han ställer sig upp i sängen och vrålar, gråter och kan inte lugna ner sig. Efter 55 minuter fick jag honom och sova och kl 7 väckte jag en mkt förvånad men glad kille.

Jag längtade nästan hela dagen till det var dags att lägga honom bara för att se hur det skulle gå. Jag ändrade mitt schema i sista stund igår från 2 st eftermiddagsvilor (45+20) till en längre. Insåg senare att det var riktigt dumt eftersom glappet mellan eftermiddagsvilan och nattningen blev alldeles för lång (4,5 h). Han var helt slut när det var dags att sova och han somnade innan han ens druckit en tredje del av vällingen. Så nattningen var inte direkt ett problem eftersom han sov som en sten. Vid 22 vaknade han av hosta (han har varit förkyld ett tag). Ramsade honom x4 men han ställer sig upp och blir riktigt arg. Går in lägger honom till rätta och solfjädrar honom snabbt, ramsar ut och han somnar direkt. Blir helt förvånad och känner mig som en trollkarl!

Ligger på helspänn hela natten, vid 3 tycker jag att han ligger och småpratar så jag ger honom en ramsa direkt. Vet inte om han egentligen sov eller inte men jag hörde inget mer förrän vid 5.30. Då ger jag honom en snabb ramsa och han lugnar ner sig. Kände mig fortfarande magisk! Men så ställer han sig upp, börjar skrika och det i sin tur triggar igång hans hosta. Så jag går in och gör solfjärdern och han lugnar sig. Men så fort jag tassar ut och ramsar så blir han galen. Tänker att jag inte ska ge mig så jag väntar och han lugnar sig. Väl när han verkar somnat om så kommer hans hosta tillbaka och han blir riktigt ledsen. Mammahjärtat värker, man vill ju bara ta upp honom och trösta. Tillslut går jag in och buffar, solfjädrar och ramsar. Han lugnar sig men blir arg när jag går. Situationen blir väldigt uppskruvad till slut. Gör om sista proceduren eller par ggr och känner mig som en förlorare, men jag kan inte låta honom ligga och skrika sig hes och hostande och det är väl inte meningen? Han somnar om efter 1,5 timme lagom till det är dags för honom att gå upp. Ger honom 15 minuter och då väcker jag en glad kille.

Jag vet egentligen inte vad jag har för frågor, mest känner jag att jag behöver peppning. Hur gör man när barnen blir helt hysteriska och man inte vill fastna i buffningsträsket? Inte ska jag väl låta honom ligga där och skrika? Fram till klockan 5.30 var jag alldeles euforisk över att natten gått så bra (han har aldrig tidigare sovit så länge i ett svep) men känner att morgonens bakslag fick mig att deppa ihop. Nu sover han sin förmiddagsvila, han blev förbannad så fort jag la honom i vagnen. Ramsade honom men det hjälpte inte. Till slut var jag tvungen att vagna honom snabbt för han han skulle lugna ner sig.

Jo en fråga! När han lugnat ner sig ger jag honom bekräftelseramsan men känner att det gör honom ännu mer upprörd, ungefär som att väcka den björn som sover. Hur ska jag göra med det?

Det verkar krylla med kloka människor här inne så jag hoppas någon har något klokt att säga!

Ps. Idag kör jag på med schemat som jag egentligen tänkt köra med två st vilor på eftermiddagen så han inte ska vara helt slut när det är dags att sova.

[LilloppansMamma]

Hej och välkommen hit, EttlitetV!

SHN är sannerligen en process-en filosfi. Det är som Anna säger, inte gjort på en kafferast.

Jag vet egentligen inte vad jag har för frågor, mest känner jag att jag behöver peppning. Hur gör man när barnen blir helt hysteriska och man inte vill fastna i buffningsträsket? Inte ska jag väl låta honom ligga där och skrika? Fram till klockan 5.30 var jag alldeles euforisk över att natten gått så bra (han har aldrig tidigare sovit så länge i ett svep) men känner att morgonens bakslag fick mig att deppa ihop. Nu sover han sin förmiddagsvila, han blev förbannad så fort jag la honom i vagnen. Ramsade honom men det hjälpte inte. Till slut var jag tvungen att vagna honom snabbt för han han skulle lugna ner sig.

Det beror på var du är i kuren. Den första natten förmedlar man lugnet- då har man buffning/solfjäder och ramsan som verktyg, när man märker att det börjar att barka hän åt det ledsna hållet, så får de lugnande verktyg. Andra natten börjar man förhoppningsvis förmedla man säkerheten, då startat man alltid med ramsa efter att liven vaknat till till. Buffning/solfjädring är nu krisverktyg. Sedan tar ramsdiskussionen (liten frågar 100 gånger, får 101 svar) vid. Ramsan i sig är inte magisk från början, den måste man arbeta in- och det gör man enbart genom att använda den.

Något buffningsträsk går inte att hamna i om man börjar att odla ramsan. Du måste ha lite tålamod här, ber jag dig. Du skriver om "morgonens bakslag" ni har ju precis startat! Processen ter sig ofta som två steg fram och ett steg bak- men med tålamod och arbete så når man till slut i mål. Jag tycker att du skall läsa (igen hoppas jag):

Safarin

När du vet VARFÖR du gör något, så vet du också HUR. ( min tjat-mening här på forumet)

Jo en fråga! När han lugnat ner sig ger jag honom bekräftelseramsan men känner att det gör honom ännu mer upprörd, ungefär som att väcka den björn som sover. Hur ska jag göra med det?

Han ska ha den med sig ända in i sömnen, tredje natten kan man börja att dra ihop den med påminnelsen. Han måste få bekräftat att det är helt rätt det han håller på med, om han reagerar på det, so may be it.

Och nu kör du på ditt schema, rakt av. Efter uppföljningsveckan får du lov att ändra igen.

Har du fler frågor, så är det bara att fråga! Här kryllar det, precis som du säger, av en massa kloka människor.

LilloppansMamma