Får en 12-åring bestämma vart han vill bo?
Får en 12-åring bestämma vart han vill bo?
Har en liten fråga. Vad är det som gäller när man fyllt 12 år och är ett skilsmässobarn? Får barnet avgöra var den vill bo? Om barnet väljer heltid hos ena föräldern är det så då? Har den andre föräldern inget att säga till om, ska bara acceptera? Förr vet jag att det "sas" att barnet själv får välja vid 12-års ålder men hur är det idag? Båda föräldrarna är okej dvs inga alkohol eller missbruksproblem. Båda föräldrarna bor nära varandra, nära skolor och kompisar. Är det någon som vet eller kan?
-
mammapamma
- Inlägg: 420
- Blev medlem: sön 21 aug 2005, 13:08
- Ort: Göinge
Vet eller kan? Nä riktigt "hundra " är jag inte på det, men det talas ju mycket om att båda föräldrarna ska vara närvarande i vardagen och vad jag vet så är det inte så att en 12-åring BESTÄMMER var han ska bo, utan att man tar mer hänsyn till barnens synpunkter från 12 år, ungefär.
En 12 åring är ju INTE MYNDIG så det bästa är ju, och det är ju så det bör vara, att föräldrarna gemensamt kommer fram till hur det ska vara, det ansvaret ska INTE ligga på barnen!!!Om båda bor nära och det funkar med skolan mm och inga andra hinder finns så borde man ju kunna göra någonslags "uppgörelse" där barnen får tillgång till båda föräldrarna i vardag och helg...
Själv har jag två barn som bor varannan vecka hos mej o pappan, först tyckte jag verkligen inte om det. "Skulle jag, som mamma släppa iväg mina båda yngsta på halvtiiid!! Hjääälp!" Så kändes det!! Men det fungerar ganska så bra faktiskt, barn är flexibla och inrättar sig efter vad de vuxna bestämmer (på gott o ont).
Visst, jag hade säkert tyckt det vara jobbigt att flytta varje vecka, och det passar inte alla, men våra barn tycker nu att "det är så det ska vara", och när de blir ännu lite äldre kan man kanske köra med längre perioder hos var och en? Bara en tanke...
Lycka till! och stor kram!
En 12 åring är ju INTE MYNDIG så det bästa är ju, och det är ju så det bör vara, att föräldrarna gemensamt kommer fram till hur det ska vara, det ansvaret ska INTE ligga på barnen!!!Om båda bor nära och det funkar med skolan mm och inga andra hinder finns så borde man ju kunna göra någonslags "uppgörelse" där barnen får tillgång till båda föräldrarna i vardag och helg...
Själv har jag två barn som bor varannan vecka hos mej o pappan, först tyckte jag verkligen inte om det. "Skulle jag, som mamma släppa iväg mina båda yngsta på halvtiiid!! Hjääälp!" Så kändes det!! Men det fungerar ganska så bra faktiskt, barn är flexibla och inrättar sig efter vad de vuxna bestämmer (på gott o ont).
Visst, jag hade säkert tyckt det vara jobbigt att flytta varje vecka, och det passar inte alla, men våra barn tycker nu att "det är så det ska vara", och när de blir ännu lite äldre kan man kanske köra med längre perioder hos var och en? Bara en tanke...
Lycka till! och stor kram!
Lås inte in dina plantor i ett drivhus.... Låt den du Älskar få pröva sina vingar, en dag så flyger din älskade rätt, vill du bli respekterad av din avbild får du visa din avbild respekt! / ur "Ikaros" av Björn Afzelius
Mamma till stora barn nu: :26 ,19,14 och 12år gamla,tre grabbar och en tjej.
Mamma till stora barn nu: :26 ,19,14 och 12år gamla,tre grabbar och en tjej.
De bestämmer inte när de är 12 år men i en domstol tar man hänsyn till vad en 12 åring vill. Idag tror jag dock att de flesta kommer överens om att dela vårdnade och på så sätt så behöver ju inte barnet bli tillfrågat eftersom det inte behöver välja sida.
Mamma till tvillingarna Emma och Sara f?dda 040712 i v.36+4. Kur paborjad 7/1-05 och sedan dess sover hela familjen gott!
Det blev lite hastigt... Det jag menade var att om det föreligger en vårdnadstvist så kan man höra vad barnet själv önskar men jag antar att detta är då man måste tilldela vårdnade till endast 1 förälder (tex pga avstånd) och båda är lika lämpliga. läste precis din andra tråd och måste säga att jag tror att ju mindre pojken är hos er ju mindre kommer han att vilja vara, dvs hans mamma gör verkligen allt för att förvärra situationen för sitt stackars barn... Stå på er och försök ha honom så mkt det går, håller med om att det säkert e bättre att ta dem en fredag, vet oxa flera som har det så.
Mamma till tvillingarna Emma och Sara f?dda 040712 i v.36+4. Kur paborjad 7/1-05 och sedan dess sover hela familjen gott!
Jag har läst igenom förra tråden och den här och spontant känner jag, utifrån vad du skrivit här alltså, att du kanske tar lite för stor roll i det här.
Visst kan jag förstå om man som sambo utan egna barn, tror du skrev det, vill engagera sig men tänk dig för. Risken är att om du köper barnuppfostringsböcker och "eldar" på pappan så påverkar du mer än vad du borde.
Ta nu inte detta fel men jag vet flera av mina väninnor som hamnat rejält snett när de gått in och "mammat" sina killars barn i tidigare relationer.
Situationen med sonen är mammans och pappans sak - inte din.
Om de har problem att samsas så blir det knappast bättre av om fler med känslomässiga band "lägger sig i".
Backa och var ett stöd till din sambo och peppa honom om han har det jobbigt men som sagt ta inte på dig för mkt i detta för du är inte ansvarig för pojken - det är hans föräldrar.
Visst kan jag förstå om man som sambo utan egna barn, tror du skrev det, vill engagera sig men tänk dig för. Risken är att om du köper barnuppfostringsböcker och "eldar" på pappan så påverkar du mer än vad du borde.
Ta nu inte detta fel men jag vet flera av mina väninnor som hamnat rejält snett när de gått in och "mammat" sina killars barn i tidigare relationer.
Situationen med sonen är mammans och pappans sak - inte din.
Om de har problem att samsas så blir det knappast bättre av om fler med känslomässiga band "lägger sig i".
Backa och var ett stöd till din sambo och peppa honom om han har det jobbigt men som sagt ta inte på dig för mkt i detta för du är inte ansvarig för pojken - det är hans föräldrar.
F?rstag?ngsmamma med son f?dd 17/5-04. Gift, 30 ?r.
Som jag skrev i den tidigare tråden så anser jag att barn som är så gamla som 12 år ska få bestämma själva var de vill bo.
Tänk efter själv, när du gick i sexan så var du ju faktiskt rätt så stor eller hur? Att då fraktas fram och tillbaka som ett paket bara för att ens päron inte längre trivs ihop och har gått isär är ju givetvis jättejobbigt.
Självklart skulle jag bli så ledsen om min son valde att bo permanent hos pappan och mer hälsa på hos mig men jag hoppas vid Gud att jag då har sinnesnärvaro att inte visa detta.
Barn har rätt till sina föräldrar men föräldrar har inte samma rätt till sina barn.
Om sonen vill bo mer hos mamman så är det hans val och det ska han kunna göra utan dåligt samvete. Blir situationen infekterad så kommer han nog att bli mer avig och bitter rent av.
Känner han att han kan göra som _han_ vill så löser det sig säkert med tiden.
Konstigt att behöva gå till familjerätten med ett barn som är så stort? Borde inte alls behövas tycker man...
Tänk efter själv, när du gick i sexan så var du ju faktiskt rätt så stor eller hur? Att då fraktas fram och tillbaka som ett paket bara för att ens päron inte längre trivs ihop och har gått isär är ju givetvis jättejobbigt.
Självklart skulle jag bli så ledsen om min son valde att bo permanent hos pappan och mer hälsa på hos mig men jag hoppas vid Gud att jag då har sinnesnärvaro att inte visa detta.
Barn har rätt till sina föräldrar men föräldrar har inte samma rätt till sina barn.
Om sonen vill bo mer hos mamman så är det hans val och det ska han kunna göra utan dåligt samvete. Blir situationen infekterad så kommer han nog att bli mer avig och bitter rent av.
Känner han att han kan göra som _han_ vill så löser det sig säkert med tiden.
Konstigt att behöva gå till familjerätten med ett barn som är så stort? Borde inte alls behövas tycker man...
F?rstag?ngsmamma med son f?dd 17/5-04. Gift, 30 ?r.
Jag tror att det är generellt fel att säga att en 12-åring ska själv få bestämma.När jag gick i 6:an så tyckte jag att jag var vuxen men så här i backspegeln så var jag givetvis ett barn. Jag tyckte själv att jag kunde och visste allt och det var tur att jag pga ålder inte själv fick bestämma.
Det finns alltid orsaker till tvister och jag anser att i de flesta fall är det barnen som är förlorare.
Just för att hjälpa föräldrar som i sin tur tar hand om sina egna livssituationer och därmed barnen så finns bla familjerätten.
Jag tycker inte att det spelar någon roll om barnen är 1, 7 eller 12 år gamla, det viktiga är att de får hjälp.
Och föräldrar som vågar ta steget att be om hjälp ska berömmas. Det är så vanligt att familjer lever med sina egna hemlighet. Ingen av oss är perfekta föräldrar och många gånger säger man inget utåt för att familjen inte ska ses annorlunda än alla andra.
Tänk på de familjer som genom hjälp utifrån,precis som på detta forum, möjliggör kanske att just den familjen har en chans att få som alla andra
få fira jul. En jul utan föräldrar som gör allt just utan att samarbeta. För det är det det går ut på, samarbete.
Det finns alltid orsaker till tvister och jag anser att i de flesta fall är det barnen som är förlorare.
Just för att hjälpa föräldrar som i sin tur tar hand om sina egna livssituationer och därmed barnen så finns bla familjerätten.
Jag tycker inte att det spelar någon roll om barnen är 1, 7 eller 12 år gamla, det viktiga är att de får hjälp.
Och föräldrar som vågar ta steget att be om hjälp ska berömmas. Det är så vanligt att familjer lever med sina egna hemlighet. Ingen av oss är perfekta föräldrar och många gånger säger man inget utåt för att familjen inte ska ses annorlunda än alla andra.
Tänk på de familjer som genom hjälp utifrån,precis som på detta forum, möjliggör kanske att just den familjen har en chans att få som alla andra
få fira jul. En jul utan föräldrar som gör allt just utan att samarbeta. För det är det det går ut på, samarbete.
Hej Helene.
Jag har tyvärr ingen direkt ålder att ge dig. Jag anser däremot att man alltid, alltid ska lyssna och ta med barnets egna funderingar i processen var barnet ska tillbringa sin "mesta" tid.
Men bakom varje separerad familj finns det alltid en historia.En historia som vi inte har en aning om.
Om en 12 åring vill bo med sin pappa/mamma ochpappan/mamman är inte någon bra vårdnadshavare, ska det vara ok då att alltid bo där?
Oavsett vilket så måste barnet ha rätt till båda sina föräldrar.
Men att 12åringens val i detta fall kanske får förödande konsekvenser, är det fortfarande rätt att säga att han själv får välja?
Jag håller med dig om det mesta du skriver. Att man som bonusförälder tar för mycket iniativ, att alla barn har rätt till sina föräldrar, att neka ett barn sin förälder kan föda bitterhet. Jag tycker att det är helt rätt, men jag anser fortfarande att det är fel att man ska titta på åldern och inte den faktiska situationen. En 15åring som är på glid utför pga sociala omständigheter kan man inte låta själv få välja.
Vänliga Hälsningar Lisa
Jag har tyvärr ingen direkt ålder att ge dig. Jag anser däremot att man alltid, alltid ska lyssna och ta med barnets egna funderingar i processen var barnet ska tillbringa sin "mesta" tid.
Men bakom varje separerad familj finns det alltid en historia.En historia som vi inte har en aning om.
Om en 12 åring vill bo med sin pappa/mamma ochpappan/mamman är inte någon bra vårdnadshavare, ska det vara ok då att alltid bo där?
Oavsett vilket så måste barnet ha rätt till båda sina föräldrar.
Men att 12åringens val i detta fall kanske får förödande konsekvenser, är det fortfarande rätt att säga att han själv får välja?
Jag håller med dig om det mesta du skriver. Att man som bonusförälder tar för mycket iniativ, att alla barn har rätt till sina föräldrar, att neka ett barn sin förälder kan föda bitterhet. Jag tycker att det är helt rätt, men jag anser fortfarande att det är fel att man ska titta på åldern och inte den faktiska situationen. En 15åring som är på glid utför pga sociala omständigheter kan man inte låta själv få välja.
Vänliga Hälsningar Lisa