Panik lär hon inte ha fåttmammanovis skrev: Men kan det vara så att man kan behöva stå och ramsa i över en halvtimme? Jag kände att hon bara blev mer och mer ledsen och att hon gick i "självspinn" dvs att hon är så ledsen att hon nästan får panik , hoppas någon förstår vad jag menar?
Det där med "självspinn" har vi oxå upplevt första kurnätterna. Vi har löst det med att backa och låta barnen vara ifred - faktiskt. Det har som varit att det har blivit alldeles för mkt för dem helt plötsligt. Reaktionen vi då fått har varit att det gråtits klart, avklingat och slutat med små snyft. Och sen har man kunnat börja om igen, i försiktigare skala, om det behövts. Förstår du hur jag menar?
Jag har stått och ramsat i 1-1.5 tim vissa pass under kurens första 3 nätter. Inte då i ett, i ett, i ett. Men stått utanför dörren iaf, eftersom de varit vakna därinne, och kört lite olika intervaller bara efter hur frågorna har ställts. Det ser olika ut för alla
Jag tycker ändå, på det stora hela, att er natt nr 2 såg riktigt bra ut
Precis så är det! Nu är ramsan din, och hennes, bästa vän. Eller - den ska bli det iaf!mammanovis skrev:Ska jag fortsätta och ramsa? Är det att likställa med buffandet första natten att jag ska hålla på tills hon blir lugn? Peppning behövs verkligen nu!!!
:thumbsup:
/Sanna