Hur tackla bök och gnäll som håller på i flera timmar?

[Sparven]

Hej! Jag är ny här, och hoppas på att kunna få hjälp med kurandet av vår son på 9 månader. Vi har nu två nätter bakom oss - första natten var det mycket skrik och buff, men andra natten sov han redan mycket bättre, från ca 20-3 (ramsade en gång vid 23:30), vilket är ett stort framsteg för pojken, som i vanliga fall vaknat och vägrat lugna sig utan mat vid ca 23 och 01 (åtminstone).

Men, några frågor som dök upp - från ca 03-05 höll han en massa oväsen, men började egentligen aldrig gråta ordentligt. Jag hörde att han vaknade och gnölade lite – jag ramsade och han tystnar. Så börjar han lite gråta igen, ramsar, tystnar, börjar igen, ramsar, tystnar, gnölar och suckar, låter som om han tänker börjar gråta igen, ramsar, tystnar, sover kanske någon minut (jag ger bekräftelse när det låter som om han håller på att somna), vaknar igen och klättrar omkring i sängen, gnölar, tänker börja gråta, skriker kanske lite ibland osv osv osv… i två timmar håller det alltså på så här, tills han 5-tiden börjar gråta på riktigt. Då låter han så trött, ledsen och uppgiven att jag går in och buffar (försöker buffa så kort och effektivt som möjligt), men det tar ändå ännu 40 minuter innan han till slut somnar om 5:40 (han började genast skrika när jag slutade buffa, så sista gången buffade jag honom lite "ordentligare").

Hur ska man riktigt tackla det när han håller på och bökar omkring så där? Kändes hemskt att han var vaken så länge mitt i natten, och jag tror att han till slut började gråta eftersom han var så TRÖTT, men inte visste hur han skulle göra för att somna. När jag sen till slut gick in och buffade, stod han ofta upp i sängen - verkade som om han var för trött för att fatta att han kunde lägga sig ner.

Jag kände mig också ganska inkonsekvent med mitt ramsande - är det helt "normalt" att man kan hamna ramsa i flera timmar? Hur länge ska man vänta mellan ramsorna? Och hur är det nu tredje natten - visst är det meningen att man ska avvakta innan man ramsar? Ska man ramsa först sen när han verkligen skriker?

Ledsen att det här blev lite svamlande - är ganska slut i hjärnan efter att ha vakat två nätter Tacksam för all hjälp!

[annawahlgren]

Välkommen är du

Jag förstår att du är slut (och hoppas verkligen du har fått sova i dag) men jag vill ändå - eller just därför - ge dig pris och beröm för att du 1) fattat beslutet att ge din lille pojke den sammanhängande goda sömn han så innerligt väl behöver, 2) skött de två första nätterna så bra som man kan begära (och lite till)

--- (han började genast skrika när jag slutade buffa, så sista gången buffade jag honom lite "ordentligare").

Ja, att bli buffad anses först tämligen gräsligt och blir sedan raskt mäkta populärt Det får helt enkelt inte vara FÖR skönt Man får hålla i minnet vad buffandet är till för: att LUGNA barnet, inte trösta eller söva. Man hjälper barnet så att lilla älsklingen överhuvudtaget blir i stånd att somna, vilket ingen människa är som skriker respektive spänner sig som en annan stålfjäder. Du förstod det och buffade "ordentligare". Jag hoppas du hade övat ordentligt också - innan, på någon annan än den lille

Hur ska man riktigt tackla det när han håller på och bökar omkring så där?

Det får man sortera in under lilla gossens privatliv. Han kommer att sluta med sitt bökande när han väl fått sina hela nätter. Är han inte olycklig, och ber han inte om hjälp, ska han nog faktiskt få vara i fred, tycker jag, även om inte heller det kan sägas generellt (se nedan). Det här blir inte bestående, om du bara genomför kuren målmedvetet, lugnt och fint efter konstens alla regler :thumbsup:

--- jag tror att han till slut började gråta eftersom han var så TRÖTT, men inte visste hur han skulle göra för att somna.

Förvisso. Jag skulle göra precis som du gjorde: hjälpt honom när han bad om hjälp. Missa inte det distinkta tillrättaläggandet!

När jag sen till slut gick in och buffade, stod han ofta upp i sängen - verkade som om han var för trött för att fatta att han kunde lägga sig ner.

Ofta? Menar du att du sprang in och ut? Anar jag lite bristande beslutsamhet, uthållighet och tålamod här

Ska man alls buffa, ska man göra det fullt ut - dvs tills lilla barnet verkligen är avslappnat, för att inte säga sömntungt, i hela lilla kroppen, och sedan är det ramsan som ska sätta punkt för trafiken. Går man in igen efter den, och kanske igen och igen och igen har man desarmerat ramsan skändligen och den kommer inte att "ta".

--- är det helt "normalt" att man kan hamna ramsa i flera timmar? Hur länge ska man vänta mellan ramsorna? Och hur är det nu tredje natten - visst är det meningen att man ska avvakta innan man ramsar? Ska man ramsa först sen när han verkligen skriker?

Några normaliteter, tidsregler eller förordningar av det slag du efterlyser finns tyvärr inte att luta sig mot - inte som skulle gälla generellt. SHN-kuren är en process. Det absolut allra viktigaste är att (lära sig) LYSSNA. Det som ska uppstå, ju förr dess bättre, är en dialog med barnet - att du känner att du kan svara adekvat, i ord och/eller handling, dvs att du bedriver kommunikation.

Och det är ju lätt att säga Svårare att förstå Förrän du plötsligt och äntligen är där. Då förstår du precis

Den upplevelsen, den fantastiska känslan, hoppas jag väntar dig i natt. Den står och faller helt med din förmåga att lyssna av ditt barn och se till att dina svar, dina besked och påminnelser och bekräftelser, når fram till barnet på ett för honom BETRYGGANDE vis, i ordets sanna bemärkelse.

Verkligt inspirerande, nyttigt och bra brukar vara att läsa i Internationella Sova hela natten under arbetets gång - man ser och förstår med helt nya ögon underhand som processen fortgår och kan hålla både syfte och mål för ögonen. Ta särskilt till dig kapitlen Lugnet och Säkerheten, tycker jag [-o<


O:)

[Sparven]

Tack Anna för ett snabbt svar! Jag läste det igår på natten, och kände mig genast mera säker på mig själv. Är imponerad över att du tar dig tiden att ge svar på frågor här på forumet!

Men ja, vad kan jag säga - jag kanske oroade mig i onödan, för nu under tredje natten sov pojken i princip hela natten! Jag är alldeles paff och överlycklig! Han vaknade till vid 4:20, fick sig ganska snabbt en ramsa (innan han hunnit skrika upp sig), och sen gick jag och skramlade i köket (tänkte att det nu var vargtimmen) - döm om min förvåning när jag insåg att han faktiskt tystnade av sig själv så småningom och sov vidare till 6:45! Och vilken solstråle som mötte oss när vi kom instormande på morgonen med pappan - det var nog den bästa belöningen för mödan man kunde tänka sig!

Nu är jag bara alldeles övertygad om att det ju inte KAN gå så här "lätt", att det bara måste komma nåt bakslag, och då känner jag mig fortfarande lite osäker på hur jag ska gå tillväga och om jag förstått vissa saker rätt.

T.ex. det här med buffandet:

Sparven skrev:
När jag sen till slut gick in och buffade, stod han ofta upp i sängen - verkade som om han var för trött för att fatta att han kunde lägga sig ner.

Ofta? Menar du att du sprang in och ut? Anar jag lite bristande beslutsamhet, uthållighet och tålamod här

Ska man alls buffa, ska man göra det fullt ut - dvs tills lilla barnet verkligen är avslappnat, för att inte säga sömntungt, i hela lilla kroppen, och sedan är det ramsan som ska sätta punkt för trafiken. Går man in igen efter den, och kanske igen och igen och igen har man desarmerat ramsan skändligen och den kommer inte att "ta".

Ja, jag gick in några gånger för att lugna honom – han lyssnade inte alls på ramsan och lät väldigt ledsen, trött och uppgiven. Han lugnade sig fort med buffandet, men jag ramsade mig fort ut, innan han blivit helt tyst, vilket ledde till att han gick igång genast när jag slutade buffa och började ramsa. Efter buffandet avvaktade jag alltid en god stund, gav påminnelseramsor som inte hade någon effekt och gick därför in på nytt (inte direkt efter en ramsa, utan alltid efter en paus). Menar du att man bara ska gå in en gång, få barnet helt lugnt och sen inte mera gå in? Läste nåt exempel i SHN-boken där man nog gått in några gånger och buffat – så därför gjorde jag på detta sätt.

Sen det här med ramsandet:

Några normaliteter, tidsregler eller förordningar av det slag du efterlyser finns tyvärr inte att luta sig mot - inte som skulle gälla generellt. SHN-kuren är en process. Det absolut allra viktigaste är att (lära sig) LYSSNA. Det som ska uppstå, ju förr dess bättre, är en dialog med barnet - att du känner att du kan svara adekvat, i ord och/eller handling, dvs att du bedriver kommunikation.

Det här förstår jag så bra, men som förstagångs-kurare är det ändå lätt hänt att man söker riktigt konkreta råd
Nu framöver om och när han vaknar på natten - ska man bara ge honom en ramsa och sen låta honom vara? Vad om han inte tystnar av ramsan? Ramsa på nytt om en stund? Jag tycker mig ha läst här på forumet att så länge barnet låter argt ska man låta det vara – men gäller detta alltså EFTER att man gett en påminnelse(?)ramsa? Jag känner mig som sagt lite förvirrad med när det gäller att ge en påminnelse, hur många påminnelser man riktigt kan ge och när man ska ge bekräftelser.

Och om han sen börjar låta riktigt ledsen och ramsan inte "tar", så ska man gå in och buffa då? Eller är det helt slutbuffat från och med nu?

Ojoj, så många frågor det blev – hoppas någon, om inte Anna, har tid att svara!

Sparven

[annawahlgren]

Tack för ditt vackra inlägg, vilken fantastisk rapport, pris och beröm

Vilken guldgosse

Läs nu bara mitt förra svar igen (en hundra gånger sådär ) och LYSSNA dig fram. Nu vill vi få se självkänslan växa för du KAN. Och i takt med att den spirar, blir du allt säkrare på handen och hamnar RASKT i en alldeles kolossalt god cirkel 8)

Och så tipset om boken, under arbetets gång Remember?

Det här blir så bra, så bra. Ta det bara lugnt och fint, forsätt arbetet lugnt och fint. SKJUT alla dina komplett onödiga, och enbart saboterande, orosvargar - en gång för alla =D>


O:)

[Sparven]

Tack Anna än en gång för svar! Du har rätt - jag ska sluta oroa mig nu och lita mera på mig själv. Och det är sant att varje lilla framsteg ökar självsäkerheten något otroligt (som idag när jag lyckades få honom att somna till tupplurarna själv! UTAN att jag måste gunga honom till sömns! )

Och jo, jag läser boken mest hela tiden - inte minst under de två första nätterna

Tack, igen för stödet!

Sparven

[annawahlgren]

:thumbsup:

[lillaEP]

Hur har det gått?? Vi söker hopp!!!
Vi är i natt 3 i kuren. Har också ramsat i 2 tim mellan 3 och 5 i går natt! Min lilla verkar inte vara nöjd med de svar jag ger. Jag erkänner att det är svårt att "prata" med henne. Har hittills inte riktigt känt att ramsan tar. Men nu ska jag få till det i natt! Tänkte ta med lite köksljud upp till övervåningen också, det verkade lugna henne under dagslurarna.

[Sparven]

Hej! Jag tänkte att jag kunde fortsätta på den här tråden om för tidigt uppvaknande - hoppas det är ok!

Vi startade kuren på vår lille E (snart 10 månader) för två veckor sedan, och allt har i princip gått riktigt bra - E sover nu mycket bättre än någonsin tidigare och dagslurarna funkar som en dröm. Men, morgnarna orsakar ännu också huvudbry.

E har någon enstaka gång sovit fram till 7, såsom vi har tänkt, men oftast vaknar han före det. I början gav jag pangramsa + husljud, och det funkade ibland, ibland inte. Den här veckan har han skrikit till kring 6, men ofta somnat om av sig själv innan vi ens hunnit fram till dörren, för att vakna lite före 7, nöjd. I och med att han verkar kunna somna om själv har jag börjat avvakta när han vaknar, innan jag ger ramsan. Vissa morgnar har jag alltså gett ramsan när det låter som om han skulle börja skrika upp sig, och sen håller han då på och skriker till, gnölar och har sig tills vi går in vid marginalkvarten.

Men, i morse hade vi då en riktigt hemskt morgon där han så småningom skrek upp sig mer och mer för att till slut låta riktigt ledsen Vad ska man riktigt göra då? Han skrek till som vanligt lite före 6 för att tystna själv. Lite över 6 började han på nytt och då gav jag ramsan, som inte hade någon effekt. Jag avvaktade ännu en stund, tills jag gav ramsan på nytt och började sedan skramla i köket. Han skrek argt, för att sedan börja låta ledsen - vid marginalkvarten väntade jag på en sekund av tystnad då jag gjorde morgon. Då satt han och snyftade uppgivet och ledset och det tog länge innan han blev sig själv igen

Ja - vad ska man alltså göra om barnet börjar låta ledset på morgonen? Det sägs ju att det inte ska vara någon trafik, och så läser jag här om folk som fått problem just i och med att de börjat gå in och buffat på morgonen, men det känns ändå fel att inte göra någonting alls när barnet gråter ledset.

Överlag skulle jag vilja ha en bättre strategi för morgnarna - jag känner mig ännu också lite osäker på hur jag ska göra när han vaknar (och skriker) före utsatt tid. Ska jag avvakta och se om han somnar om, eller borde jag ramsa genast när han börjar skrika för att får morgnarna att sätta sig bättre?

Jättetacksam för all hjälp!

[Sparven]

Den här tråden kanske verkar lite rörig i och med att den nu är ihopklippt från två olika trådar, men jag hoppas på att få hjälp i alla fall Den gäller alltså vår lille E, snart 10 månader, som vi började kura för lite på två veckor sedan.

Först ett snabbt svar åt lillaEP - det var sist och slutligen bara en natt som vår pojke höll på så där länge med att böka omkring, så jag behövde inte fundera på den saken längre. Hoppas det löst sig för er på något sätt?

Sedan tillbaka till våra tidiga morgnar – E vaknar för tidigt varje morgon nu, så nu skulle jag behöva en klar och tydlig strategi för hur vi ska göra på morgnarna. Problemet är att E betett sig lite olika varje morgon, så därför har vi också agerat på lite olika sätt. Kanske det är den här inkonsekvensen från vår sida som är själv problemet!

Exempel - två morgnar sedan var som sagt riktigt jobbig (se mitt inlägg ovan). Igårmorgon pep han till lite vid 6, men somnade om själv och vaknade sedan på nytt 6:40 - skrek först lite, men lugnade sig en aning ganska fort, varmed vi rusade in och gjorde morgon (målet är väckning kl 7). Vi var nervösa att det skulle bli ett nytt skrikkalas, så vi vågade inte vänta att han skulle låta helt lugn, utan han lät ännu lite gnällig.

Imorse hade vi då igen en ganska jobbig morgon. E vaknar 5:15, skriker. Jag avvaktar och ramsar när det låter som om han inte tänker lugna ner sig. Han blir ARG av ramsan, så jag låter honom vara arg. Han tystnar efter en stund, verkar somna om, men vaknar igen efter kanske 5 minuter och börjar skrika igen. Jag avvaktar, avvaktar, avvaktar, ramsar igen. ARG reaktion, gnäll, gråt, tystnar, skriker till, gnäller, jollrar, tystnar, skriker osv. Somnar om igen, men vaknar IGEN efter kanske 5-10 minuter. Ramsar. ARG, gnäll, gråt osv. Så här håller det på fram till ca 6:40 då han börjar låta ledsen... inväntar en tyst sekund (inte en chans att han skulle ge oss en tyst, NÖJD paus...), då vi gör glad morgon.

Suck. Märker att jag lite håller på och tappar hoppet, det verkar ju inte vara på väg åt rätt håll direkt, och jag är varje morgon lika osäker på vad jag egentligen ska göra. Ska jag avvakta när jag hör att han börjar skrika för att se om han skulle somna om själv? Kanske ge ramsan först om han börja låta ledsen? Vad om han fortsätter gråta ledset, och det är långt till marginalkvarten? Om han somnar om, men vaknar efter en kort stund igen, ska man ramsa på nytt då?

Vi har alltså ibland provat att ge en pangramsa + husljud, ibland pangramsa + tystnad och ibland har vi ramsat några gånger (såsom i morse t.ex.), beroende lite på hur E låtit. Som ni ser skulle vi behöva en tydligare strategi att hålla oss till! För tillfället står vi där på morgnarna och river oss i håret och frågar oss vad vi ska ta oss till.

Om någon kunde föreslå en strategi för dessa morgnar och ge oss lite välbehövligt pepp skulle jag vara otroligt tacksam! Jag har läst trådarna under hänvisningslänkarna om olika strategier för vargtimmen, men känner mig ändå lite rådvill, just i och med att lillen betett sig lite olika varje morgon.

Och ännu en fråga om den så kallade pangramsan - i boken står det att man ska ge en pangramsa genast då babyn vaknar i vargtimmen, innan han börjar skrika. Våra rum ligger dock så att jag inte vaknar förrän han redan skriker... måste jag börja vakta utanför hans rum på morgonen för att hinna ge ramsan genast då jag hör att han vaknar?

Ledsen att det här blev så långt, hoppas någon hinner svara!

[LilloppansMamma]

Hej Sparven!

Vad härligt att ni är igång med SHN. Det är verkligen en process som kräver sitt tålamod.

Suck. Märker att jag lite håller på och tappar hoppet, det verkar ju inte vara på väg åt rätt håll direkt, och jag är varje morgon lika osäker på vad jag egentligen ska göra

App, app [-X Get back on the horse! Se att det är en process. Det hjälper oss som fått för lite tålamod. Det är lite två steg fram ett steg bak. Nej, det vart inte så skoj när jag efter uppföljningsveckan märkte att läggningarna kom upp i 45 minuter . Det är bara att fortsätta och nöta som en annan gammal grammofonskiva som hakat upp sig.

Sedan tillbaka till våra tidiga morgnar – E vaknar för tidigt varje morgon nu, så nu skulle jag behöva en klar och tydlig strategi för hur vi ska göra på morgnarna. Problemet är att E betett sig lite olika varje morgon, så därför har vi också agerat på lite olika sätt. Kanske det är den här inkonsekvensen från vår sida som är själv problemet!

Ja, här svarar du sig själv . Det spelar ingen roll att du tycker att han beter sig olika varje morgon. Svaret skall ju altlid var detsamma, eller hur? På natten händer ingenting. Alla sover som små grisar! Välj en strategi och fullfölj den. Var konsekvent, snart så kommer sonen att somna om (om så bara för fem minuter) för att sedan sova fram till väckning.

Vi var nervösa att det skulle bli ett nytt skrikkalas, så vi vågade inte vänta att han skulle låta helt lugn, utan han lät ännu lite gnällig.

Inte ska ni behöva vara "nervösa", eller inte "våga" vänta. Det är ni som är safariguider, då finns det inte utrymme att vara rädda och nervösa. Stoppa undan er oro och ladda bössan istället . Jag har verkligen stått utanför dörren och inväntat den där micropausen av tysnad och då glatt stegat in i rummet, a´la modell goddag yxskaft

Vi har alltså ibland provat att ge en pangramsa + husljud, ibland pangramsa + tystnad och ibland har vi ramsat några gånger (såsom i morse t.ex.), beroende lite på hur E låtit. Som ni ser skulle vi behöva en tydligare strategi att hålla oss till! För tillfället står vi där på morgnarna och river oss i håret och frågar oss vad vi ska ta oss till.

Det där ordet "provat" är nog det enda ordet som är bannlyst tror jag på forumet . Nyckeln ligger här som jag tidigare var inne på. jag tycker nog att de olika strategierna som är beskrivna här på forumet är ganska tydliga. Ni vet visst vad ni ska göra på morgonen.

Du skriver också att

Jag avvaktar, avvaktar, avvaktar, ramsar igen. ARG reaktion, gnäll, gråt, tystnar, skriker till, gnäller, jollrar, tystnar, skriker osv.

Vad gör du under tiden du avvaktar på att ramsa? Att stå utanför dörren och glo är ju en minst sagt en något bekväm vakt. Jag skulle nog vilja att min nattvakt håller ställningarna ordentligt. Dvs via ordentliga husljud, mozart etc - "All is well" Dessutom får man bort överkoncentrationen ( som jag anar här?) när man får annat att tänka på. Kan berätta att jag kurade uppe hos min mor och far. Deras kök har aldrig varit så rent som efter kuren

Och ännu en fråga om den så kallade pangramsan - i boken står det att man ska ge en pangramsa genast då babyn vaknar i vargtimmen, innan han börjar skrika. Våra rum ligger dock så att jag inte vaknar förrän han redan skriker... måste jag börja vakta utanför hans rum på morgonen för att hinna ge ramsan genast då jag hör att han vaknar?

Mitt tips är att om strulet med vargtimmarna fortfarande är segt, trots att ni valt- och hållt fast vid en strategi, gör såsom AnnaW beskriver i boken. Att man kan mota Olle i grind genom att ge en sk. upplysningsramsa x4 när du hör att han vaknar till (alltså innan han blivit ledsen). Alltså ramsa i förebyggande syfte. Som kris (allvarlig kris!) har du solfjädern, som du får använda EN gång- och ramsa dig ut. Det skulle ju innebära att du får hålla vakt utanför dörren. Kanske sova på madrass utanför hans rum?

Sen skickar jag en massa PEPP till er. Putsa till attityderna och se er själva som de här safariguiderna.

LilloppansMamma

[Sparven]

Tack för ditt svar LilloppansMamma!

Vi har nu bestämt oss för en strategi för morgnarna: Genast när E vaknar och skriker får han en pangramsa. Om han fortsätter skrika argt låter vi honom vara, men om han börjar låta ledsen får han en till ramsa + husljud. Om han fortsätter låta riktigt ledsen, och det är långt till marginalkvarten går vi in och solfjädrar. Är det bara säg 5 minuter kvar till marginalkvarten väntar vi på en tyst sekund och gör sedan morgon. Låter det här som en fungerande strategi, tycker du? Vi har nu fått använda oss av den bara en morgon hittills eftersom de två senaste morgnarna har gått bra! Igårmorgon fick vi väcka lillemannen kl 7 (vi jublade åt att vi äntligen kom åt att väcka honom!!), och i morse vaknade han glad och nöjd 6:30, så vi väntade till marginalkvarten och plockade då upp en jollrande liten kille.

Några punkter jag dock ännu är osäker på:

1. Om han låter glad och nöjd, sitter och pratar för sig själv, såsom i morse t.ex. - då ska han väl inte få någon pangramsa? Eller ska han faktiskt få pangramsan vid minsta pip - oberoende om det är ett glatt eller argt pip? Isåfall kanske jag måste överväga det där med madrass utanför hans rum faktiskt.

2. Han vaknade som sagt 30 minuter för tidigt idag, men var nöjd - var det rätt att gå in vid marginalkvarten då, eller borde vi snällt ha väntat till kl 7? Kändes dumt att inte gå in när det verkade klart att han inte tänker somna om mera.

3. Om han vaknar för tidigt och är arg/ledsen, är målet då att få honom att somna om - ens för 5 minuter, som du säger? Hittills har vi alltid gått in vid marginalkvarten (alltid inväntat den där tysta sekunden), eftersom vi tänkt att han nog inte kommer att somna om. Men borde vi kämpa vidare istället och försöka få honom att somna om så att vi kommer åt att väcka honom vid "rätt" tid (eventuellt utnyttja marginalkvarten till 7:15 då)? Vet bara inte hur det skulle lyckas - det känns som om ramsan oftast inte "tar" på morgonen det minsta.

4. Ibland har pangramsan fungerat och E har somnat om för kanske 5-10 minuter - ska han få en ny pangramsa när han vaknar efter det och det fortfarande är tid till marginalkvarten/väckningen?

Sen kan det ju hända förstås att problemet ligger i vårt schema. För tillfället har vi 11 timmars natt 20-07 + 2 dagslurar à 1,5h - detta eftersom det känns som om 20-07 passar bäst för oss, och eftersom E redan före kuren sov två 1,5-timmes tupplurar, så det kändes naturligt att bara fortsätta med den rutinen. Men månne han borde sova mindre på dagen..?

Tack för peppet förresten - det är skönt att veta att det finns andra som gått igenom samma sak!

[LilloppansMamma]

Hej!

Härligt att det går framåt!

Dessa vargtimmar Strategin verkar ju ha gett resultat. Strategin känns något för mycket verktygande. i teorin är nämligen er strategi precis enligt SHN. Arg-inget verktygande. Ledsen-verktyg i form av ramsa. Problemet blir att det händer lite väl mycket på den tidiga morgonkvisten. Med det sagt, så kan det vara klokt precis som ni gjort att LYSSNA på E när han ber om hjälp. Men E får aldrig komma ur sängen tidigare än marginalkvarten. Annars så blir morgonen tidigare och tidigare. Men jag tror framför allt att er konsekvens med vargtimmarna kommer att ge belöning. Strategin är ju lätt att backa med när ni märker att det börjar att gå åt rätt håll. Att man avvaktar lite innan pangramsan när han vaknat till och vill ha hjälp. Dvs verktyga mindre och mindre.

1. Om han låter glad och nöjd, sitter och pratar för sig själv, såsom i morse t.ex. - då ska han väl inte få någon pangramsa? Eller ska han faktiskt få pangramsan vid minsta pip - oberoende om det är ett glatt eller argt pip? Isåfall kanske jag måste överväga det där med madrass utanför hans rum faktiskt.

Här blir det svårt att svara på. Jag upplever att ni haft två nätter med inga uppvak på vargtimmarna. Då finns det ju utrymme att backa lite med verktygandet. Enligt SHN-boken kan man ju som vi tidigare varit inne på mota Olle i grind. Men upplever ni själva att det går framåt med vargtimmarna? Hade jag upplevt att vargtimmarna går framåt, så hade jag avvaktat med ramsa tills han eventuellt blir ledsen. "Mota Olle i grind"- strategin hade jag använt när jag upplevde att arbetet med vargtimmarna inte gick framåt. Känns som att E börjar fatta galoppen, det är ju skönt att sova

2. Han vaknade som sagt 30 minuter för tidigt idag, men var nöjd - var det rätt att gå in vid marginalkvarten då, eller borde vi snällt ha väntat till kl 7? Kändes dumt att inte gå in när det verkade klart att han inte tänker somna om mera.

Helt ok att gå in i marginalkvarten så här i början av kuren. Men snart kan ni vänta ännu längre så ni kommer nämre och närmre målet, dvs klockan 7.

3. Om han vaknar för tidigt och är arg/ledsen, är målet då att få honom att somna om - ens för 5 minuter, som du säger? Hittills har vi alltid gått in vid marginalkvarten (alltid inväntat den där tysta sekunden), eftersom vi tänkt att han nog inte kommer att somna om. Men borde vi kämpa vidare istället och försöka få honom att somna om så att vi kommer åt att väcka honom vid "rätt" tid (eventuellt utnyttja marginalkvarten till 7:15 då)? Vet bara inte hur det skulle lyckas - det känns som om ramsan oftast inte "tar" på morgonen det minsta.

Frågan är hur mycket för tidigt att han vaknar. Vid vargtimmarna vill man få till en omsomning (är det ens ett ord? ). På så vis så kommer det där "glappet" i sömnen att minska och minska. Om han vaknar 30 min för tidigt så tycker jag att det är viktigare att han känner sig så trygg, lugn och säker i sin säng att han småsnackar och jollrar för sig själv. Till slut så kommer han ta alla förutsättningar till sömn. Att verktyga för mycket på morgonen för att få E att somna om är, i mitt tycke, inte målet. Målet skall vara att han känner sig fredad från vargen och därmed kan kosta på sig lite morgonjoller.

4. Ibland har pangramsan fungerat och E har somnat om för kanske 5-10 minuter - ska han få en ny pangramsa när han vaknar efter det och det fortfarande är tid till marginalkvarten/väckningen?

Man brukar säga en pangramsa/uppvak.

Men månne han borde sova mindre på dagen..?

Sömnbehovet är på 14 timmar. Så i nuläget har ni korrekt med antal sömntimmar. Hade du ett schema utlagt i tråden? Jag skummade snabbt och kunde inte finna ett just nu. Hur ligger dessa vilor?

LilloppansMamma

[Sparven]

Tack igen för svar! Jag tror inte vårt schema finns här ännu - så här har vi nu haft det sedan vi började kuren, dvs i snart 3 veckor:

7:00 Väckning + amning
7:30 Frukost (=gröt)
9:30-11:00 Sova
11:00 Lunch + ev. amning
14:00 Amning + mellanmål (=fruktpuré)
15:00-16:30 Sova
17:00 Middag + ev. amning
19:00 Gröt, bad, gonattsaga, amning, bus + skratt
20:00 Gonatt!

Orsaken till varför vi har just de här två lurarna är att E sov redan före kuren ungefär dessa tider, så det kändes naturligt att bara fortsätta på samma sätt. Vi ville också hålla 20 som läggningstid så att pappan skall hinna umgås med pojken en stund efter jobbet. Men, som sagt, kanske han sover för mycket på dagen? Läggningarna på kvällen brukar gå utan problem, för det mesta somnar han på bara någon minut.

Men upplever ni själva att det går framåt med vargtimmarna? Hade jag upplevt att vargtimmarna går framåt, så hade jag avvaktat med ramsa tills han eventuellt blir ledsen. "Mota Olle i grind"- strategin hade jag använt när jag upplevde att arbetet med vargtimmarna inte gick framåt.

E vaknade igen imorse prick 6:30 och satt igång med sitt jollrande. Så här har det nu varit de senaste 3-4 morgnarna (igår var det visserligen redan 6:20). Så i princip går det ju framåt i och med att han inte vaknar och skriker för tillfället, men det är ju svårt att avgöra om det här kommer att fortsätta, eller om han tänker börja sova längre eller om han tänker börja med sitt skrikande igen! Men jag tror nog att jag ska göra som du föreslår, dvs avvakta med ramsandet.

Men E får aldrig komma ur sängen tidigare än marginalkvarten.

Hmm... här fuskade vi nog lite imorse - klockan var 6:42 när Es joller började hotfullt låta argare, så då gick vi nog in. Hur skulle du ha gjort? Han verkar sällan orka sitta ensam i sitt mörka rum på morgonen mer än kanske 10 till max. 15 minuter, så det är alltid lite nervöst att vänta till marginalkvarten (jaja, vi ska inte vara nervösa, men det är svårt att låta bli!).

Tacksam för kommentarer på schemat och för fler idéer gällande morgnarna!

[LilloppansMamma]

Hej igen!

Men hörru, det går ju framåt!

Jag lovar att kolla igenom schemat noggrant imorgon. (räkna såhär på kvällskvisten blir lätt fel för mig ) Eller så HOJTAR vi på någon som vill ta sig en titt i kväll!

Sedan, om jag nu förstått saken rätt, så vaknar E lite för tidigt. Inte i de sk vargtimmarna? Uppvak innan 30 minuter innan väckning skulle jag verkligen backat med verktygandet.
Tänk inte så mycket på att E kanske kommer att skrika igen. Den dagen den sorgen. Det gör ingen gott!

6.42 är ok Men jollret började låta hotfullt argare? Imorgon väntar ni till 6.45 även om ni tycker att jollret börjar övergå till gnäll. Snart har ni arbetet er förbi de där glappet.

LilloppansMamma

[LilloppansMamma]

Godmorgon!

Tyvärr har jag dålig koll på huruvida det funkar med två så långa vilor på dagen. Någon annan som har erfarenhet av detta? Ni ligger rätt i sömntimmar. Men intervallerna mellan vilorna, och placeringen av dem är något udda. :-k Jag tänker att det är bra att ha ett schema som är lätt att anpassa när E växer och blir större. Men å andra sidan om de funkar nu varför bråka? Jag kan ju inte säga hur E:s schema skall se ut.

Någon som har råd att ge om schemat?

LilloppansMamma