Panik!!

[Cattan30]

Hjälp!
Vår lille kille är 11 mån och vi kurade honom när han var 6 mån. Allt har gått jättefint fram till nu.

Han får verkligen panik när han vaknar. Han somnar oftast utan minsta problem men när han vaknar, efter ca en timme, är det med ett gallskrik som heter duga. Efter det är det omöjligt att få tyst på honom. Nu ikväll har han skrikit i snart 3 timmar.
I går natt vaknade han 04.30 och bara skrek och skrek och var i tröstlös om man inte stod inne hos honom.

Han blir lugn när man kommer in lägger ner honom, för han ställer sig upp i samnand med att han vaknar, solfjädrar om det behövs men så fort man släpper honom flyger han upp och skriker. Alternativt ligger han still och man tror att allt är i sin ordning och man går ut men 5 sekunder senare drar han igång.
Vi ramsar men han skriker bara upp sig... kan en ramsa bli förbrukad? Den lugnar inte alls. Nu skriker han hysteriskt...
Vad händer? Är detta något som fler varit med om?

Även middagslurerna är krångliga, han ska sova 1 1/2 h men vaknar alltid efter ca 40 min med skrik, ibland kan vi få honom att somna om men oftast hyseriska skrik...

Givetvis har vi läst och läst i SHN och vet det där med skrattet före-gonattet m.m. Vi tycker väl att vi kanske slarvar lite med det men kan det betyda att det blir så här då?

Vi behöver hjälp, alla 3. Vår kille mår ju inte heller bra av detta. Tips på hur vi ska gå till väga?!

(Schema: 19-07, morgonlur 9-9.45, middagslur 12-13.30)

Hälsningar Catarina & Mattias

[annawahlgren]

Välkommen är du

Men vet du, jag tror dig inte riktigt.

Ni kurade barnet när han var 6 månader och allt har gått "jättefint" fram till nu, försäkrar du - men nu är det "panik", "skrik", "hysteri", i timmar och åter timmar, med start en timme efter läggning, och "efter det är det omöjligt att få tyst på honom", och han "flyger upp och skriker", "5 sekunder senare drar han igång. Vi ramsar men han skriker bara upp sig..." Dagslurarna är också ett elände, "vaknar alltid efter ca 40 min med skrik, ibland kan vi få honom att somna om men oftast hysteriska skrik..."

Du driver med mig, eller hur? En elvamånaders som enligt dig skulle kurats så framgångsrikt vid 6 mån ålder att allt "gått jättefint fram till nu", skulle nu plötsligt uppvisa helvetet på jorden nätterna igenom, och dagarna med - out of the blue, bara så där

Vill du återkomma och mena allvar, kom då inte med fler klagomål på det arma barnet utan förklara sakligt vad det är NI gör och inte gör.

Rådet du får lär i vilket fall bli att kura eller inte kura - dvs fatta ett beslut som du/ni kan stå för, i handling, och verkligen genomföra detta beslut, vilket det nu blir, i full respekt för barnet. På ren svenska:

Sluta klaga på barnet. HJÄLP honom i stället.


O:)

[Luvisen]

Hej Cattan30!

Vad innebär jättefint? Jag tänker att det är ju så olika vad vi menar och om vi ska kunna hjälpa er (vilket vi gärna gör ) att hjälpa eran gosse så måste vi få mer information.

I går natt vaknade han 04.30 och bara skrek och skrek och var i tröstlös om man inte stod inne hos honom.

Ja, där kan man stå. Forever typ. Men att stå där betyder inget annat än att vargarna kommer närmare och närmare. Ni måste handla. Om ni vet ju hur man gör, eller hur? Ni har ju kurat honom så då gäller det att backa bandet och buffa den lilla människan lugn och ge honom solfjädern för att han ska kunna blir sömntung eller till och med somna och först då ramsa UT.

När det blir så här bökigt så gäller TÅLAMOD. Andas, ta det lugnt. Tänk att första steget är att lugna. Håll det målet för ögonen och sedan tänker du att gossen verkligen ska vara halvsovandes när du går ut. Stanna tills du uppnår det. Han ska ingalunda skrika 3 timmar.

Hysteriskt skrik tror jag inte att han avger (hoppas jag iaf, hysteri är ju ett verkligt hemskt tillstånd att befinna sig i!). Nog för att man själva kan tycka att skriket är "hysteriskt" men det är inte äkta hysteri det handlar om i det allra flesta fallen, tack och lov. [-o<

Så lugna er nu själva så ni kan just som Anna säger hjälpa er gosse.

Givetvis har vi läst och läst i SHN och vet det där med skrattet före-gonattet m.m. Vi tycker väl att vi kanske slarvar lite med det men kan det betyda att det blir så här då?

Slarva inte med skrattet! Please. [-o< Det är ovärderligt för sömnen och välbefinnandet rent generellt. Och ja, slarv med detta kan åstadkomma en massa trassel! Ryck upp er och satsa på gapskratt innan natti-natti nu!

Värme!/Luvisen

[Cattan30]

Mitt förra inlägg skrevs i stundens hetta om man säger så. Man vill bara skriva av sig och glömmer viss (eller viktig) information.
Jag tror ju att vi "glömt" lite hur det va att ha ett skrikande barn som egentligen är trött för det gått så fint innan, dvs han somnat utan större besvär (inom 20 min). 8 av 10 gånger har han längtat till sängen och somnat på studs. Han har sovit ungefär 12 tim per natt.
Nu är det kamp igen. Vill verkligen inte sova. Han har ju schemat fortfarande i kroppen, det märker man för han blir trött när han ska va det och hungrig när han ska vara det.
Försöka få honom att skratta innan läggdax (det jobbar vi mycket på för tillfället) men oftast är han så trött och gnällig redan en timme innan läggdags för att dagslurarna sover han inte som han ska. Han ska sova ca 2 tim på dagen men det blir oftast bara 1 tim sammanlagt (en halvtimme per sovstund eftersom det går åt en halvtimme att få honom att sova, sen vaknar han ändå efter 30 min sömn). Har ni några tips på hjälp? eller det är bara hårt arbete som gäller?

Daglurarna inleds med att han är trött som han ska men sen är det minst 30 min solfjäder som gäller. Oftast får man stå där och söfjädra tills han somnat för släpper man när han börjar bli sönmtung flyger han upp och gallskriker.

Kan man fastna i ett solfjäderträsk? inte komma ur det och att han måste solfjädras för att somna?

Så här har det varit i 3-4 veckor nu. Vi trodde i början att det var något övergående men det verkar inte så eller så är det väldigt segt eller så har vi tappat det helt.

Kortfattat kan man säga att det är en kamp när han ska sova sen vaknar han 1-2 tim tidigare på morgonen än vad han ska och det är svårt att få honom att somna om.

Jag håller med dig, Anna, att vi måste hjälpa oss själva först. Vi behövde höra det av någon bara. Vi jobbar på, friskar upp minnet med boken men han är en kämpe.

Tack Luvisen för tipsen och de fina orden, hoppas det blir lite klarare efter detta inlägg.

Kan det komma återfall såhär flera månader efter kuren och håller de i sig så länge som 3-4 veckor? är det inte så, så är det ju mig och min sambo det är fel på... hmmm...

Vi vill ju inget hellre än att våran kille ska ha det bäst!!

/ M&C

Förretsen Anna, vi har gått in för detta till hundra procent och har tänkt fortsätta med det...

[TorsMamma]

Hej

Fnurror kommer fnurror går. En gång ingen gång, två gånger en ny vana.

Så vad har vi då här? En ny vana. Och jo solfjäderträsk finns, som alla andra träsk.

Det är alltid "attityden" som styr HUR man tar sig igenom en fnurra, utveckling osv...

Så, ett barn som ställer sig upp, kan också sätta sig ner själv. Det är inte heller någon ide att verktyga ett barn som inte är ledset. Vilket ni nu har erfarenhet av.

Så vad och hur gör man då? Jo, man gör baksteg så barnet kan göra framsteg.

Antingen gör man en "mini kur" då man startar från dag 2 enl. lsthunden. eller så kan man ändra sitt förhållningssätt och ta fram en plan A och en plan B. Hålla sig till den.

Här är ett exempel på just detta:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=12068

Sen kommer ju rådet, man kan inte sova ÅT sitt barn, bara ge FÖRUTSÄTTNINGARNA.

Sist, du skulle kunna peta lite i schemat och ändra dina sovtider lite tycker jag.

typ.

19-07
09.30-09.50 sova 20 min
12.30(13.00)-14.00(14.30) sova 1,4 tim

Genom att göra kortare fm lur och lägga lunchluren lite senare så hinner han bli lite tröttare.

Sen gäller ju då MASSA socialdelaktighet nu, utevistelse 1 tim fm och 1 tim em MINST.

En gammal forumist brukar prata om "skidbacke trött". Det så så trött ett barn skall vara när de lägger sig och då kommer man också att sova gott och inte orka skrika "Hysteriskt" (vilket vi inte gillar som uttryck här, för hysteriska barn tuppar av)

Vissa barn skriker mer än andra, vissa högre, andra går från 0-100 på 3 röda. MEN, alla låter och skriker i olika tonlägen. Det gäller att ni lär er skilja på dem! Om han gallskriker så fort du släpper en solfjäder eller går ut, då är man inte "hysterisk" då är man rejält förbannad för man vill ju ha "thaimassage" hela kvällen, det är ju så man bara kan somna.

Så nu måste ni göra annorlunda. Man kan bara effektivt lugna ett ledsamt barn.

Här kommer thaimassage tråden till dig också.
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?p=91777

Så ta nu tjuren vid hornen, gör REJÄLA HUSLJUD, det skall finnas annat att lyssna på än sitt eget vrål.

Sista är ju skrattet till gonattet. Det gäller även dagslurar. 10 min minst skall man ha innan man läggs. Ju jobbigare läggningar ju längre skratt behövs.

[lilla mia]

kanske byta till en lur/dag? oftast gör man det runt året... så ni är ju i sånna fall lite tidigt ute. men han kanske skulle trivas bättre med att sova ETT rejält (två timmars) pass efter lunch?

/lilla mia

[Anna09]

Hej på er!

Finfina tips och fin hjälp har ni fått - hur har det gått?

[annawahlgren]

Du har fätt suveräna svar av TorsMamma. Ta till dig dem

Nu är det kamp igen. Vill verkligen inte sova. Han har ju schemat fortfarande i kroppen, det märker man för han blir trött när han ska vara det och hungrig när han ska vara det.

Jo, han vill sova, men han får ju inte för er Det kallas överkoncentration.

Daglurarna inleds med att han är trött som han ska men sen är det minst 30 min solfjäder som gäller. Oftast får man stå där och solfjädra tills han somnat för släpper man när han börjar bli sönmtung flyger han upp och gallskriker.

Jaså, det får man Trams, ursäkta Minikura barnet och lär er låta honom vara i fred

Så här har det varit i 3-4 veckor nu. Vi trodde i början att det var något övergående men det verkar inte så eller så är det väldigt segt eller så har vi tappat det helt.

Ja, ni har "tappat det helt", och det ni har tappat är 1) respekten för lilla barnets sömn, som är - borde få vara - helig, 2) förtroendet för lilla barnet som ingenting hellre vill än sova så gott (i likhet med resten av mänskligheten).

Kortfattat kan man säga att det är en kamp när han ska sova sen vaknar han 1-2 tim tidigare på morgonen än vad han ska och det är svårt att få honom att somna om.

Den kampen ska ni inte tro att HAN initierar. Ni härjar med honom på ett sätt som ni knappast själva skulle stå ut med. Det är en konst också att låta små barn vara i fred. Syftet var inte bara att lugna utan också, och framför allt, att förmedla SÄKERHETEN. Var har ni den Reserverad för er själva

Jag håller med dig, Anna, att vi måste hjälpa oss själva först. Vi behövde höra det av någon bara. Vi jobbar på, friskar upp minnet med boken men han är en kämpe.

Bra. Men han är ingen "kämpe", han beöver bara vara i fred för er och få sova. Så minikura och tjafsa inte Boken läser ni som krattor, ursäkta Ni stirrar er blinda på verktygen, och verktygar så svetten rinner. Jag föreslår att ni läser HELA boken, inte bara Verktygslådan och Lathunden.

Kan det komma återfall såhär flera månader efter kuren och håller de i sig så länge som 3-4 veckor? Är det inte så, så är det ju mig och min sambo det är fel på... hmmm... ...

Nej, det är inte fråga om återfall, och du har alldeles rätt: det är dig och din sambo det är "fel" på, dvs ni som har sabbat alltsammans. Minikura NU Lyss till och lär av TorsMamma

Förresten Anna, vi har gått in för detta till hundra procent och har tänkt fortsätta med det...

Glädjande. Gör mig då ännu gladare genom att läsa 1) Safarin, 2) Säkerheten.

I kapitlet Säkerheten hittar du de tre sätten att misslyckas med Sova hela natten-kuren, och ni uppfyller dem alla, som det är nu:

Konsten att misslyckas 1: Man avslöjar sin osäkerhet för barnet.
Konsten att misslyckas 2: Man lägger ledningen på barnet i stället för att ta den själv.
Konsten att misslyckas 3: Man upprätthåller konstant krisläge.


O:)

[sabina fröbom]

Hej

Vi har precis gått igenom samma sak med en gallskrikande liten kille så fort man släppte solfjädern.

Allt gick suveränt och Max fattade konceptet direkt sen blev Emil och jag supermagsjuka och kunde knappt stå upp och Max märkte väl det och blev som förtvivlad (han är fortfarande hes nu fyra dagar senare efter allt gallskrikande i två dagar). Vi gav oss inte!!! Gör inte det ni heller. Vi började om från dag 1 och gick ut efter att solfjädern lugnat honom se vår andra natt 1 i vår tråd att kura eller inte kura. Vi var ju tvungna att ge honom lugnet igen så en hel del spring blev det men vi örstod att vi var tvungna att lita på att han skulle fatta konceptet om vi var tydliga och det gjorde han på en natt!!

Lycka till och ta tag i det så han får känna känslan av trygghet igen och läs läs läs. Emil och jag ar läst boken från pärm till pärm flera gånger det behövs.

Stor kram till er alla på forumet som hjälpte oss igenom det här speciellt TorsMamma!!!!

Lycka till

[annawahlgren]

Vi började om från dag 1 och gick ut efter att solfjädern lugnat honom - se vår andra natt 1 i vår tråd "att kura eller inte kura". Vi var ju tvungna att ge honom lugnet igen så en hel del spring blev det men vi förstod att vi var tvungna att lita på att han skulle fatta konceptet om vi var tydliga, och det gjorde han på en natt!!

På kornet. Tack för din välgörande och välunderbyggda uppmuntran (Kan Cattan behöva efter mina gräl ) Nu har du gjort en enorm nytta =D>

Lycka till och ta tag i det så han får känna känslan av trygghet igen och läs läs läs. Emil och jag ar läst boken från pärm till pärm flera gånger. Det behövs.

Och tack för det :thumbsup:


O:)