Två månaders vägrar sova i sängen

[iRina]

Oj vad tokigt det blev.
Skulle citera SarisParis:

"Det lâter som att det är läge att fâ in lite mysiga rutiner för själva läggningen i sängen. Tillrättaläggande, följt av buffning el solfjäder till exempel! Kolla filmklippen under SHNfliken http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... lmer-start

Och svara:
"Håller med dig om att vi borde få in lite mysiga rutiner men helt ärligt vet jag inte hur vi ska göra...har försökt allt och aldrig innan hört henne skrika så här (skär i hjärtat) , i princip så fort hon ser sängen"

[Sarisparis]

Ingen fara, det gick att läsa. Men jag ber att fâ insistera pâ att du lägger in lillans födelsedatum i din signatur, det blir sâ otroligt mycket lättare att svara när man har koll pâ âldern ordentligt.

Jag tror att chokladkaninen har en poäng, övertrötthet är en riktig bov. Vad tror du om hennes schemaförslag?

Vad gäller läggningarna sâ hâll gärna i huvudet det LindaVega svarade dig tidigare i trâden:

Att mata in ramsan bakvägen kan du göra genom att alltid ramsa vid läggning av liten, dag som natt. Jag gjorde det ganska tidigt med min yngsta. Lite bus ansikte mot ansikte, skjuts ner i sängen, lägg tillrätta och ramsa. Jag ramsar högt och glatt som besked på väg ut ur rummet. Att använda ramsan som verktyg vid uppvak mm bör du vänta med till åtminstone 4 månader.

Alltsâ, glada odramatiska läggningar! Och inte när lillan redan är förbi av trötthet, det gäller att ha lite framförhâllning (än en gâng, själva tanken med att ha ett schema ). Om hon trots allt grâter hjärtskärande när du lägger henne tillrätta sâ kan du buffa henne LUGN (inte till sömn), avsluta med en liten solfjäder (som säger i handling: just precis, nu är det dags att sova, sâ skönt det ska bli! :-({|= ). Och sâ gâ med ramsan.

För mig är nämligen tilltagande trassel vid läggning ett troligt tecken på övertrötthet. Att gå miste om en halvtimmes sömn stör ingen bebis första dagen - men om det ackumuleras kan det förstås börja ställa till det. Och följden blir att den lilla äter sämre och att din attityd försämras därför att du börjar förvänta dig trassel med läggningarna och till sist står du där med hela vargflocken kring benen när du lägger henne...

Och chokladkaninen har ännu en poäng i det hon säger om negativa förväntningar. Din egen attityd är jätteviktig och den hänger ju mycket pâ hur du tror att det ska gâ. Lugn, glad och massor med förtroende för att lilltjejen nu ska fâ sova sâ skönt efter att ha varit uppe alldeles lagom länge, ätit sig precis sâ mätt som man kan, fâtt vara med pâ allt mamma har för sig... :thumbsup:

[iRina]

Ska testa chokladkaninens förslag.

Jag har försökt lägga in hennes födelsedatum varje gågn jag varit inloggad, hmm, trodde att jag hade lyckats...?
Inte?! Hon är född 9 jan 2011 hur som helst.

[SusanD]

Hej, gå in på Kontrollpanel som du hittar längst upp till höger på sidan, sen är det profil eller ändra profil, du skrivet vad du vill skriva och sen spara, så ska det finnas i din profil på alla inlägg du skriver.

Kram Susan

[iRina]

Jag måste vara dum som inte fattar..
Men kontrollpanelen och sen ändra signatur och där står det "förhandsgranska, skicka och ångra" inget spara?

Jag är nog helt ute och cyklar, så himla svårt kan det väl inte vara...

[iRina]

Se där jag lyckades efter många försök =D>

[SusanD]

Skam den som ger sig

Kram Susan

[iRina]

Har testat chokladkaninens schema, men lilltjejen började vakna efter 45 min på långa dagsluren dvs 12-14, så jag har återgått till vårat gamla schema: sova 45-2-45.

Jag vet inte vad som har hänt men hon verkar inte alls tycka att det är skönt att somna...
Innan kunde vi iaf buffa henne lung, nu hjälper inget. Härom kvällen höll hon på att kräkas av allt skrikande och där gick min gräns, så jag tog upp henne, fick henne lugn och tills slut somnade hon bredvid mig.
Ja, jag vet att det är fel av mig [-X , men jag vet inte vad jag ska göra när jag inte får någnong respons alls på buffning, solfjäder & ramsa... #-o
hoppas innerligt att det här är övergående och att hon inte får något bestående skräck för sänggående 8-[ .

[Nimrah]

Hej iRina!

Jag förstår precis varför du tog upp lilla skruttan. Jag har själv under en period suttit i samma sits som du och kan förstå ditt handlande. Jag skulle nog gjort detsamma och har nog också gjort det en gång när allt blev helt fel. MEN. Jag skulle passa mig för vad jag gör efter att jag gjort lite tokigt Dvs.Inte gå ut ur rummet med henne. Kanske sätta mig vid hennes säng med henne istället? (Förstås helst lugna i sängen.) Poängen är att du ska få henne lugn. Det kan du få på många olika sätt om du bara själv känner att du vet vad du gör och varför. Om du känner att du inte kan lugna henne genom buffning kommer du inte att kunna göra det. Vi vill inte, precis som du, att små skruttar och skruttor ska ligga och gråta sig till sömns. Arga/förbannade får de vara men inte ledsna du vet. Ta det lugnt vid sängen. 8) Du behöver visa henne att sängen inte är farlig. Det är steg nummer ett. Hon ska bli säker på det först sedan kommer du att komma till njutningen i det hela. Med skratt och allt. I mitt fall funkade det inte under en period med att "skratta" sig tills sängs utan vi fick ta det lite mer från början igen. För mig hjälper det mycket att prata med henne (men till mig själv egentligen). Typ:- "Ååååh vad det ska bli sköööönt att sova. Nu ska du få ett goooosigt täcke på dig så att du kan soooova såååå gooott hel natten." Sådant hjälper mig att ha den säkra attityd jag vill förmedla till skruttan. Om hon nu börjar bli ledsen på en gång så hjälper du henne på en gång. Börja att ha en dialog med henne. Träna på dagtid ordentligt så kan det också kännas lättare för dig. Du kommer att kunna lugna henne så bra.

Att lägga i tid innan det börjar bli för mycket trötthet är som flera har påpekat också alldeles väsentligt. Det kan vara svårt i början att läsa av detta men det kommer! Tänk på att hon nu har en tillfällig svacka där du måste hjälpa till lite mer än vanligt ett tag och sätt ingen prestige i hur det SKA vara. Och försök ha i bakhuvudet att det bästa är att lugna i sängen. Sedan HUR man gör det. Ja. AWs verktyg är fantastiska men man måste ju känna själv att det tar. Öva buff på pappan. Det ska vara skönt och lugnande. Du får hamna i buffningsträsket ett LITET tag det löser du sedan. Och ha det lite mysigt där innan sängåendet. Hon behöver inte gapskratta, det kommer. I det här läget kan det bli en låsning där du tänker redan innan att "nu måste hon skratta" och så blir det allt annat än kul för er. Läs lite om hur man kan tänka för att bli den där klippan till mamma som hon frågar efter just nu. Hon finns där inne.

http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... ember-2006

http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=5252

Berätta hur det går kära du och kom snart tillbaks med nya tag.

Nimrah

[iRina]

Tack Nimrah för dina ord

Nu har vi till slut kommit fram till att här ska det kuras! Hoppades in i det sista att vi skulle slippa det, men lilla hjärtat verkar ha kommit helt vilse i sovandet och ätandet. Hon har svårt att sova och äter med dålig aptit, helst vill hon små äta jämnt.

Av olika anledningar har vi inte möjlighet att dra igång med kurandet förrän nästa lördag, så fram till dess tas all peppning och tips och råd tacksamt emot

Har återigen läst igenom SHN boken, men känner trots allt lite osäkerhet och oro inför kuren...

Kommer jag verkligen orka stå på mig och klara av det...tur att mannen är med så vi kan stötta varandra

[iRina]

Ska också tillägga att hittils har vi försökt följa SD-modellen så gott det går med schema och allt, men det har på nåt sätt havererat nu, så just nu ser kuren ut och vara enda lösningen...

[Sarisparis]

Hej iRina

Beslutet att kura brukar komma av sig själv när man är sâ pâläst att man är Övertygad att man kommer att hjälpa barnet. Är du/ni fortfarande osäkra, sâ läs igen! Framförallt kapitlen Lugnet och Säkerheten, och Njutningen :-({|= , om och om igen. Och Safarin förstâs. Det är Attityden av självklarhet som gör att verktygen funkar, inte tekniken (även om den självklart är viktig).

”Som jag ser det tillhandahåller Sova hela natten-kuren det förhållningssätt, som i sin tur gör verktygen funktionsdugliga. Utan rätt förhållningssätt fungerar inte verktygen. Med rätt förhållningssätt fungerar verktygen. Rik av erfarenhet kan jag lugnt säga att så ÄR det! Det är attityden av självklarhet som avgör hur man hanterar verktygen och hur kuren sedan i sin tur fungerar. Schema och verktyg utgör själva basen, men det är förhållningssättet som får saker och ting att hända! Förhållningssättet är som bakpulvret i ett recept på sockerkaka. Utan bakpulver händer ingenting ...

Att jag lyckats få till det hela beror inte på att jag är så fantastiskt bra på att ramsa i olika tonarter eller på ’rätt’ ställe, eller att jag håller schemat exakt på minuten. Nej – det handlar om att jag har en övergripande tro på mig själv, på barnet och på sömnens betydelse för en bra förälder/barn-relation. Ja, hela familjerelationen, för alla behöver vi sömn för att fungera och kunna tänka/agera på ett vinnande sätt i vardagen. En god sömn är språngbrädan till att kunna se allt det som finns där ute som är meningen med Livet!

Och det är man själv, som genom kunskap har förmågan att förändra. Tänk vilken tillgång det är! Man har ju det hela i sig. Man är inte beroende av omgivningen eller experter för att förändra sin situation. KAN SJÄLV - ett begrepp som varje 2-åring ger som budskap till omvärlden. Den känslan av egen förmåga förlorar vi på vägen ... Med medvetenhet kan vi plocka upp den igen!”

Peppa upp er ordentligt! Vilken gâva ni ger till ert barn! =D>

[iRina]

Jag har en fråga som jag inte hittar svaret till... Hur gör man när den lilla inte vill sova den tiden som vi bestämt, nu pratar jag om dagslurarna?
Om hon vaknar och inte somnar om oavsett mina idoga försök, ska den tiden ändå räknas som sovtid? Eller hur ska jag förhålla mig till det utan att hela schemat kraschar.

Jag är ganska bestämd redan så det är ingen fara, däremot vet jag att det är lätt att misströsta när man sitter där mitt i natten och buffar och buffar, ramsar och ramsar i lååånga stunder.

[younikawa]

Hej iRina!

Det vi alltid gjort är lite beroende på hur det sett ut.

- Är någon lur ett återkommande problem? Dvs. avbryts mer som regel eller undantag? De perioder vi haft det så, har jag helt enkelt styrt om schemat en aning och gett lite mer sömn ett annat sömnpass, så att sömntimmarna hålls.

- Är avbruten sömn ett undantag, vissa dagar blir ju lite tokiga. Då har jag låtsas som att inget har hänt, tagit upp med marginalkvart och sedan avvaktat. Oftast har det fungerat att bara låta den luren och den dagen gå obemärkt förbi. MEN har jag märkt att den lilla blivit gnällig, har jag tolkat det som att hon behövt lite längre lur nästa sömnpass.


**Youni**

[Sarisparis]

Hej iRina

Om ni bestämmer för att Kura, med stort K, dâ gäller det att vara mâlmedveten och verkligen jobba pâ att hâlla tiderna. Annars har ju lilltjejen ingen chans att fatta vad som är pâ gâng. I och med att ni nu kommit lite ur spâr sâ kommer det att krävas koncentration och energi för att ta er rätt igen. Och det gör ni enklast genom att vara extremt tydliga med rutinerna - tiderna. Det är ju dem som lilla gumman ska fâ i kroppen sâ att säga.
Läs Internationella Sova Hela Natten igen och igen. Dagtid är samma som nattetid, alltsâ tydliga besked om att nu är det sovdags - under den tid som luren är schemalagd +- marginalkvart vid behov. Det kan bli ett par tuffa dagar, men lite i taget sâ hamnar ni rätt och vips sâ har schemat satt sig.

Om ni efter kuren (alltsâ de tre dagarna plus uppföljningsveckan) känner att en viss lur fortfarande krânglar genomgâende, dâ är det läge att göra som Youni säger och anpassa schemat. Men inte under själva kuren.

Du är hjärtligt välkommen att stanna kvar här inne pâ SoS, men tänker du kura sâ finns expertrâden inne pâ kurforum (här hänger mest SM-mammor ).

Upprepar mig (igen ), men odla attityden genom att läsa och läsa igen i SHNboken. Utan den kommer man ingenstans.

Lycka till!