Svårt att sova

[Sarisparis]

Hej ullet

Ja, känner ni att matintaget dagtid inte är optimalt sâ skulle jag absolut râda att vänta tills ni fâtt ordning pâ det innan ni börjar fundera pâ att ta tag i nätterna.
Som du säger, ge gärna en riktig mat pâ kvällen ocksâ, sâ länge magen hänger med är det bara att mata pâ!

Ska vi fortsätta och börja om med vagnen eller ska vi bara börja med sängen direkt?

En liten fundering, hur rörlig kan lilltjejen vara i vagnen? Vâr lillebror sover som allra bäst när han har mycket plats sâ för oss blev allt mycket lättare när vi gick över till spjälsäng, frân ca 4 mânader. (Men sâ hade vi ocksâ en opraktiskt och trâng fransk vagn ).
Gâr ni över till säng sâ kan ni ju buffa, tror att det blir svârt att fâ till samma effekt med vyssanlulltassar. Hur har ni det med ramsan?

[Ullet]

Tack för ditt svar!

Hmm...jag måste fortsätta klura lite. Vagnen är ganska liten, så det är lite trångt. Kanske det kan vara det ändå. Som sagt så funkar det mycket bättre nu att somna henne på rygg och sedan vända henne. Hon kanske känner sig inträngd när hon ligger på mage? Det jag är nervös över är hennes skarvande. Men om hon lär sig att somna själv så måste hon ju kunna somna om vid skarven också. Kanske kan testa säng någon gång bara.

Vi har inte fått till ramsan än, eftersom att vi inte lyckas få en lugn bebis när vi går därifrån. Vi vagnar ju som det ser ut nu mest till sömns. Men jag känner mig peppad till att få till det! Hoppas bara vi inte har förstört henne så att hon aldrig kan somna själv.

Det jag känner är att jag inte vill testa en massa för mycket utan att vi ska bestämma oss för nåt och köra på det. Aaah, beslut, beslut

[younikawa]

Hej Ullet,

Ja du det dar med daglurarna ar ju lite knepigt. Jag har dock gjort en upptackt under langluren.

Om Tia somnar i en vagn i rorelse - vaknar hon sa fort den stannar ( i en somnskarv). De ganger hon somnat i morkt rum i spjalsang har hon sovit hela sovpasset. Det fungerar sjalvklart under langpromenad med, men som sagt vagnen maste vara i rorelse. Jag tror ocksa att det ar dar tricket att vagna till somns liksom slar tillbaka pa en. Vaknar de till och vagnen helt plotsligt ar stilla sa har de svart att somna om. Det blir ju svarare att fa dem utan vagning, men nu har vi borjat buffa i sang istallet for att forsoka fa henne att fatta galoppen. Helt klart tuffare laggning, men vagntrask ar inte heller kul.

Ni kanske ska borja introducera sang under den daglur som fungerar bast och sedan utoka varteftersom?

Kramar

[younikawa]

Ullet,

Hur går det för er? Tänker på er

Kramar Youni

[Ullet]

Oj, jag har helt missat att du skrivit Youni. Förlåt! Inte meningen att dissa dig. Jag har varit väldigt inaktiv nu ett långt tag, men känner nu att jag behöver skriva igen.

Vet inte hur jag gör, men jag fortsätter på samma tråd så får ni säga till om jag ska starta en ny under kurbarn.

Så här ser läget ut här hemma nu; Vi har kurat vår lilla älskling i säng och hon har en egen liten vrå i vardagsrummet. Det gick lysande och kändes som att hon verkligen var mogen för att sova i säng. Det var helt otroligt, olidligt, jobbigt med vagnandet i slutet. Vi mådde så dåligt och fick stå och vagna för jämnan. Så VARNING till alla er som vagnar, vagna under inga som helst omständigheter till sömns! Tillslut står ni där och vagnar hela tiden.

Vi kände oss så lyckliga när vi märkte att kurningen tog direkt och fungerade hyffsat ganska så fort. Men vi fick dock stå och buffa 1 h 45 min första kvällen. Min man var helt förstörd. Tyvärr blev det så att vi inte fick till en hel uppföljningsvecka eftersom att jag reste bort med henne. Vi visste att det skulle bli så, men var tvugna att ta tag i det eftersom att det var helt ohålllbart som det var med vagningen då. Det gick ganska bra på resan. Jag tänkte att när vi väl kommer hem så kommer allt att sätta sig.

Nu har det gått en månad. Det har varit väldigt ojämnt hela tiden. Problemen som är nu är inte att hon vaknar om nätterna. Hon brukar vakna till vid 06.00, men vi ramsar och hon kan ofta ligga till 06.45 även fast hon inte somnar om. Det svåra är läggningen på kvällen och den dagliga långluren. Vi har haft dagar då hon faktiskt somnat om av en ramsa vid halvtimmesskarven på långluren, men nu går det inte alls. Jag börjar med att låta henne försöka somna om själv, sedan ramsar jag och avvaktar. När hon börjar skrika upp sig går jag in och buffar. Oftast får jag gå in och buffa och ramsa flera ggr, men det slutar med att jag tar upp henne då det är helt omöjligt. Ibland får jag buffa henne lugn och rycka upp henne medan hon är lugn i några sekunder. Sedan är läggningarna väldigt oberäkneliga. På dagarna går det oftast väldigt bra, men inför natten ska hon alltid skrika. Ikväll var det väldigt nära att vi tog upp henne då vi aldrig hört henne skrika så förut. Kändes som hon skrek sig blå. Hon kan skrika i 45 min. Problemet ikväll och ibland annars är att det inte går att lugna henne med buffningen. Vi har varit väldigt restriktiva med buffningen eftersom att vi vet att man lätt hamnar i det träsket också. Vi använder det när ramsan inte hjälper och när hon verkligen skriker. Fast det kanske ändå är för mycket, jag vet inte? Vi är noga med skrattet innan go'nattet, men ibland förstår hon att vi ska lägga henne och hon blir orolig och gnällig. Jag försöker få i henne så mycket mat som möjligt, gröt på kvällen plus nattslurk på bröstmjölk. Nattslurken blir dock ofta ganska liten, svårt att få i henne. Det kan ju bero på att hon är övertrött på grund av att hon inte sovit tillräckligt på dagen, men jag vet inte hur jag ska lösa det.

Problemen är alltså:
- Somna om under långluren, som det är nu sover hon 1 h 30 min för lite när hon inte somnar om.
- Otroligt ojämn inför nattläggningen. Ibland går det ganska bra, ibland tar det 45 min. Hon skriker alltid varje gång.

Jag försöker verkligen förstå varför det inte kan sätta sig. Känner hon sig fortfarande otrygg? Hur kan vi få henne att känna sig trygg? Ska vi börja läggningen med buffning direkt? Det händer väldigt mycket med henne nu. Hon är ganska nära på att krypa och vi har läst att det kommer en utvecklingsfas vid den här tiden, kan det vara det?

Väldigt tacksam för tips och idéer. Kanske någon ser något vi inte ser. Har någon varit med om samma sak? Vet ju att det brukar strula med daglurarna, men det har gått så lång tid och till kvällen tycker jag att hon borde känna sig trygg vi det här laget.

Kramar.

[LindaVega]

Hej

Jag börjar med att låta henne försöka somna om själv, sedan ramsar jag och avvaktar. När hon börjar skrika upp sig går jag in och buffar. Oftast får jag gå in och buffa och ramsa flera ggr, men det slutar med att jag tar upp henne då det är helt omöjligt.

Här ger ni en massa motstrida besked. Ramsa, buffa, ta upp osv. En bra regel är att inte gå in efter ramsa. Bara vid absolut KRIS. Då är det bättre att verktyga med buff/solfjäder först och sedan ramsa sig ut. Om ni först ramsar och sedan börjar hålla på med massa andra fix och trix förlorar ramsan sin verkan.

Kändes som hon skrek sig blå. Hon kan skrika i 45 min. Problemet ikväll och ibland annars är att det inte går att lugna henne med buffningen. Vi har varit väldigt restriktiva med buffningen eftersom att vi vet att man lätt hamnar i det träsket också. Vi använder det när ramsan inte hjälper och när hon verkligen skriker. Fast det kanske ändå är för mycket, jag vet inte?

Det är INTE ok att skrika så mycket. Reagera javisst, men inte skrika sig blå. Det är er uppgift att få till kommunikation med er lilla tjej. Jag hade backat bandet och börjat med att buffa lugn och sedan ramsa. Nu blandar ni hejvilt och ramsan har antagligen förlorat betydelse. Jag menar inte att ni ska stå och buffa i all evighet, det är ett övergångsverktyg för att LUGNA och sedan är det ramsan som jobbar. Förstår du hur jag menar?

Jag försöker verkligen förstå varför det inte kan sätta sig. Känner hon sig fortfarande otrygg?

Förvirrad och förstår inte vad som gäller

Hur kan vi få henne att känna sig trygg?

Genom att backa bandet och ge henne de besked hon behöver. Våga landa i kurens tankar. Läs gärna på igen. Kommunikation är ledordet.

Det händer väldigt mycket med henne nu. Hon är ganska nära på att krypa och vi har läst att det kommer en utvecklingsfas vid den här tiden, kan det vara det?

Ännu viktigare att ni vet vad ni gör och kan ge henne trygga besked om att ni finns där och att hon kan sova tryggt.


Det går alltid att backa bandet och börja om. Kanske tar det lite tid eftersom ni har hållit på med olika strategier, och ramsan behöver sätta sig ordentligt. Hur ser det ut med antalet sömntimmar? Vid 8 månader ska man sova ca 14,5 h /dygn och vid 9-11 månader ca 14 h /dygn. Ofta kan tidiga morgnar betyda att det är dags att skära någonstans.

Återkom

Linda

Kramar.[/quote]

[Ullet]

Tack för svaret! Det är så underbart att man kan få svar så fort.

Du får ursäkta om jag är trög, men har jag förstått dig rätt? Vi ska alltså börja med buffningen sedan gå ut med ramsan och om hon behöver så går vi in och buffar och lugnar henne igen och sedan ramsar igen. Vänta med att bara ramsa.

Jag testade på hennes skarvning på långluren att avvakta och sedan gå in och buffa direkt tills hon var ordentligt lugn och sedan ramsa ut. Det som är med vår lilla tjej är att hon varvar upp från 0-100 på tre sekunder. Hon kunde vara ordenligt lugn, nära att somna, men så fort jag slutade och ramsade mig ut var hon igång igen. Och om jag inte ska låta henne skrika så hon blir blå så måste jag gå in fort igen. Här snackar vi inte något gnäll utan verkligen skrik. Jag höll på så, in och ut i en timme. Resultatet blev att hon lyckades somna om i några minuter och när hon vaknade till skyndade jag att "väcka" henne innan hon blev ledsen. Känns lite hopplöst. Hur ska man egentligen hantera skarvandet?

Hennes eftermiddagslur var inga problem för hon var så galet trött. Hon bara längtade efter att få sova.

Kvällsläggningen gjorde jag så att jag maxade skrattet till go'nattet. 15 min höll jag på och försökte locka skratt. Sedan la jag snabbt till rätta, en kort solfjäder och sedan ramsa ut. (Jag ville inte utgå ifrån att hon skulle skrika upp sig så därför buffade jag inte direkt.) Stökade sedan runt och gnolade samtidigt i lägenheten. Hon blev ledsen och började skrika upp sig så jag gick in direkt och lade till rätta, buffade ordentligt lugn, kort solfjäder, ramsade och stökade i lägenheten. Hon skriker upp sig igen, jag in, buffar ordentligt lugn, solfjäder och ramsa ut. Hon gnällde till lite när jag släppte, men somnade.

Vad tror du/ni om det här? Jag är rädd för buffningsträsket, men just nu funkar det ju. När ska jag börja skära ned på buffningen igen? Redan imorgon kväll? Skulle jag ha buffat direkt jag la henne?

Vi gjorde ju så här i början. Hur vet man när man bara kan använda ramsan och att den sitter?

Det blev hundra frågor nu, men ni är ju så kloka!

Som det är nu så får hon inte för mycket sömn, så jag tror inte det beror på det att hon vaknar till på morgonen. Det kan snarare bero på att vi inte riktigt lyckats med mörkläggningen. Sedan skulle jag vilja få i henne mer kvällsslurk, men jag tror hon är för trött.

Kram.

[LindaVega]

Kort svar.

Ramsan ska bli ditt verktyg. Det är med ramsan som du lugnar din lilla tjej om det behövs, det är med den kommunikationen sker. Det går inte säga exakt när du ska sluta buffa och bara ramsa, det beror på situationen, och hur hon svarar på ramsan. Men när man kurar så är det i praktiken första natten man buffar (mycket), sedan tar ramsan gradvis över. Ramsan är överförd buff/vagning. Så du har helt rätt, tanken är inte att buffa dag ut och dag in, max någon/några nätter för att lugna innan du ramsar ut. På dagluren blir det underhållning när du springer ut och in. En pangramsa ska räcka.

Och jag skulle ha backat bandet och betett mig som att jag kurade. Vid läggning buffa lugn och sedan ramsa ut. Ramsa som påminnelse så många gånger som det behövs. Bara gå in vid KRIS efter du har ramsat. Jag skulle lägga krut på bekräftelsen i det här läget också. Läs på igen

Mörkläggning är verkligen a och o, och det bästa mot tidiga morgnar. Jag har fäst mörkläggningstyg med kardborre i fönstret och sedan mörkläggningsrullgardin över. Becksvart.


Linda

[Ullet]

Okej. Hmm...det låter klokt.

På dagarna är hon ju oftast lugn när jag lägger henne, men jag buffar som markering iallafall så att jag är konsekvent.

Med pangramsa menas alltså att jag ramsar så fort jag märker att hon vaknar till?

Det svåra är på kvällen då hon skriker upp sig väldigt fort efter att jag slutat buffa. Skulle det vara ett alternativ att skippa påminneleramsan och gå direkt på buffning igen när hon skriker upp sig så otroligt fort och mycket? Bara som en kvällsgrej?

[SusanD]

Hej, kort svar från mig då timmen är sen.

Jag får en känsla av att ni inte kurat ordentligt. Förstå mig rätt nu, men det är som om kuren inte satt sig ordentligt, att ni inte riktigt fått till det hela.

Det blir så många alternativa lösningar för er, olika på dagen och och nattningen.

Jag tycker att ni ska strama upp allting, läs på en vända till och träna in ramsan för det är den som ska bli ert verktyg genom alla åren framöver.

Har ni varit i vagningsträsket så finns det stor risk att ni nu bara byter ut det mot buffningsträsket.
Jobba med ramsan, se till att ni kommer till kommunikation, här får man inte ge sig utan tjata på tills lilla barnet lyssnar, överrösta, besvara och bekräfta.

Kram Susan

[Ullet]

Jag förstår precis din känsla, för så känner jag också

Vi vill så gärna få till det. Och vi vill verkligen inte hamna i buffningsträsket. Det är bara en så klurig balansgång mellan att låta henne vara ifred och att lugna henne.

Vi fortsätter kämpa på. Tack för tips och stöd.

[Ullet]

Hej!

Här hemma har vi nu både gjort framsteg och baksteg.

Det strulade ju väldigt med läggningarna på kvällen och vi visste inte riktigt hur vi skulle göra. Jag läste runt på lite trådar och insåg att vi varit väldigt dåliga med det här med husljud. Nu gör vi massa husljud och påminner i förbifarten och det verkar funka väldigt bra. Det tar ett tag och det är en del protester, men vi märker att ramsan börjar funka bättre och buffa gör vi inte nu. Jag hoppas att det bara ska bli bättre.

Det som strular nu är daglurarna. Innan har det inte varit några som helst problem att lägga henne på dagarna, men nu klagas det en massa då med. Jag får intrycket av att hon inte hinner bli ordenligt trött mellan lurarna. Ska jag kanske gå ned till två lurar? Jag har svårt att få ihop det med mat och allt. Är det någon som har något fint tips på ändringar i schemat? Vårt schema ser ut så här nu.

07.00 Morgon och amning
09.00 sova 20 min
10.30 Amning + lunch vid 11.00
11.30 Sova 2 tim
14.30 Amning + fruktmos
15.30 sova 20 min
16.30 Amning + gröt vid 17.00
18.30 Nattslurk
19.00 Godnatt

Jag har dragit ned båda kortlurarna till 20 min eftersom hon strular så på dagarna och att hon ska hinna bli trött. Funderar även på att ta bort amning helt vid lunch och middag. Vad säger ni? Jag funderar på att ha 45 min lur på fm och 2 tim lur på em.

Tacksam för svar!
Kram.

[LindaVega]

Vad bra ni jobbar :thumbsup:

Spontant känns det för tidigt för två lurar, åtminstone en månad till behöver hon tre lurar, däremot känns middagsluren lite lång. Dra ner till 1.5 timme så kanske saker faller bättre på plats.

Runt halvåret drog jag ner ordentligt på amningen. Då hade vi följande matordning

6.45 amning och gröt direkt efter
10.30 Lunch och toppade med amning
14.00 Risgröt
17.00 Middag
18.20 Amning

Jag ammade bara frukost, en slurk efter lunch (som måltidsdryck ungefär) och sedan som nattslurk.

Kram

Linda

[Ullet]

Tack Linda!

Problemet är bara att jag ändå aldrig lyckas få henne att sova 2 tim utan det blir oftast bara en halvtimme eller 45 min. Men tror du det skulle räcka med 2 x 20 plus 1,5 tim lurar?

Min tanke var att anledningen till att hon blir upprörd när jag lägger henne om dagen är att hon inte är tillräckligt trött, men det kanske inte är så. Jag börjar bli så trött på att hon alltid ska klaga och att jag aldrig får till den längre sovluren. Det vore bra för både henne och mig om vi kunde få till den.

Ska börja trappa ned med amningen.

Trött mamma (även fast hon sover om nätterna )

[Sarisparis]

Hej Ullet

Lilllan kanske helt enkelt är övertrött? Dâ är det svârt att komma till ro och sömnen kan vara lite "hackig". Jag fâr det till 12 + 20 + 2 + 20 = 14 t 40 min, lite i kortaste laget för en 6mânaders (15 t - minst - rekommenderas).

Vad tror du om 12 + 45 + 1.5 + 20 = ca 15 t

Kanon att ramsan funkar bra vid kvällsläggningarna, dâ borde dagsramsan inte vara sâ svâr att jobba in. Och hur har ni det med skrattet till go'nattet dagtid? Inte att förglömma att husljud fungerar lika bra när det kommer till dagslurarna.

Hur äter lillan? Sexmânaders kan vara rejält hungriga och fâ i sig bra mycket mer än vad man kan tro. Du glömmer väl inte oljan/smöret för att fetta upp det hela lite? Och är man bara liiite hungrig sâ sover man inte sâ gott. Paltkoma vill vi ha! =P~