Fundersam pappa vill ha råd

[christianL]

Hej, skriver här för första gången och hoppas kunna få lite feedback från rutinerade kurare. Jag är inne på dag två efter två nätters kurande av vår drygt elva månader gamla dotter. Jag skulle inte säga att vi har haft enorma problem med hennes sömn, men en situation där minst två av tre i familjen aldrig får vara utvilade gjorde att vi till slut bestämde oss för att kura lillan. Hon var sällan förtvivlad på nätterna, men att kliva upp en gång i timmen håller inte i längden.

Efter att ha läst SHN-boken och rådslagit med en vän som kurat två barn och funderat på vad jag tror skulle funka bäst för vår dotter så kom jag fram till följande schema:

19-07 sömn
07:30 frukost
9:30-10:15 sömn 45 min
11:00 lunch
13:15-14:00 sömn 45 min
14:30 mellanmål
17:30 middag
18:45 nattslurk
19:00 God natt

Första nattningen blev en fajt med en tjej som varit van vid napp och sova på rygg. Men efter 50 min sov hon till slut och pappa med en trött rygg kunde pusta ut. När första natten summerades hade hon bara vaknat tre gånger - plus en fjärde då hon vaknade för dagen strax innan halv sju. Ingen av omsomningarna krävde speciellt mycket buffande och ingen av dem tog mer än en kvart, trots ett blöjbyte. Vid halvsju gick det emellertid inte att få henne att somna om, men besked och påminnelse gavs till och med sju då båda föräldrarna stormade in med världens största leenden. Total nattsömn knappt tio timmar.

Under första dagen gick ätandet som vanligt utmärkt men det var en trött liten tjej som hade det jobbigt. Daglurarna gick rätt bra att få till, hon somnade i sin säng på cirka femton minuter. (vi valde bort vagnande till att börja med, vi kan inte fälla helt och resonerade att när ramsan sitter så kan hon sova i vagnen också sen) Hon var dock väldigt olycklig när vi väckte henne när sovtiden var över. Detta gjorde vi efter schemat, dvs efter 30 min. (Här tänker någon säkert “men man ska ju väcka efter 20 eller 45”, vi kommer till det).

Dags så för andra nattningen igår kväll och då körde jag med kortkort buffning, kanske 20 sekunder, och sedan ut med ramsan. Efter ett par ramsor utanför dörren somnade hon på 7 minuter. Framsteg! Hon vaknade sedan tre gånger vid ungefär samma tidpunkter som första natten. Hon somnade dock om på 5 minuter två av gångerna och 15 ena gången. Inget buffande, bara tillrättaläggande, solfjäder och ramsa. Imorse vaknade hon dock klockan 6 redan och var ganska pigg. Fick till två korta omsomningar under sista timmen. Total sömn drygt tio och en halv timme.

Dagens tupplurar följde ett liknande mönster som första dagen, somnar på en kvart, idag utnyttjade vi dock marginalkvarten för att kunna väcka efter 45.

Totalt sett tycker jag att det har gått bra. Hon svarar bra på tillrättaläggandet och solfjädern och på nätterna så har hon två gånger lyckat somna om helt på egen hand.

Ett par saker dock som jag funderar på och som någon kanske kan kommentera. Vår dotter ställer sig upp i sängen när hon vaknar och visar inga tecken på att vilja sätta/lägga sig ner på egen hand och jag känner mig lite osäker på hur länge jag kan vänta/ramsa innan jag går in och lägger tillrätta. Nu funderar jag på om det kan vara värt att helt enkelt köra en viljornas kamp och helt enkelt tvärvägra att gå in och lägga henne. Hon låter dock rätt förtvivlad när hon står och håller sig i sängkanten och det svider i ett fadershjärta när man ser hennes hoppfulla blick som ser nut att säga “plocka upp mig”, vilket det såklart inte är tala om.

En annan grej som är relaterad till första spörsmålet är, efter andra natten står det ju i SHN-boken att man inte ska gå in alls - det vill säga inte ens för ett tillrättaläggande vilket jag har gjort hittills när hon står upp. Om jag ska följa det innebär det alltså att det blir till att köra en viljornas kamp, några tankar kring det?

En tredje fråga, och nu börjar det bli långt här men jag hoppas någon följt med hela vägen, på morgonen vid sju, och på daglurarna är det väldigt svårt att undvika att plocka upp ett ledset barn, något jag förstår inte är eftersträvansvärt - man vill såklart fiska upp en solstråle, inte en gnällis.

[frk Carlsson]

Hej på dig och välkommen hit!

Härligt att höra att det går så bra för er =D> Ni har helt rätt inställning - det ÄR ju så att man ska låta barnet vara så mkt ifred som möjligt. Men ibland blir man osäker och undrar vad som försiggår därinne om det är så att man inte får kontakt eller om man tycker att barnet låter lesset (arga eller irriterade eller gnälliga barn lämnas bäst helt och hållet i fred tills de fått lugna ner sig )... Bestäm - NÄR är det K R I S enl er?

Precis som du säger så är det ju just uppstigning man kanske signalerar i o m att man kommer in. Vi har som regel att därför aldrig gå in till vår son (11 mån) om han vaknar tidigt på morgonen eftersom vi vet att han är utvilad då och definitivt tror att han ska få komma upp om vi stormar in.

Vi går in när VI hör att det är kris, och i efterhand så visar det sig att det sällan är det ändå Det är bara ens egen oro som spökar. Nån period har vi haft en del bajsande under lurarna, men då har man vetat det och bestämt att det är Ok att gå in en ggn t ex, och det har ofta gett med sig efter nån vecka och då har man kunnat morska upp sig igen. Vi hade oxå en vändningscirkus tidigare i vintras, men det var samma sak där, då hade vi formulerat hur vi tyckte att det var OK att gå in etc för att få honom att sova vidare.

Nu skriver ju du att ni är inne på dygn 2 och då är det dax att låta ramsna börja ta över. Med det inte sagt att man är totalt misslyckad om man går in, MEN man ska ju vara medveten om att det är NU som ramsan etableras, dvs de lär sig vad den står för och vad den betyder - dvs att man INTE kommer in. Så, som sagt - formulera för er när det trots allt kan vara Ok att gå in. Och då väntar man ett tag efter det man ramsat, så att de inte förväxlar ramsan med att mamma eller pappa kommer...

Det du beskriver avs Viljornas kamp, dvs att bara nöta och nöta...det körde vi på till 100% med vår mellandotter. Vi gick i princip aldrig in till henne och hade djävulska fighter även efter att hon var kurad. Å andra sidan så satt kuren stenhårt för henne ganska snabbt...om jag jämför med vår nr 3 som vi kurade i höstas och där jag hade jättesvagt psyke och for och sprang in hela tiden... för honom tog det nog 2-3 mån innan det helt och hållet satt som en smäck.

Så, där har du min syn på saken Till det hela hörde oxå att vi beömde att vår dotter var OK, hon var "bara" arg etc, medan jag bedömde min son som "ledsen" och att han "inte kunde" etc. Med andra ord - den berömda Attityden, som du säkert läst om Och TRON på att barnet K A N !

En liten reflektion över ert schema bara, det skanas lite tid - ni kan med fördel lägga en längre vila på 1.5 tim där mitt på dagen! När hon blir 12 mån är det den luren man har kvar nämligen. Och så har ni kvar 45 min på fm (om ni vill), eller om ni bedömer att hon bara behöver 20 min funkar ju det med (men då bör hon få lägga sig 20 min tidigare). Schemat skall dock inte ändras förrän efter uppföljningsveckan, tänk på det!Men ni kan ju göra så att ni helt enkelt bara plussar på lunchvilan kanske redan nu, så ni inte riskerar att få en alldeles för trött tjej?

Ok?

Lycka till och ha det så bra :thumbsup:

[frk Carlsson]

PS. Hon kommer att sätta sig ner/lägga sig ner till slut. Just nu frågar hon ju järnet tänker jag. Om de står el ligger när man inte är i rummet kan man ju som inte påverka Alla måste ju få somna som de vill

Tänk på att ni bara är på dag 2, det är mkt som ska falla på plats för er!

Vi brukade vänta tills våra barn lät som "minst" ledsen, eller återhämtade sig/bara snyftade och sen störtade vi in. Bättre än så kan man kanske inte kräva såhär i början

[christianL]

Tack för utförlig feedback! Mycket uppskattat. Inför kvällens läggning bestämde jag mig för att inte gå in för lättvindigt för att lägga tillrätta, även om hon stod upp. Och jäklar vad arg hon var men jag stod kvar utanför och körde ramsan. Efter en timme stod hon fortfarande upp och hade börjat låta rejält ledsen, så då gick jag in snabbt lade tillrätta och körde en bekräftelseramsa och därefter sov hon. Nu funderar jag bara på om jag pajade hela timmens kamp med att till slut ge mig, eller om det ändå sände en signal att ingen kom på så länge.

Angående att vi saknar tid så vill jag bara kolla så att jag förstått rätt. Vi förlänger andra luren, men måste vänta tills efter uppföljningsveckan?! Och, för tydlighets skull, vilken av vilorna avser du med lunchvilan, innan eller efter? Jag kanske fattar trögt men vill bara vara säker på att jag fattat galoppen.

/ Christian

[frk Carlsson]

Jag tänker såhär:

19-07 sömn
07:30 frukost
9:30-10:15 sömn 45 min
11:00 lunch
13:15-14:00 sömn 45 min Den här vilan ska vara 1.5 tim. Och då kan ni med fördel lägga den tidigare än kl 13.15 eftersom ni kommer spara den här luren som enda lur när hon blir 12 mån och då är det ju schysst om hon kan få den "relativt" tidigt. 12.30 kanske?Men exakt klockslag bestämmer ju ni såklart
14:30 mellanmål
17:30 middag
18:45 nattslurk
19:00 God natt

I övrigt ser det jättefint ut

Varför man ska vänta med att ändra schemat tills efter uppföljningsveckan är över är ju för att kroppens klocka ska få en chans att ställa in sig avseende tiderna, MEN meningen är ju oxå att barnen ska få rätt antal timmar sömn/dag, så av den anledningen tänker jag att det är Ok att ni plussar på mer tid på lur nr 2 redan nu. Tiderna när hon går och lägger sig kan ni ju däremot behålla enl ursprungsschemat och ändra sen efter uppföljningsveckan. Var jag mer tydlig nu?

Vetdu - egentligen så "får" ni ju gå in till henne även i natt och lägga till rätta och buffa Men ni gör helt rätt som redan nu börjar att backa från buffningen och låter ramsan ta över! Du har INTE "förstört" ngt i o m att du gick in nu ikväll, dles så "får" du fortfarande göra det PLUS att det är helt tillåtet att finnas till hands och lugna - även framledes (vi utför ingen 5 minutersmetod här där barnen bara lämnas...). Knepet är ju bara att välja de tillfällena då man går in med omsorg, men det tolkar jag det som att du fattat

Det här är en lång process vetdu, inte ens efter uppföljningsveckan tycker jag att man egentligen kan säga att man "är klar". Man gör sina framsteg och "baksteg" hela tiden, och så länge man är medveten om vad man gör och varför så går det mesta att fixa till... Det är det som är så bra med SHN, inte bara verktygen utan hela tänker i sig, själva filosofin som man bär med sig.

Sov så gott! Du/ni gör ett strålande jobb!

[annawahlgren]

Välkommen är du

Och tack, frk carlsson

En liten vink ur Internationella Sova hela natten, Frågor och svar (sid 182):

*STÅR UPP I SÄNGEN

Jag hinner inte ens ut ur rummet, så har Alexander, 10 månader, ställt sig upp i spjälsängen och står där och gapar och skriker. Det hjälper inte hur många gånger jag lägger ner honom. Han kommer på benen lika fort igen.

Små älsklingar som hoppar upp till stående - låt dem stå! Avlyssna som vanligt. Är lilla ungen arg, sur, protesterande - tyvärr inte mycket att göra åt! Det är inte förbjudet att stå upp, särskilt inte när man kan lägga sig själv (och det kan man, om ingen annan gör det åt en). Och det är inte förbjudet att reagera; tvärtom, det vill vi inte hindra någon ifrån. En ilsken unge måste få svära klart.

Det som är förbjudet är att bli riktigt, riktigt ledsen. Då ber barnet om hjälp, och det är också först då lilla barnet är mottagligt för hjälp.

Tillrättaläggande alltså, i det läget men inte förrän då; ramsa på väg ut och utanför, hopdragen med bekräftelseramsan som får sista ordet.

En liten unge som verkligen bett om hjälp, ligger också kvar.*


O:)

[christianL]

Återigen, tack till er båda för att ni tar er tid att svara!

Jag tänker såhär:

Varför man ska vänta med att ändra schemat tills efter uppföljningsveckan är över är ju för att kroppens klocka ska få en chans att ställa in sig avseende tiderna, MEN meningen är ju oxå att barnen ska få rätt antal timmar sömn/dag, så av den anledningen tänker jag att det är Ok att ni plussar på mer tid på lur nr 2 redan nu. Tiderna när hon går och lägger sig kan ni ju däremot behålla enl ursprungsschemat och ändra sen efter uppföljningsveckan. Var jag mer tydlig nu?

Ja, tydligt och fint - men (det är alltid ett men) ska vi bara skjuta fram mellanmålet så hon äter det när hon vaknat? Det förskjuts ju en kvart om vi kör 1,5 timme på eftermiddagsluren.

Vad gäller tredje natten vaknade hon nu bara två gånger. Änen en gång viljornas kamp mot en stående liten tjej som inte tillrättalades förrän hon började låta helt förtvivlad vid ettiden. Sen vaknade hon igen vid fyra då gick jag in snabbare då det var vargtimme. Dock inget buff överhuvudtaget inatt, har inte buffat sedan läggning kväll två. Och, hon sov ända till kvart i sju!

Första förmiddagsluren var succé, somnade efter solfjäder och direktbekräftelse och sov i 43 minuter. HOn börjar dessutom komma ifrån värsta tröttheten och gnället. Idag har hon varit sitt vanliga lekfulla jag igen. Känns oerhört bra.

En sista grej, apropå barn som står och att de till slut sätter/lägger sig. Har läst det du, Anna refererar till, men jag undrar om vår lilla tjej någonsin skulle ge sig, jag är inte ens säker på att hon vågar sätta sig, det brukar hon inte göra riktigt...

Nåja, det känns helt klart att vi är på rätt väg!

/Christian

[frk Carlsson]

Fint jobbat!
Om melliset blir för sent så skjut lite på lunchen istället!
rek intervall mellan målen är 3-3.5 tim.

Kika in i denna tråden för att få lite pepp avseende att er tjej gärna vill upp och stå:

http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... =7&t=24111

Nu reser jag bort och är åter till helgen, så jag lämnar tråden. Hoppas att det går bra för er, men det tror jag att det kommer göra. :thumbsup:

Ha det så bra!

[SusanD]

En bra grej är att träna på att lägga sig ner eller sätta sig ner från stående i sängen. Använd er av något rolig leksak och håll till i sängen och även på andra ställen och så får hon sätta sig själv och så finns ni bara med som stöd i fall om det behövs.

När ni vet med er att hon faktiskt kan lägga sig ner själv så blir det lättare att använda sig av Ramsan och få till en kommunikation med lilla barnet. Då behöver ni inte tvivla på om hon klarar av det eller inte.

Kram Susan

[annawahlgren]

men jag undrar om vår lilla tjej någonsin skulle ge sig, jag är inte ens säker på att hon vågar sätta sig, det brukar hon inte göra riktigt...

Ajaj, aldrig kan man (jag) då uttrycka sig tillräckligt klart

I citatet tycker jag inte det står att man ska vänta tills barnet satt sig / lagt sig utan att man ska vänta tills den lilla börjar låta olycklig på riktigt - dvs ber om hjälp (och därmed är mottaglig för den). Det går dessvärre alldeles utmärkt att bli olycklig när man står upp också I det läget går man alltså in och lägger ner barnet, lägger tillrätta och ramsar ut. Hoppar då barnet upp till stående igen, gick man in för tidigt.

Klarare så

Så vill jag passa på att be dig rannsaka dina njurar en smula. Du har gjort och gör ett strålande arbete, och du ska ha pris och beröm :-({|= men du talar i termer av "viljornas kamp" och, som ovan, "ge sig" - vilket indikerar att du möjligen har missförstått själva syftet med Sova hela natten-kuren, som är att HJÄLPA barnet och bevaka BARNETS intressen, inte att bedriva maktkamp Det är ju så, vilket jag har försökt förklara boken igenom, att små barn inte bara kan och behöver sova si och så många (sammanhängande) timmar om natten (och dagen) utan också VILL det, i likhet med resten av mänskligheten. MEN - fortfarande i likhet med resten av mänskligheten - behöver de uppleva / övertygas om att de kan somna och fortsätta sova i absolut säkerhet för liv och lem, dvs fysisk och faktisk säkerhet. Som ingenting har med "viljornas kamp" att göra, maktkamp eller prestige eller prestation eller eftergivenhet eller undergivenhet eller "ge sig" eller eller eller... Som faktiskt inte har mer med känslor att göra överhuvudtaget än en god middag som den okända kyparen på krogen serverar (möjliggör ). Om man säger så

Jag hoppas du protesterar livligt nu (Och besinnar dig.)


O:)

[christianL]

Tack för era svar, igen.

Natten har varit den bästa sedan vår dotter föddes. Ett kort uppvaknande på kvällen då hon ställde sig upp, men efter ett par ramsor LADE HON SIG NER SJÄLV och somnade om - och ett kort uppvaknande vid femtiden som också löstes med en ramsa. Jag behövde alltså inte gå in förrän fem i sju då hon vaknat. Succé kallar jag det.

Och Anna, jag har kanske varit lite otydlig med mitt uttryck viljornas kamp. Det är mest min viljas kamp mot att inte gå in och krama och gulla med en ilsken dotter som det handlar om.

[frk Carlsson]

Kan ändå inte låta bli att kika in här
Jag säger bara : =D>

[annawahlgren]

Natten har varit den bästa sedan vår dotter föddes. Ett kort uppvaknande på kvällen då hon ställde sig upp, men efter ett par ramsor LADE HON SIG NER SJÄLV och somnade om - och ett kort uppvaknande vid femtiden som också löstes med en ramsa. Jag behövde alltså inte gå in förrän fem i sju då hon vaknat. Succé kallar jag det.

Strålande jobbat =D> Pris och beröm :-({|= Succé var ordet

Och Anna --- Det är mest min viljas kamp mot att inte gå in och krama och gulla med en ilsken dotter som det handlar om.

Då är jag med Ilskna kvinnor låter sig inte gullas med (i någon ålder), så problemet är ditt #-o Och det kommer du över nu, galant, eller hur


O:)

[christianL]

Liten uppdatering så här efter två fantastiska nätter. Natten till igår och natten till idag har vår dotter sovit utan att behöva ramsas 20-07 respektive 19-6:40, känns otroligt att vi fått sådana resultat, trots alla vittnesmål man läst om. Fantastiskt, och tack till er som tipsat.

VI hoppas att nätterna ska hålla i sig utan förstora baksteg och jobbar nu på att få till daglurarna ordentligt. Förmiddagsluren funkar ok, men den längre eftermiddagsvilan är lite kämpigare - men det ska nog gå bra till slut. Vi håler schemat och är konsekventa med att hon får vara i sin säng hela den schemalagda tiden ut.

Nu undrar jag emellertid om det är någon som har några tips inför att vi, efter uppföljningsveckan är det tänkt, ska försöka ta tupplurar i vagnen. Vad ska man tänka på? Vad ska man undvika? Mörklägga så gott det går, ramsa till sömns och vänta tills hon sovit cirka tio minuter innan man börjar rulla vagnen - var rådet från vår vän som kurat sin son.

[frk Carlsson]

Som sagt : =D> Så nu är det "bara" att befästa det ni jobbat fram. Kom oxå ihåg att det här är en process, ibland tar man ett steg bakåt oxå, men tack vare verktygen och grundidéerna inom SHN så kommer man snabbt tillbaka på banan igen, det är iaf min erfarenhet.

Nej, jag vet faktiskt inte vad mer man kan säga ang att sova i vagn än det du redan fått veta. Bered er på att det kanske frågas lite extra i början bara

Ha det bra!