Förstagångskurare, tankar och frågor

[Manfred10]

Nej så ramsade jag inte.... och inte direkt heller..... jag började med husljud i stället och ramsade först efter ett tag..... dumt! han brukar inte ha några svårigheter med höga ljud annars, men så här på dagsluren har han en ovan att "höra dem" om de kommer vid fel tillfälle.

[Manfred10]

Några funderingar....... :-k :-k (Bellan, du känner nog igen dig )

Ja det var ju det här med nya schemat.... en lur... M kan fortfarande bli gnällig på fm en del dagar och då är frågan, ska jag ge honom 20 min då eller är det bara dumt att hatta fram och tillbaka? Nätterna är klockrena, han sover som en gris och jag tycker att han äter bra oxå. Om han får sova 20 min är han MYCKET svårflörtad vid väckningen . Anledningen till att jag har ändrat till en lur är ju att em krånglade en del, M ville inte somna eller så tog det i varje fall en himla tid, en del tidiga mornar hade vi oxå. Jag försöker variera våra aktiviteter så mycket jag kan när M kommer in i "trötthetsperioden" vi går ut eller så och det brukar funka bra, han somnar aldrig "mitt i steget" som en del tröttisar kan göra, men jag vill ju inte "plåga" honom fram till sovdags.

så här ser schemat ut idag.

Natt 19.20-7.00 (natt från 19.00 om han är extra trött)
sova 12.00-14.00 (lite längre om han vill, han brukar sova tills han vaknar själv och det blir oftast ganska exakt 2h)

Däremellen har vi mycket utevistelse, social delaktighet, utflykt, besök hos mormor osv.

Kanske är det attityden det hänger på, jag kanske ska "stå upp" för mitt nya schema bättre. men jag måste ju lyssna in M oxå.

Jenny

[Manfred10]

klockan är 01:42 pip.........

I kväll/natt har jag varit med om något konstigt! Var tvungen att gå ner och skriva för att koppla bort..... innan datorn kom igång tror jag att jag hann få hjärnblödning två gånger om!

M vaknade igår med ett gallskrik, typ mardrömmar som jag skrivit om vid något tidigare tillfälle, efter några sporadiska skrik från honom var jag säker på att han var vaken och ramsade från sovrummet.... efter 2 minuter var allt frid och fröjd igen...

I kväll ca 22.15 (vi hade lagt oss) kom samma skrik som igår... jag avvaktade, men skriken tilltog så jag ramsade, mera skrik. Panikskrik varvade med höga snyftningar, när jag så till slut gick in var sonen mycket upprörd och slängde sig hit och dit i sängen, visste inte vart han ville. Jag försökte hålla om för att lugna men det hjälpte inte. Till slut lade han sig ändå ner på mage, med rumpan i vädret och då gjorde jag en solfjäder och ramsade ut. M blir superarg. . Jag lägger mig i sängen och lyssnar på svordomar/panikskrik i 30 minuter (tänker att det inte går att verktyga en arg liten människa, försöker tänka positiva tankar).... Han gråter inte hela tiden men stötvis och mycket förtvivlad, förbannad och upprörd. Jag går in igen och solfjädrar länge.......... M är lugn och andas lugnt, jag ramsar ut. M blir superarg igen Jag går ner och tittar på tv, M lugnar sig men "svär" om vartannat. Efter ytterligare 40 minuter är han fortfarande vaken och jag börjar undra om det verkligen är nåt fel.... tarmvred, värk vad som helst... Jag har under tv-tittandet ramsat någon gång från soffan men utan märkbart resultat. Går in till M igen lägger honom tillrätta och börjar solfjädra, andas lugnt..... det här går bra tänker jag. Då plötsligt ställer sig ungen upp i sängen och vill krama mig, med ett stort leende på läpparna och hur pigg som helst, inte ett spår av att vilja sova?? Vi kramas en stund men sen försöker jag lägga tillrätta igen, M vill stå och vara vaken! Jag lägger ner och ramsar ut i alla fall, M arg!! Lägger mig i sängen och prasslar, andas, pustar, tänker positivt....önskar att jag kunde sova lika gott som han på kudden bredvid... M ömsom arg ömsom tyst.... tyst i längre och längre perioder men somnar aldrig. Klockan 01:30 är han mer ledsen igen (har ramsat från sängen däremellan) jag går in och börjar verktyga varpå M snart ställer sig upp leende och pigg i sängen igen...... jag lägger tillrätta och testar nytt skratt-till-godnatt, ramsar ut. M arg Går ner och sätter på SEEEG-datorn och lite musik börjar skriva här....

Vad händer?? Återupplever han sin födelse (blir ett år i morgon ) eller blev det för mycket blodpudding till middag? jag bli knollrig Fattar inte att han orkar hålla på!! Önskar att någon av "er" kunde höra honom och tala om exakt vad jag borde göra (eller inte)....

Det går inte att verktyga en arg liten kille, men hur länge ska han få vara arg då?? Känner mig så maktlös när jag inte kan "hjälpa" eller "övertyga" M om att det är natt och han ska sova. På natten händer ingenting.... jag vet, och jag har delvis stått för en del underhållning, men jag anser att den har varit nödvändig, något är inte som vanligt i alla fall....

Nu tror jag att det är tyst i alla fall.... klockan är 02:15 pip...........

[Luvisen]

Exakt samma sak hände här borta när det begav sig. Kan säga så här rara människa.

1) Ramsa inte när han vaknar första gången. Han skriker i sömnen. Tro mig. Du väckte honom med ramsan. Sedan följde cirkus.
Shit happens. Du gjorde så gott du kunde men då var skadan redan skedd och mest av allt var det lilla livet förbannat över att bli väckt mitt i mardrömmen. Jag skriker själv i sömnen när jag har mardrömmar och skrämmer vettet ur min sambo. Han har vid ngt tillfälle väckt mig då och JAG blir livrädd. Jag var liksom inte redo att vakna. Om du förstår hur jag menar.
När samma sak hände min gosse så stod jag en mindre evighet med solfjädern och väntade helt enkelt ut honom. Lääääääänge. När han sov ramsade jag mjukt och sen sov han. Min lille ställde sig också upp och ville kramas och kliva ur och allt möjligt. MEN jag lät honom kramas klart som du och sedan påminde jag honom i låg ton "Lägg dig ned." Varje gg han ville upp. Tillsist godtog han det och la sig. Därefter den evighetslånga solfjädern.

Iaf, det spelar ingen roll att det blev knas i natt! Sortera det under en gång ingen gång.

Det är storskratt till go'natt som gäller och sen inget mer. Sov så gott i natt hela familjen!
/Luvisen

[Bellan]

Hej Jenny!
Grattis på 1-årsdagen M (en dag sent).

Jag tycker att du själv har skrivit vad du skulle gjort annorlunda och som Luvisen skrev en gång är ingen gång. Fast det där med mardrömmar är ju svårt, hur sjutton ska man veta att dom fortfarande sover??? Jag tror att jag har gjort samma misstag ett antal gånger speciellt i början jag var där och ramsade och solfjädrade fast jag skulle låtit bli. Numera har vi inte babyvakten påslagen (bor i ett timmerhus med timmerväggar dvs bra ljudisolerat), utan när vi hör henne och det gör vi när hon är arg eller ledsen så vaknar vi då avvaktar vi och så somnar hon för det mesta om själv efter en stund (om hon nu ens är vaken). Så det gäller väl att ha lite is i magen helt enkelt och lita på våra små godingar att dom kan somna om själva. Och förresten så gäller samma för dig, en gång är ingen gång - så håll kvar den där härliga attityden

Du och jag hade förresten kunnat stötta varandra igår natt Jag var också vaken fast med en sjuk liten tjej Hon fick 39 i feber på kvällen och kräktes upp all kvällsvälling i fotöljen i vardagsrummet #-o . Hon somnade, vaknade och fick lite vatten i sängen, somnade vaknade vid 23 och var ledsen- vi trodde hungrig- så hon fick välling, den kräktes hon upp i sängen, vi torkade och fixade och sen somnade hon om ca 02 och sov till 04.40. Hon var vaken och sov till och från och kl 6.10 tog jag upp henne. Puh!!! Dagen efter var febern nästan borta. Vi firade henne med lite paketöppning efter mellis. Blev inget annat firande då, till helgen kommer det istället vara en massa besök

Tänkte på det där med mardrömmar. Då vår tjej får mardrömmar har vi ofta varit borta på massa saker och dom dagarna har jag inte hunnit med att gosa och leka och skoja så mycket med henne. Eller så det varit en stressig dag. Om jag är extra nära och ger extra mycket skratt, delaktighet och lek (bokläsning tex.) när vi kommer hem innan nattning så går det oftast bra. Har du märkt något sånt på M?

Hoppas att det är bättre nu och att du och M sover hela natten lugnt och skönt
/Bellan

[Manfred10]

Nu kanske jag inte får skriva här mer... Killen är ju över 1 år nu och färdigkurad.... Ska jag skriva i kackelforum?

Vill i alla fall bara berätta att jag har varit borta från min kille i hela 5 dagar. Pappa och farmor (och farfar lite förstås) har ansvarat på hemmaplan och det har gått såååå bra!! =D> =D> =D> Svärmor är så imponerad över hur glad och snäll han är, äter och sover utan problem, bara att stoppa i säng och ramsa ut. Hon har inte "vågat" ha honom hos sig hela dagar och inte över någon vila.... . Det känns så roligt att hon tyckte att det gick bra och känner att hon fixar det utan problem. Det blir väl fler gånger? frågade hon idag när jag hämtade M på eftermiddagen.

Gissa om jag är stolt! =D>

Jag har nog varit den som haft det jobbigast.... Soliga, härliga dagar i Italien funkar det fint, men när man ska krypa till sängs saknar jag att gå in och kika en sista gång på underverket.... Och på morgonen har jag saknat vårat vällingmys i sängen, men i morgonbitti så...
Är glad att pappa har fått ha monopol på myset i stället, det behövde båda mina killar!

[Anna09]

Härlig läsning! =D> =D>

OM du får behov av fler frågor kan du alltid vända dig till forumet som heter Säkra sovare - om han får en liten kort fnurra på sömntråden. Annars kan du välja och vraka bland de andra forumen för andra typer av frågor, det gör alla vi andra.

[Luvisen]

Guld! =D> =D> =D> =D> =D>
Vad roligt att allt funkar nu Manfred10!

Kram!/Luvisen

[Bellan]

Å vad kul att det går bra
Hoppas att det kommer gå bra framöver! Och tack så jätte mycket för allt stöd
Lycka till med den lilla bebisen!
/Bellan