Vi är nu inne på en månad + 12 dagar av kuren och det mesta går som en dans! Dagslurarna tas i vagnen, natten i egen säng i eget mörkt rum. Vi har haft lite svåra läggningar(gråter hysteriskt i 15-20 min) till och från den senaste veckan vilket beror(tror vi) på att tänder är på väg. Vi lägger honom 19:00, oftast ligger han och sjunger och bökar runt ca. 10 min sen somnar. Kan vakna till en gång runt 21:00 - 22:00, men somnar om utan ingrepp efter nån minut. Sover till 06:20-07:00, ibland somnar han efter pangramsa(OM han vaknar ledsen tidigare) annars marginalkvartar vi bakåt.
Vi följer schemat nedan så slaviskt det bara går.
7:00 Gomorron!
7:30 1½ portion gröt + plommonpuré
9:00 Tupplur 45 min
11:00 Lunch barnmat + plommonpuré
12:30 Tupplur 1½ timme
14:00 1½ portion gröt + plommonpuré
16:00 Tupplur 20 min
17:00 Middag barnmat + plommonpuré
18:40 Välling 200 ml
19:00 Gonatt skratt
Nu till problematiken eller oron rättare sagt!
Jag och min mamma ska åka iväg 1 vecka till min moster 40 mil bort, en plats där min son aldrig varit. Han har aldrig sovit någon annanstans än hemma nattetid. Hur ska vi göra?
Schemat följer vi naturligvis även där. Vi kommer ha med en resesäng som vi ska försöka få honom att sova in sig i här hemma en vecka innan avfärd så den känns trygg. Men möjligheten till mörkt rum, där han sover ensam är omöjlig. Han kommer sova i samma rum som mig och min mamma, rummet är av öppen planlösning med vardagsrum hall och kök med stora fönster överallt. Troligtvis storstadsoljud utifrån och en snarkande mormor!
Jag är lite orolig över detta och undrar hur ni andra har upplevt nätter borta? Är det safe att tro att han sover lika bra borta när han väl somnat för natten?
Han börjar också komma i en klängig period där främligar(mormor och gammelmoster) kan tyckas farliga.