Hej Maria,
Det finns en liten "fallgrop" som jag tror många faller i.
Förutom 8-mån ångesten, den måste man ta sig igenom.
För den rekommenderar jag att du läser på Späda och små "favoriter" där är många trådar, läs dem alla.
Om du inte har Barnaboken så rekommenderar jag dem skarpt, där får man fördjupelse i vad man gör och varför, för allt hänger ihop. Det kommer du märka.
http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... 24&t=14070
För att dra några jämförelser...
Många som kurar har problem med tidiga morgnar. De börjar säga "Mitt barn behöver nog bara 11 tim natt" eller "mitt barn sover inte längre än 11 tim" - "så jag gör om schemat med 11 tim natt istället. Jättebra verkar det till en början.
Sen börjar de skriva att barnet fortfarande har morgon problem, nu sover barnet bara 10,5 tim. Efter 2 mån sover barnet 10 tim natt osv...
Samma problematik kan man då applicera på lurar, om du hänger med?
Så vad är nyckeln? Jo nyckeln är "förutsättningar". Med det menas att man "lär" sig att jag kan slappna av, ta det lugnt, någon annan har kontroll på denna situationen så jag slipper osv.
Ditt barn ställer just nu STORA frågor, JÄTTESTORA och får inte för henne tillfredsställande svar. Hänger du med?
Vi brukar prata om att "väcka" är en nyckel. Och det är det, samma som om du visste att i morgon skall vi till Grand Canaria och skall vara på flygplatsen 05. Du har ingen väckarklocka så du måste helt enkelt lita på att du vaknar i tid. Visst? Hur blir din sömn? Djup och skön? För de absolut flesta blir sömnen upphackad och orolig. Man vaknar tittar på klockan, eller frågar mannen vad klockan säger osv.. Ju närmare tiden man kommer desto mindre och oroligare sover man.
MEN, tänk att du har väckarklocka, mobilen OCH en man med sin väckarklocka satt. Då kanske du skulle sova tryggare, bättre och djupare för du vet du kommer inte missa flyget. Visst?
Så nyckeln med att väcka, ha kontroll på läget, göra dagen förutsägbar och trygg. Ligger i att följa sitt schema, helst på minuten. Att dottern lär sig att ligga i sängen och fnula och prata m.m. är helt i sin ordning för mamma har full kontroll på läget. Man måste alltså inte sova varenda min som klockan säger, man måste inte ens vara uppe och med. Utan man vilar tills klockan säger att det är dags att gå upp. Tills dess är det inget skoj man missar eller måste skrika till sig.
Så ditt jobb blir att "leda" "visa" "lära" och sist "hjälpa" din dotter till en god sömn, rolig dag och med detta i åtanke så blir frågeställningen en aning annorlunda tycker jag.
Många inför väckarklocka till morgonen för att barnet skall lära sig att det är klockan som ringer in morgonen. Samma kan man faktiskt göra med lurar (det gjorde jag). Jag var själv tvungen att sova när min son sov och då satte jag äggklockan på den tiden luren var och när den ringde så gick jag och väckte/tog upp min son.
Så läs i Barnaboken om 8-mån ångesten, beduin lägret så kommer du se lite mera helthet. Kanske hittar du något som du missat eller kanske bara får förstärkning i det du redan känner stämmer. För det är ju så att även om man har 8-mån ångest (utveckling kan vi ju liksom inte hindra

) så behöver man sova om inte MER under just dessa tider. Så då gäller än mera konsekvent tänkande, förutsättningar, förutsägbarhet, tydlighet och trygghet. Utan att man blir tyckt synd om eller klemad. Bara ren tydlighet och trygghet vill man känna. Så hur förmedlar du detta? Med din fyskiska närvaro så tryggheten ligger hos dig (läs Safari resan igen) eller kan du förmedla säkerhet och trygghet utanför rummet på något vis?
Hur du gör är inte det viktiga som du vet "attityden" utan ATT man gör det på ett sätt så du kan göra baksteg så barnet kan göra framsteg.
Så ta fram en plan A, plan B och en plan C så du vet vad du skall göra, varför och hur. Det är jätteviktigt.
Här kommer en länk till ett inlägg jag gjort för rätt längesen då vi hade svajiga tider.
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=12068