Helst av allt så ska man göra likadant både dag och natt. Å andra sidan så tänker jag såhär - ni delar på skiften nu, du och din man...kanske är huvudsaken att ni kör samma stuk på era resp pass? Dvs han kan solfjädra och du buffar, men att du håller dig från solfjädern?
Det du menar att du gör innan du går ut, det är en
markering snarare än en solfjäder! Det är precis så man ska göra, jag gör oxå det på min son, ett lätt tryck över ryggen med bägge händerna och sen ramsar jag mig ut.

Solfjädern står man läääänge med och håller på barnets rygg för att lugna och i slutänden söva. Det är ett andvändbart redskap som man använder
enbart vid kris för att förmedla trygghet. Och det är ju där ni befinner er nu i processen. Eg är det buffningen som ska trygga, sen ska ramsan komma in och ta över fr om dygn 3 och solfjädern ska användas enbart vid kris.
Men jag vete f-n, som sagt, gör ni det bara konsekvent och börjar backa från solfjädern (han) resp buffningen (du) i om dygn nr 3...

Huvudsaken är ju att er dotter upplever trygghet och er närhet. Vi kan verktyga hur f-n vi vill, det är inställningen/attityden som räknas!
Inte så klart svar

Men jag hopas att du förstod ändå...
Japp, att använda rösten på olika sätt kan ge förunderliga resultat. Jag brukar öva när jag är ensam på olika "budskap". När jag ramsar så tar jag i med magen och ibland stampar jag takten med foten. Kom ihåg att om barnet frågar 100 ggr så ska vi svara 101 ggr! Vi ska alltid ha sista ordet.
Det du upplevde idag när du fick kontakt med din dotter är bland det mäktigaste man kan uppleva. Ni är på god väg nu =D> notera framgångskänslan och kom ihåg vad det var du gjorde som bidrog till detta. Men fortf får ni buffa när frågor uppstår, men börja redan nu peppa för att låta ramsan ta över fr om imorgon natt
Jag kollar in här imorgon fm som sagt.
Sov gott!