Snyftar:(

[Anna m. Alva och Elsa]

Hej på Er!

Inatt bestämde jag mig för att sluta lura mig själv...jag HAR fastnat i vagnträsket
De första dagarna gick bra men nu har det tagit längre och längre tid och hon har dessutom slutat att sova hela dagpassen.
Idag har vi inte vagnat för länge. Vi har väntat några minuter innan vi vagnat igen, bara i yttersta nödfall.
Jag har gått omkring och gjort ljud utanför rummet så att hon skall höra att jag är där.
Det har tagit en 30-40 minuter för henne att somna och det har inte varit med ett joller hon somnat direkt. Hon har somnat utan vagning men hon har snyftat sig till sömns
När hon somnat så har vi ramsat.
När skall man börja ramsa under tiden hon försöker somna?
Kan jag göra det nu eller är hon för liten? Försöker hon inte bara hitta mig om hon hör min röst?
Jag tycker att det känns som 5min.metoden just nu, när jag bara avvaktar utan att säga något mer än att vagna när hon eldar upp sig...

Kram
Anna

[mammamy]

Hej Anna!
Lilltjejen är väl i en alldeles utmärkt ålder att köra ramsan på, vår 4,5-måning svarar suveränt på den! Viktigast är bekräftelseramsan när han väl har tystnat av sig själv, ramsar vi inte då så börjar han ropa igen efter ett tag. Vi ramsar sällan någon påminnelseramsa utan ramsar först som besked att nu ska här sovas och sen får han hojta på ett bra tag. Blir han inte för arg eller ledsen så väntar jag in att han tystnar själv och direkt han gör det går jag in med en mjuk och smekande GLAD (ler när jag ramsar, det HÖRS!!!) bekräftelseramsa och det är liksom beröm för att han gör rätt, dvs är tyst och försöker sova. Det funkar nästan jämt!
På sista tiden har han dessutom börjat somna utan att gnälla alls, till min stora glädje. Det sammanföll faktiskt med att ytterdörren i vårt hus från förra sekelskiftet svällde så den knappt gick att stänga och jag fick avsluta ramsan med ett BANG, det gjorde susen! Snacka om besked! (Gossen sover sina daglurar utomhus.)
Satsa på ramsan och odla den, det är mitt råd! Lycka till

[Anna m. Alva och Elsa]

Idag kände jag för första gången att hon lugnades av ramsan. Men det var en ramsa under en gång av dagens läggningar. I övrigt har hon blivit ännu argare när hon hört den.
Jag känner verkligen att attityden är rätt, att jag låter lugn, betryggande och övertygande på samma gång men det biter inte riktigt.
Hon somnar på en tjugo minuter men hon går från skrik till sömn direkt, hon lugnar inte ner sig för att somna efter ett tag utan det känns som om hon somnar ledsen
Nu ikväll så blev hon lugn av att jag gick in och stoppade om henne och städade i mörkret i rummet och då tystnade hon och jag ramsade ut men då var hon väl helt uttmattad .
Natten var inget problem(första natten utan vagning till nästansömn) hon vaknade till och skrek till och vi tog några snabba tag med vagnen och så lugnade hon sig direkt och smågnällde/gnolade sig snabbt till sömns men dagen och kvällsläggningen...
Jag vet att hysterisk inte är ett så populärt ord här inne men det är väl i det närmaste jag kan beskriva henne, hon SKRIKER!!!!
Det känns nästan bättre att inte ramsa eller vagna för hon blir bara argare när jag gjort det men det kanske är så i början?
Nu räcker det att jag lägger henne i vagnen så börjar hon att skrika...

[annawahlgren]

Ha lite mera tålamod Från ena dagen till den andra (21-22) kan du inte utvärdera någonting. Det är "bara" att fortsätta gå framåt (dvs bakåt ) och ge barnet lite mera tid Jag tycker du är jätteduktig

Hemligheten med sova-hela-natten-kuren är inte bara de "tekniska"/praktiska verktygen. Det är också och framförallt den fulla förståelsen av varför barnet skriker (se körnikan om detta) och av det akuta behovet av ens egna vargars förpassade ut i vargavintern... Din oro och dina tvivel släpper in ett helt koppel av vargar till barnet, och det är inte snällt. Överlevnadsångesten finns där ändå, och det är din uppgift som överlevnadsgarant att snabbt och i möjligaste mån eliminera denna

Att hon blir arg är ingen fara. När du är rädd blir du inte arg. Det är ett hälsotecken, en sund reaktion på allmänt missnöje (ovana) Läs "Ord på vägen" och peppa dig Det gäller att veta exakt vad man gör och varför

Städa inte i rummet. Städa utanför

[Anna m. Alva och Elsa]

Jo, visst har Du rätt
Det går för tillfället förträffligt Hon gör lite ljud ifrån sig och somnar på en 5 minuter nu. Det hela ändrades när jag tröttnade och inte gick in och störde henne och tänkte att nu skall hon faktist sova. Dessutom så märkte jag en markant skillnad när jag inte ramsade så försiktigt längre. Jag ville ju inte störa den lilla och var så timid och försiktig i mina ramsningar.
Haha, vilket skämt, det var ju inte det hon behövde, hon ville ha raka puckar och ordentliga besked.

Faktum är att städningen har hjälpt otroligt och då ej den i rummet utan den utanför. Jag tänker att det är livsviktigt att det är fint i huset, som om självaste Knugen och Sillfiacskulle komma på besök, och har då inte alls tid och stå och oroa mig för om hon skall sova eller ej.
Jag far upp och ner med tvättkorgar och dammtrasor och det har
hjälpt(mig?)

Tack för svar!
/Anna

[annawahlgren]

Härligt Pris och beröm Kungen och Sillfria blir MINST lika glada som lilla barnet