Olof, född 101010 vill bara sova.

[LindaVega]

Hur går det?

[Gunnarsmamma]

Tack snälla rara för att du frågar, jag uppskattar det så. Jo, det är ganska som vanligt; dagarna mycket bra, nätterna tjorviga. Nu är jag också ganska övertygad om att han har ont i tandköttet. Han är inte alltid lika entusiastisk vad gäller maten och jag tror det gör ont i munnen av skeden t o m. Jag masserar hans väldigt vassa tandvallar och han "biter" mig i fingret så det blir märken. Jag byter kläder på honom mycket oftare för hela bröstet och magen blir plaskblött av allt drägel. På nätterna vaknar han oftare och han vill inte ha nappen eller bröstet utan verkar ha ont och är också arg för att han blivit störd i sin sömn. Jag tycker så synd om honom, en natt fick jag ge honom alvedon men jag vet inte om det hjälpte direkt. Om jag minns rätt så var det så med min Gunnar också, och jag kommer ihåg att det gick som i skov. Från fyra månader till över året med perioder av tandvärk som ibland försvann.

Annars går det riktigt bra med den nya matregimen, om inte så märks det på "resultatet" i blöjorna. Han är som sagt mer missnöjd vid målen men det går ner lika mycket iallafall. Och, det är en sådan ljuvlig tid nu, att följa hans utveckling. Hur han pratar och skrattar åt storebror o s v, det är så härligt. Att vara på resande fot är inget som bekom honom, inte storebror heller för den delen. Båda verkar dock tycka det är skönt att vara hemma igen.

Så, vi kämpar på med mycket mat och våra rutiner. Det går åt fel håll men jag hetsar inte upp mig över det. Han har det besvärligt just nu bara.

[LindaVega]

Jag har också en dreglare av rang. Här har vi haklapp på för jämnan, annars blir det en sjö på tröjan Konstigt hur olika det är. Mina andra två dreglade inte alls (eller mkt lite)

Skönt att maten fungerar bra :thumbsup:

Hmm, har ingen erfarenhet alls av ont i tandköttet, förutom när det är tänder på väg då. Oavsett ont i tänderna eller ej, sova behöver han ju. Vad gör du på natten när han vaknar?

Linda

[Gunnarsmamma]

Hej Linda, jo, när han vaknar på natten så gör jag dumt nog lite olika saker; antingen så stoppar jag in nappen och rättar till snutten, eller så plockar jag upp honom och ammar i soffan för att sedan lägga tillbaka honom eller så tar jag honom till mig i sängen, han kanske äter och vi somnar om. Han är aldrig riktigt vaken och har inte svårt att somna om. Det beror lite på vad klockan är, före kl 01 vill jag inte amma. Inatt t ex sov han från 19 till 01:30, åt i vår säng och där somnade vi båda om. Men, om han har ont och väcks av det så skriker han ganska högt och är arg och ledsen, kanske lite rädd också. Då tycker jag det är bättre att han vaknar till, öppnar ögonen, för då brukar ha lugna sig så då kanske vi går på badrummet och byter blöja, eventuellt mat på det och sedan lägga sig igen.
Jag har svårt att ta kloka beslut mitt i natten, mellan 23 och 03 då är jag ganska borta i huvudet, inte riktigt vaken själv....då blir det den enklaste lösningen för stunden. Jag känner mig själv och vet att det är på det här viset, det är därför jag har sådant fokus på dagarna istället.

[LindaVega]

Ja det är inte många kloka beslut som fattas mitt i natten 8) Det enda man vill är att sova vidare

Nu när Olof är fyra månader KAN han ju sova hel natt utan mat (det vet du ju säkert förstås) Särskilt när dagarna fungerar så bra med mat osv.

Kram Linda

[Gunnarsmamma]

Jo jag vet, jag vet... . Jag skall släpa upp vagnen till lägenheten imorgon och vagna bort. Jag undrar då; han sover ju från 18:30 till 01 ungefär, skall jag låta honom somna på samma sätt som vanligt i spjälsängen med napp och snutte? Eller skall han ligga i vagnen från början? Och, när han då somnar i vagnen skall jag lyfta över honom tillbaka i sängen? En fråga till; skall jag ta bort båda målen på en gång? Eller skall han vänja sig vid åtta-nio timmar först? Förresten, ytterligare en fråga; vi har inte infört ramsa och i BB står ju att det kan vara bra om det är ljust på natten och bebisen ser föräldern. Nu är det ju vinter och barnens rum helmörkt, kan jag hoppa över det då? Jag tänker att det mer förvirrar?

Tusen frågor...tusen tack i förväg i hopp om svar.

[LindaVega]

Antingen kör du alla förändringar i ett svep, dvs lägg i spjälsäng, bort med alla nattmål och kör en mer traditionell kur. Fördelen är ju att du får chans att sätta ramsan ordentligt. Läs på först bara så att du vet hur du ska agera där mitt i natten.

Eller så lägger du i vagn och vagnar bort målen. När han är så stor hade jag tagit bort båda. Ramsa även här som bekräftelse. När han sover stabila nätter kan du flytta till spjälsängen.

Förstod inte riktigt din fråga om ljuset. Vi busar en stund utanför rummet, går in, lägger ned, släcker lampan och ramsar ut.

Som sagt, läs på lite mer innan du drar igång. Tills dess se till att ramsa vid varje läggning, kanon för att få in ramsan bakvägen.

Linda

[Gunnarsmamma]

Igår under långa luren satte vi igång. När han vaknade mitt i och "ropade" på nappen så tänkte jag att nu är lika bra att börja som någon. Det tog en timme att somna om utan napp. Vi höll mattiderna någorlunda, däremot tog det ytterligare en timme för nästa lur. Han skriker inte iett utan han lugnar sig och jag går ut ramsande men det tog en timme att sluta gå in.
Han lade sig som vanligt vid 18:30 somnade efter en kvart och fram till 19:45 var jag inne åtta gånger. Därefter sov han till 23:30, fem till tio minuter inne hos honom, ramsade ut. Fem minuter inne vid 00:30 och igen vid 01:30. Vid 02:30 var det jobbigt, väldigt upprörd, hungrig, letar i madrassen efter napp eller bröst eller vad sjutton som helst. Fram till 03:30 är jag inne kanske tre gånger och då har han svårare att lugna sig. Därefter en gång i timman fram till kl 06 då jag gjorde glad väckning och amning i soffan. Gröt som vanligt 06:50.
Han lugnar sig bra av tillrättaläggandet och även buffning t o m ramsan redan. Ramsan innehåller många s som blir långa...
Förmiddagsluren gick jättebra, jag sov och fick förvisso gå upp (min man har inte fått in rätta "knycken" ännu), men det tog två minuter. Vid lunch var han inte nöjd efter grönsaksmos och fruktmos så det blev en hel mosad banan efter det och därefter amning. Nu sover han sin långa lur, han somnade duktigt efter att jag lade ner honom och ramsade mig ut, efter fem minuter fick jag gå in igen och buffa väldigt kort och sedan kunde jag inte låta bli och stå och titta när han somnade medan jag bara ramsade. Jag ramsade utanför dörren men då hade han nog somnat.
Usch vad jag svamlar, känner mig rusig av sömnbrist och lättnad.
Forsättning följer....

[Gunnarsmamma]

Dra mig baklänges, han somnade . Det tog en kvart. Jag lade ner honom, ramsade och gick ut. Han låg och tjorvade och gnydde ett tag, protesterar därefter högljutt. Jag går in lägger ner huvudet och buffar lite men det som biter är faktiskt att höja rösten lite så ramsan överröstar protesten. Så jag låter honom vara och ramsar mig ut. Tyst. En liten stund senare en omgång igen. Går in lägger ner huvudet, en buff. Ramsar mig ut, först högljutt sedan mjukare och mjukare. Tystnad.

[LindaVega]

Heja vad duktiga ni är :thumbsup:

Ramsan är magi. Nu är det backa som gäller (men ni verkar ha stenkoll på läget)

Linda

[LindaVega]

Heja vad duktiga ni är :thumbsup:

Ramsan är magi. Nu är det backa som gäller (men ni verkar ha stenkoll på läget)

Linda

[Clara Cecilia]

Hej!
Kalasbra jobbat!

Och ramsan är så stark så den kommer funka i många år framåt. Härligt att ni hittat dit!



Clara

[Gunnarsmamma]

Hm, hur smart är det att introducera både kokt torsk och en efterrätt med bär och yoghurt mitt under en kur? ](*,) Olof har haft det lite jobbigt med magen inatt så med tanke på det gick det ändå väldigt bra. Idag skall vi köra mycket, men mild mat.
Natt 2: 23:20 vaknar han första gången, ledsen och högljudd, vill inte slappna av eller lägga ner huvudet. Jag håller på med ramsan och buffning i säkert sju-tio lååånga minuter, lägger tillrätta många gånger. Helt plötsligt mitt i gråten tystnar han och somnar. Nu i retrospektiv förstår jag att han haft ont i magen.
01:30 vaknar han igen, jag ramsar, han låter mer, jag går in och lägger tillrätta och buffar, han blir ännu mer högljudd så jag tar bort händerna, ramsar mig ut, han somnar om.
03:15 Jag hör hur han kväljs och hostar, jag går in och lyfter upp honom och tar honom till badrummet, hela lilla kroppen kväljs i min famn och huvudet är kallsvettigt, jag håller honom över handfatet men det kommer inget. Vi sitter på badrummet ett kort tag, han somnar sittandes på mitt knä när jag försöker få honom att eventuellt rapa, jag lägger honom i sängen, tyst.
04:10 Han hackar och hostar, på väg att börja gråta/ropa. Jag trampar lite utanför dörren, ramsar inte ens, han tystnar, han hackar igen, jag går in och skjuter igen fönstret, tyst.
04:50 Han hulkar och kväljs igen, jag går in och plockar upp, han är kallsvettig. Vi går till badrummet, men vänder halvvägs, han sover nästan, jag lägger ner i sängen, ramsar mig ut tyst.
05:45 Börjar knorra, jag står utanför dörren, tassar med fötterna lite, han somnar om.
05:55 Börjar knorra, jag står utanför dörren, tassar med fötterna lite, han somnar om.
06:00 Jag bedömer att han håller på att vakna så jag gör glad morgon när det är tyst. Medan jag ammar honom i soffan gör han rejält i blöjan. Kl 07 får han gröt och plommon.
Nu sover han förmiddagsluren, lades av pappa, fick lägga sig en kvart tidigare, trött.

Medan jag lade Olof igår kommer Gunnar in och viskar försiktigt: mamma kom, kom. I vardagsrummet frågar han: Mamma vad hade jag för ramsa när jag var bebis? Jag säger den, han fnittrar. Så fyrtiofem minuter senare när han skall lägga sig får jag ramsa på uppmaning, jag säger första delen han fyller i på slutet. Efter en stund ropar han från sängen: Mamma, det rimmar!

[Gunnarsmamma]

Natt 3= en riktig (ursäkta språket) skitnatt. Det känns som om vi har en förtroendekris eller så är det tänderna eller maten? Näe det kan inte vara maten, han äter ju som bara den.

Han fick lägga sig 18:15, jättetrött, övertrött. Han har aldrig varit det förut så nu vet jag hur det är. Läggning med högljudda protester, dock ganska snabb. Jag börjar med att lägga ner honom och lägga huvud och kropp tillrätta och ramsa mig ut. Men jag måste gå in efter ett tag och buffa och ramsa mig ut.
Därefter har det sett likadant ut hela natten fram till 04; Han vaknar till skriker/gråter starkt, jag ramsar i dörren, det fungerar inte alls, ibland tar han i från tårna ibland fortsätter han på samma sätt. Tillslut går jag in och buffar, han är riktigt förbannad, det ger sig efter ett tag eller så gör det inte det och då går jag ut ramsande iallafall, suck. Så här såg det ut kl 18:50, 19:20, 23:25 (jobbigt som bara den, arg och ledsen), 02:15, 02:50, 03:10.
Från kl 04:00 till 06:30 vaknade han till några gånger, hackade och hostade, på väg att gråta och då fungerade faktiskt ramsan och jag behövde aldrig gå in.

Han sov i vagnen på förmiddagen i samband med lämning på förskolan. Och nu sover han i spjälsängen sin tvåtimmarslur. Han började gråta när vi närmade oss sängen. Jag lägger ner och tillrätta som vanligt och ramsar mig ut, han skriiiker, jag går in, buffar, det fungerar inte, jag går ut ramsande, drar på P2 på hög volym. Då tystnar han och somnar.
ÅÅHH han vaknade precis, efter 45 min, gallskriker, jag ramsar i dörren högljutt, fungerar inte, går in och buffar, fungerar inte heller, han lugnar sig inte, sätter på P2 igen men då var det prat just då så jag drar i speldosan medan jag letar fram en klassisk skiva, tystnad.

Är det ok med speldosa? Han har alltid somnat till den förut plus nappen då förstås. Jag drog i speldosan en gång i natt vid 23:30 för att bryta gråten.

Hursomhelst, speldosa eller inte, vad sjutton händer? Är det att han förstår att det är ny regim nu och han gillar det INTE? Eller vad? Jag är i stort behov av råd. Det går åt helt fel håll och jag vill bara lipa, blä. Vad tror ni? Skall jag bara ihärda eller...?

[lilla mia]

hej!

vad jobbigt ni haft det nu i två dygn! känner med dig.

min spontana känsla är att om jag var i din situation skulle jag backa. han kanske inte är riktigt mogen än. blir kanske för mycket med nappen bort, båda nattmålen bort och ny sovplats. han är ju inte så värst stor än.... kan jag tycka.

jag skulle gå tillbaka till vagnen och få honom att fixa hela nätter där först (om han är trygg i den) och sen flytta över till spjälis. men det är jag. finns säkert andra här som tycker du ska köra på.

jag minns att med min selma försökte jag vagna bort sista nattmålet just när hon nått 4 månaders ålder. (eftersom det enl "regel" boken ska gå då.) jag stod och vagnade i en veckas tid genom hela vargtimmarna en alldeles förfärligt ledsen (hungrig tjej). efter en vecka tog jag tillbaka 04 målet och behöll det till hon var dryga 5 månader. kändes absolut mer värt att amma en gång i 15 minuter varje natt och få sova resterande tid än att vagna sig igenom de två sista timmarna på natten. efter dryga månaden körde jag igen med att få till hela nätter och det funkade alldeles utmärkt på bara ett par dagar.

följ ditt hjärta! och som du vet finns tid att göra förändringar senare i rutinerna!

styrkekram!

/lilla mia