Klara 11 månader - tidiga uppvak mm

Frågor och svar för dig som tänkt genomföra eller genomför kuren.
Skriv svar
Stina Holmberg
Inlägg: 14
Blev medlem: sön 11 nov 2007, 07:53

Klara 11 månader - tidiga uppvak mm

Inlägg av Stina Holmberg »

Hej!
Först: vad glad jag blev när jag såg att forumet finns kvar. Kurade min son 2008 och har nu kurat lillasyster, Klara 11 månader.
Det är tre veckor sedan det kurades här och allt har gått superbra (precis som jag trodde). Förutsättningarna är OK, inte optimala. Vi bor trångt så hon sover i mitt rum, men bakom en garderob :). Jag är ensamstående mamma (http://www.femmis.se) vilket ibland kan strula till det, för det finns ingen att lämna över till.
Nu till frågan/problemet:
Klara har, från att ha blivit väckt av mig på utsatt tid, succesivt vaknat till allt tidigare. I morse var det mer än 1,5 timme före godmorgon och det är svårt att inte starta dagen när hon fullkomligt GALLSKRIKER konstant. Jag kunde inte ens överväga att göra morgon tidigare på korrekt sätt, så hon inte hämtade andan en enda sekund. Så där sket sig principen att aldrig ta upp ett ledset/skrikande barn för efter en dryg timme orkade jag inte höra mer. Storebror vaknar(såklart) i detta oljud och blir på uselt humör, precis som jag och Klara också för den delen. Känner på mig att detta kommer att bli en följetong då hon som sagt förflyttat titt uppvaknande FRÅN min väckning, till allt tidigare för varje dag. fram till idag har jag varit benhård, men som sagt; efter en timmes SKRIK gav jag upp.
Hur ska jag göra? Om det fortsätter så här kommer ju jag (i ren överlevnad) att ta henne till min säng för att JAG behöver sova, om det blir ännu tidigare. Och då är vi tillbaka på ruta ett.

Och, nu ikväll blev det ett himla liv, inte vid läggning, den funkar utmärkt, utan vid 23.30. Sittta upp i sängen - tokskrika. Inte lyssna ett dugg på nån ramsa. Slå huvudet i spjälorna - skrika ännu mer. Suck! Och jag står i en kall hall och hoppas att inte storebror ska vakna, för då är cirkusen igång på riktigt.
Hur ska jag tänka här? Vad är detta för knasbeteende?
Ska jag låtsas att jag är mitt i kuren och att det inte alls gått tre veckor och gå in och buffa nu plötsligt? Eller vad?
Hon somnade om, efter en knapp timme. För lång tid tycker jag.

Nu blev det ett långt inlägg - trots att min intention var en annan.
Finns det någon som kan tipsa/peppa/förklara?

undrar
Klaras mamma, Stina
med min gamla goa signatur här under
Stina
frivilligt ensamstående mamma
med Martin född februari 07
och Klara född mars 10
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Re: Klara 11 månader - tidiga uppvak mm

Inlägg av annawahlgren »

:D Välkommen är du :wink: :lol: Välkommen åter till ett forum som lever och frodas och bara väntar på dig :heart:

Lilla älsklingen har fått för sig att ifrågasätta saker och ting, dvs ställa frågor om vad som verkligen gäller, vad man kan förlita sig på här i världen och rätta sig efter, så att man slipper just ifrågasätta. Resultatet har råkat bli det för alla inblandade icke önskvärda: du, ledaren och guiden, ifrågasätter också. Du börjar fundera över om du inte ska ta tillbaka henne i sängen trots allt (men skulle hon verkligen sova bättre på morgnarna där numera, tror du :?: ).

Så rusta dig för en liten minikur :wink: Det behöver inte bli så långrandigt, om du bara förmår vara så övertygande som lilla barnet frågar efter: övertygande, och själv övertygad, om att hon faktiskt både kan och ska sova så gott i sin säng, för PÅ NATTEN SOVER MAN. På natten HÄNDER INGENTING. Inga vargar kommer, inga morgnar flyttar på sig, ingen underhållning händer, inget prat, inga tända lampor - ingenting händer alls. Förrän väckarklockan ringer - då händer en väldig massa trevligt, då händer det härligaste återseende och kramkalas :lol:

Krissolfjädern är det rätta verktyget här, skulle jag säga. Tillsammans med din beslutsamma Attityd av Självklarhet förstås, den orubbliga :idea:

(Och skulle storebror vakna och beklaga sig, skicka honom utan pardon i säng igen och ramsa honom bestämt tyst med stora bokstäver. Det är inte synd om honom. Han behöver veta att du tar hand om lillasyster och kan hantera saker och ting (vargen). Då kommer han också att kunna sova vidare, betryggad på sitt håll, och inte låta sina egna beskyddarinstinkter väcka honom.)

:arrow: Gå till barnet direkt hon börjar låta, helst innan hon hunnit skrika upp sig. Säg ingenting. Var snabb i mörkret. (Jag antar du har beckmörkt? Det spirande vårljuset är annars en sömnstörare av rang!)
:arrow: Lägg barnet tillrätta med bestämda tag: på mage, armarna upp, benen ut, huvudet bort från dig. Du överlämnar henne åt sömnen. Det är inte någon personlig kontakt mellan er som ska bekräftas eller odlas nu.
:arrow: Bred ut händerna så mycket du kan och ge henne den statiska solfjädern, utan att ändra grepp, över så mycket av den lilla kroppen (och med ett eller två fingrar på bakhuvudet) du någonsin förmår täcka. Stå så, tyst och orörlig, och tänk på annat, så att det hela avpersonifieras. Ladda med lugnt tålamod, för det här tar tid (ca 20 -45 min första gången).
:arrow: Anpassa kraften i den mjuka men obevekliga pressen över lilla barnakroppen till det motstånd hon gör i form av skrik och krängande av och an. Med armar och ben kan hon sprattla, men det ska också vara det enda 8) Bål och huvud ska ligga still. Att ligga still är en förutsättning för att man ska kunna somna (och somna om). Det är budskapet solfjädern ger till lilla barnahjärnan, som konstaterar: "Jaha - här liggs det tydligen ner, platt och stilla - då sovs det väl, då!"
:arrow: Lyssna och känn av och bida tiden! Först skriker barnet, sedan tystnar hon, sedan tar hon ny sats, sedan skriker hon igen ett varv, medan hon kämpar emot, och så tystnar hon igen. Och så vidare. Det får ta den tid det tar. Stå orubblig. Andhämtningen är förstås som den är när hon skriker, men i tystnaden mellan varven hör du hur den låter: flämtande och oregelbunden och upprörd, rätt länge. Men till slut, i takt med att lilla kroppen slutar spänna sig och slappnar av, blir också andhämtningen lugn, jämn och fin. Lyssna noga! Ordningen är kroppen mjuk först, sedan andningen lugn, nästan som om hon sov.
:arrow: Stå kvar lite till, i tystnaden och stillheten - hellre lite för länge än lite för kort. Det gör ingenting, denna första gång, om hon skulle hinna somna under dina statiska händer. Krissolfjädern är till för att bryta ett mönster (allt tidigare uppvak - frågor - med timslånga skrikanden), inte för att etablera ett nytt. Tänk hela tiden att det blir allt kortare sedan, för det blir det!
:arrow: Avsluta med ramsan x4 medan du går (ut ur rummet, tills hon sovit tio minuter, inte tjugo; då kan du smyga in igen), inte hänger kvar. Även om hon hunnit somna, tassar ramsan in bakvägen och funkar betryggande. Den ska vara glad, låg och bekräftande.
:arrow: Upprepa vid behov - krissolfjädrandet - tills barnet anser sig ha fått nöjaktigt besked: PÅ NATTEN SOVER MAN, och det kan man göra lugnt och skönt. Mamma sköt ju just vargen :wink: :lol:

O:) :heart: :sleep:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Stina Holmberg
Inlägg: 14
Blev medlem: sön 11 nov 2007, 07:53

Re: Klara 11 månader - tidiga uppvak mm

Inlägg av Stina Holmberg »

Tack! Det var nog mest precis den här peppen jag behövde. Eller bekräftelsen. Jag tror jag har koll (egentligen), men behövde få just bekräftat. Måste försöka övertyga mig själv känner jag, om att jag är på rätt spår. Det svåra är (tycker jag) när hon verkligen bara skriker. Jag skojar inte när jag säger att det inte förekommer 2 sekunders tystnad. På en halvtimme. Eller timme. Där på morgonen har jag tyvärr mycker svårt att tro att hon kommer att somna om. När hon inte ens tystnar det minsta lilla. Jag hoppas jag har fel - att hon faktiskt kommer till ro en enda morgon.
Jag inbillar mig inte att hon sovit klart, för efter de tidiga uppvaken är hon så trött så att hela morgonen blir en plåga. Och jag måste hålla henne vaken med milt våld för att kunna hålla schemat.
Däremot har jag en idé om att hon faktiskt är hungrig där på morgonen. Hon är ingen storätare normalt men åt bra första kurveckan (såklart). Nu äter hon som en kratta igen. Hon protesterar vilt om hon inte blir ammad det första som händer på morgonen. Alltså bestämde jag mig för att försöka bryta det genom att helt sonika servera gröten först idag. Det tänker jag nog fortsätta med. Även om hon tycker ngt annat.
Sen är det 2 tänder som står och bankar just nu och det påverkar hennes ätande tydligt.

summan av kardemumman
här är det mamman
som tar sig samman
den som annars vapenvägrar
skjuter vilt när vargen hägrar
godnatt min skatt och sov så gott
Stina
frivilligt ensamstående mamma
med Martin född februari 07
och Klara född mars 10
Anna09
Inlägg: 1597
Blev medlem: ons 17 jun 2009, 13:35
Ort: Göteborg

Re: Klara 11 månader - tidiga uppvak mm

Inlägg av Anna09 »

Hej,

gällande ätandet... får hon smörgås i små bitar att plocka med själv till gröten? Eller till andra mål också för den delen, små ärtor eller andra mjuka bitar att äta själv med händer eller ha en gaffel att utforska tillsammans med matbitarna?

Detta har varit vå "räddning" i perioder - då lilla damen inte "velat" äta så mycket.

Det kan mycket väl vara så att lilla magen inte är tillräckligt mätt... vill du ha fler tips på att få i mat i en liten "kinkig" så hojta. :wink:
//Anna
Mamma till Ester - :heart: född feb 09, kvällsmålskurad juni 09
Stina Holmberg
Inlägg: 14
Blev medlem: sön 11 nov 2007, 07:53

Re: Klara 11 månader - tidiga uppvak mm

Inlägg av Stina Holmberg »

tack för tips:)
Och ja, macka, puffat ris, majs, pasta, vindruvor, physalis, flingor och allt annat man kan småplocka med använder vi här. Hon tycker det är kul en halv måltid. Men det varar inte länge. Det som funkade till lunch har hon tröttnat på till kvällen:) Egen sked funkar inte heller längre. Äta bland många andra är det säkraste kortet. Då kan jag lassa in utan att hon liksom märker det. Så nu blir det öppen förskola idag.
Gröt går oftast bra. Det är MAT som är problemet.

Men i morse fick jag väcka henne för första gången på över en vecka, så jag är plötsligt helt nöjd:)
Stina
frivilligt ensamstående mamma
med Martin född februari 07
och Klara född mars 10
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Re: Klara 11 månader - tidiga uppvak mm

Inlägg av annawahlgren »

Stina Holmberg skrev:summan av kardemumman
här är det mamman
som tar sig samman
den som annars vapenvägrar
skjuter vilt när vargen hägrar
godnatt min skatt och sov så gott
:D Strålande :wink: :lol:

:thumbsup:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Stina Holmberg
Inlägg: 14
Blev medlem: sön 11 nov 2007, 07:53

Re: Klara 11 månader - tidiga uppvak mm

Inlägg av Stina Holmberg »

tack:)
sista raden är vår ramsa
________________________________

Nu sitter jag här en halvtimme före godmorgon med en återigen skrikande unge i andra rummet. Hon ligger ner. På mage. Inte lönt att solfjädra. Tycker jag. Ramsan går hon igång på. Suck, nu blir jag sådär trött igen. Vad ska jag göra? Hon somnar inte om...

Storebror blir ett problem, då han inte "hjälper till". Dom drar igång varandra. Han kan inte, hur gärna jag än skulle vilja, bara ligga kvar och vara tyst i sin säng om han vaknar. Och det beror på helt andra saker som inte går att kura bort.

vad tusan ska jag göra? SKA jag solfjädra någon som faktiskt ligger ner ganska lugnt? Ramsa? Ignorera? Just nu ignorerar jag och hoppas att grannarna inte ska anmäla mig.
Stina
frivilligt ensamstående mamma
med Martin född februari 07
och Klara född mars 10
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Re: Klara 11 månader - tidiga uppvak mm

Inlägg av annawahlgren »

:D Negativa förväntningar är lika självuppfyllande som positiva :roll:

Jag tycker du ska läsa mitt svar en gång till (eller fem eller femton :lol: ) och ta dig en rejäl funderare, innan du hemfaller åt permanent missmod [-X

O:) :heart: :sleep:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Skriv svar

Återgå till "Forum om kurbarn mellan 4 och 12 månader"