1a natten av kurande, frågor inför dan som kommer snart..

[Luvisen]

De blir gladare av att få hjälpa till ordentligt och är man glad så sover man MKT bättre! Allt hänger ihop!

Hänga på höften hela dan gör de små ängsligare. Kan älsklingen krypa? Åla? Då måste han hålla på med det mkt också! Det kan vara ett behov som inte är tillfredsställd och det gör att man blir sur/gnällig och sover inte så bra.

Hur är det med skrattet? Får ni till det inför varje lur?

Vagna ska du göra om det är KRIS, oavsett vilken period barnet är i, liksom buffen som man kan ta till även när barnet är över året men då ska man ha starka armar, annars är det INTE skönt alls. Och då kan de verkligen undra vad tusan man håller på med.

Men då gäller det är höra när det är KRIS och det är inte alltid enkelt. Där gäller det att lära känna sig barn. Hysterisk är ju inte barnet- hoppas jag verkligen! Du vet, hysteri är ju ngt väldigt allvarligt- men det är inte det du menar eller hur?

Du menar mer att han skriker HÖGT och det känns hemskt i dig, eller hur? Och visst gör det det men då bjuder man in vargarna och så blir man fast i skrik och gråt.

Om ni inte gör ngt alls efter 6 på morgonkvisten tycker jag ni gott kan jobba på er Attityd av Självklarhet. Mumla med fördel till er själva " Jag tror på dig min gosse! Du är ju stora killen nu! Ja, jag vet att du kan! Du gosar in dig i filten, andas och tar det lugnt. Just precis! Du kan ju! Jag tror på dig! och dyl POSITIVA tankar som också kommer honom till del. Jag vet för jag har på detta vis fått min son att somna om mången gång fast han skrek "hysteriskt". Och min son hade mkt svårt att sova.

Storsyster då? Hon vaknar ju! Ja, där får ni tala med henne om vad hon kan göra när hon hör sin lillebror. Tex, stänga av sina öron och somna om. Fråga stora syster vad hon skulle kunna göra för att somna om. Ge henne tid att komma med egna förslag och bolla fram ngt som känns bra. Små barn KAN stänga av öronen. Bara de inte tror att det är ngt de måste kolla, vakta etc.

Värme! /Luvisen

[Systeryster]

Hej igen, är SÅ tacksam för att du hjälper oss, helt ovärderligt! Ska förklara lite mer.

Vår lille kille kröp redan vid 5 mån ålder o är väldigt fysisk o stark, alltid glad o nära t skratt. Tycker mkt om o pilla själv m saker. Började m SHN o allt gick framåt f varje natt. Även dagarnas sov gick bra o somnade snabbt själv. Han har alltid accepterat mamma el pappa lika bra i alla lägen.

Sen för 6 dar sen blev han en helt annan kille. Läste på lite om olika utvecklingsfaser o han stämmer in PRECIS. Gnällig, klängig, vill inte ens byta blöja el kläder, gråter mer, vill va i famnen mest hela tiden, bara mamma som duger, kan leka själv men helt plötsligt behöva tanka lite mamma närhet, kryper upp i famnen pussar hela mig o sen vill han iväg igen o så håller vi på. VET att d är en fas o att den går över så jag bejakar hans behov av mamma o närhet. Det är så uppenbart att detta är en mental fas o inte som tänder, förkyld etc. Mat o glädje vid varje sov funkar bra, hade magsjuka men e på väg tillbaka t stora portioner.

Så t frågan, då han nu då absolut inte vill, kan somna själv på dan i vagnen, blir så ledsen o förtvivlad, så vagnar jag t sömns f annars sover han inget. Han blir så förtvivlad så fort jag lägger ner honom hur glad han än är innan o vill bara upp t min famn. MÅSTE finnas fler barn som genomgått separationsfas mitt i SHN o hur ska man göra? Kvällen funkar bra, än så länge men bara när jag lägger, är d min man blir lillen tokledsen o håller på i en timme o är förtvivlad. Vill inte att vagnandet på dan förstör läggningen på kvällen då jsg förstått att allt hänger ihop, eller kan jag vagna på dan nu tills den här perioden är över o sen träna om honom igen att somna själv även på dan? Men största oron är att kvällarna som fungerar så bra ska börja krångla de med!!

Gällande tidigt uppvsk, då gör vi INGENTING eft kl 6 o innan kl 6 så ramsa, alltså som vi gör så hoppas jag att han tillslut sover längre o inte e så ledsen på morgonen. Vill inte köra husljud el musik utan ha så naturligt som möjligt.

TACK fina ni för all hjälp, skulle inte klarat att reda ut allt själv, ni är fantastiska!!

[Acnaib]

Hej!

Skulle det kunna vara så att 8-mån ångersten tittar in hos er, lite "sent", men jag tycker att som du beskriver så stämmer det precis på den?! :-k
Den brukar vara i en månad, och jag tror att det är bra om man under den tiden inte fastnar i olika träsk.
Ja, mitt i ångersten behöver älsklingen lite mer "Mamma finns här, sov du" i form av ramsa eller kanske vagning ibland. Men att vagna till sömns är i mina ägon att ställa till det för sig. [-X Snart kommer älsklingen bara sova om du vagnar, och tro mig, så vill du inte ha det!

Så vad kan du göra nu?
Läs här på forumet, i SHN och i BB och 8-mån-ångersten. Sen var lite extra generös med ramsan. På dagen kan du vara nära nära. Under 8-mån-ånersten kan man flytta ner allt man gör (vika tvätt etc.) på golvet så att man kan vara nära älsklingen och att älskligen kan vara med (ska ju älsklinen ifs alltid få vara men nu är det extra viktigt).

Det braiga med 8-mån-ångersten är att den kommer och går, och sen är allt som förut igen.


Bianca

[Luvisen]

Ett par saker jag tänker är att det är bättre om du läser vad Anna W skrivit så fint om 8-mån ångesten som Bianca tipsa om för när man ser det för vad det är och inte som separationsångest blir man mindre stressad och kan hjälpa barnet frammåt och ur det hela.

Jag kurade min son när han var i denna "fas" och det gick bra även om han grät mkt. Han var mer känslig för ljud. Om jag tappade ngt eller så, så kunde han vakna både dag som natt och det avhjälpte jag genom att visa var allehanda ljud kom ifrån samt tala om hur otroligt spännande det var.
Dessutom kunde han bara somna om jag lämnade dörren lite mer på glänt när han skulle sova.

Pappa kunde heller inte lägga vår son utan att han blev ledsen och arg så vi skippade det under den här perioden liksom alla tankar på barnvakter.

Men ja, helt klart mer tjorvigt var det och det krävdes mkt jobb med min egen attityd så den verkligen blev självklar avseende sömnen för att det var ju det han behövde mest. 8)

Värme! /Luvisen

[Systeryster]

Tack tack för all hjälp!! Har redan blivit bättre o d häftiga var att så fort han blev mindre uppenbart mammig o 'klängig' på dan så behövdes inte vagnadet vid daglurarna och kvällarna gick bättre med. Ska dock läsa på mer om separationsfaser då det kommer fler och denna va väldigt kort. Tack igen!!!!

[Luvisen]

Fast det var ju inte separationsångest...Han ville inte sitta fast med dig. Han bara känner sig konstig. Han föddes till ett jag. Inte så lätt när man inget vet.

Var bara tvungen att säga det. Igen.

Bra att det redde ut sig! /Luvisen

[Systeryster]

Hej, här går allt som vanligt, alltså bra! Men har lite frågor nu efter över 1 månad av kurande. Vår lille kille har fortf svårt att komma t ro på kvällen, tar ca en kvart innan han lugnar sig i sängen o somnar o ofta ganska skrikit, går detta över eller ngt vi kan göra för att hjälpa honom att inte vara så arg och ibland ledsen? Har glatt godnatt, tillrättaläggning, solfjäder o ramsa ut. Allt enligt mallen. Sen en fråga till, om vi har folk hemma så är han ännu mer livlig och ibland riktigt ledsen o vill inte komma t ro på ett bra tag. Vi har sovrummen på samma plan som kök o vardagsrum så han hör ju allt kul som pågår utanför, är d det eller något vi kan göra där? Känns så där när han gormar i sitt rum o vi inte går in utan låter honom hållas, får lite blickar vilket jag kan förstå för ibland tar d ett bra tag o han är tidvis ledsen, ibland ramsar jag. Tips? Tack för att ni finns därute o hjälper oss!

[Luvisen]

Hej!

Vad bra!

Det är inge konstigt med det hela. Det är så det är och det går över. Ja, han vill nog vara med men ni vet ju vad han behöver.

Arga barn verktygar man inte. [-X Vill han svära i 15 min så är det HELT i sin ordning. Man måste ju få säga sin mening.

Ledsen får han däremot inte vara. Då behöver han en mjuk betryggande ramsa tills han tar den och tystnar och då bakar du in bekräftelsen i det så det inte blir tjatigt.

Hänger du med?

Värme! /Luvisen

PS. Andras blickar ser ni inte. 8) DS

[Systeryster]

Hej igen, här går kurandet bra, han är bestämd vår lille så ofta kan han fortf gorma lite innan han somnar inom en kvart i alla fall. Vaknar ibland för tidigt men sover också ofta till 07 som han ska. Så är nöjd på d stora hela och såklart han med! - viktigast!

Nu till nästa steg, ska nu få lillen o dela rum med sin syster som är 3. TIPS, RÅD??? Vill INTE förstöra nått nu när vi alla sover så bra. Vår 3 åriga dotter drömmer dock en del, kan ropa på natten att hon inte hittar nappen (ska ta bort den t sommaren), ropar mamma, pappa etc. Hon är inte kurad men får henne just nu att gå in tyst i rummet o lägga sig i mörkt rum så tills vi flyttar ihop dem är d löst. Men kommer de störa varann?? Vi har tyvärr inte 3 sovrum på samma plan.

TACK för tips, råd o idéer så detta blir lyckat o hållbart.

[Anna09]

Hej,

jag har ingen erfarenhet av att flytta ihop barn - men varför vänta till sommaren med att ta bort den hemska nappen... ???

Ta bort den nu, på en gång och flytta ihop dem sedan.

Hon är på tok för stor för napp, ge bort den till bättre behövande - små från 0-4 månader. Det finns massor av napp-inlämningar att gå till tillsammans med henne och sedan är det bara att säga inför nattningen att "INATT skall du äntligen få sova ostörd, utan nappen som bara gör att du vaknar, DET skall ju bli SÅ SKÖNT, du som är så stor störs bara av den där". Med en attityd av självklarhet så klart!!! Den har ni ju så fint odlat nu med kuren av lillebror.

Så bort med nappen!!! 8)

[Systeryster]

Ja nappen ska bort snarast!!

Nån annan som har tips inför ihopflyttandet till helgen? Tack på förhand!

[Emma80]

Hej! Jag hade fixat stora tjejens sömn först (kommer gå i ett nafs ;O) och sen flyttat ihop dem. Då ramsar ni båda på en gång och allt kommer gå smidigt. Kan jag nästan lova Lätt att fixa en tråd på kurforum för äldre barn och få den hjälp ni behöver. Och få en sommar med stabil, skön sömn. Vilken dröm!

Kram Emma

[Systeryster]

Själva läggningen brukar gå bra m vår 3 åring. Skulle d krångla nån kväll får hon domna i vår säng o sen bör vi över henne, har alltså inga planer på nu att kura henne då vi inte anser att hon behöver d. Det vi dock är lite oroliga för är hur mycket de kommer störa varandra? 3 åringen drömmer mycket ock kan både skrika högt, prata eller gråta i sömnen. Vår lillkille som vi kurat vaknar ofta tidigt och då vill vi ju inte att han väcker sin syster osv. Men vi har bara 2 sovrum och att som nu ha 3 åringen i vårt rum är inte bra för någon, soeciellt inte för henne som känner att hon förlorat sitt rum. Men hon vill gärna dela m sin lillebror. Önskar att vi haft 3 sovrum så skulle vi slippa böka m någons sömn då allt är så bra nu. Men nu är d så här så därav önskas alla tips och erfarenheter vi kan få!

[Luvisen]

Önskar att vi haft 3 sovrum så skulle vi slippa böka m någons sömn då allt är så bra nu. Men nu är d så här så därav önskas alla tips och erfarenheter vi kan få!

Ja, då får ni nog köra på Emma80's råd.

Grejen är den att har man en kurad liten och ska ha en stor i samma rum så måste de läggas och väckas samtidigt. Annars är risken att man STÖR den som redan sover. Samt att små som ligger i samma rum ramsas över en kam per automatik om man säger. De ligger ju i samma rum och hör samma budskap.

Så jag tror er stora blir kurad av bara farten.

Små barn diggar att sova tillsammans. Fick just höra av en mamma med två älsklingar att ingen av dem sov gött förrän hon flytta ihop dem. DÅ bev det knäpptyst.

Så det är nog bara fördelar med att flytta ihop.

Värme! /Luvisen